Svenska

<p>Hur länge skulle du klara dig om det blev ett långvarigt strömavbrott? Om vattnet försvann och våra bensinkort eller betalkort slutade fungera? Det finns en grupp människor som övar sig i att vara förberedda på just det: prepparna.<br/><br/>Samtidigt som myndigheterna uppmanar medborgarna att vi måste klara oss själva i minst 72 timmar står många av oss handfallna när elen går eller vattnet tar slut.<br/><br/>En preppare har bunkrat färskvatten och konserver. De riktigt seriösa lämnar staden och flyttar ut på landet till ett hus med egen brunn och större möjligheter att ta sig igenom civilisatoriska sammanbrott.<br/><br/>I boken får vi möta ett antal svenska preppare som delar med sig av hur de går till väga för att vara förberedda vid alla typer av katastrofer. Det är kvinnan som jobbar på UD, ensamstående mamman som preppar med barnen, pensionären som blir alltmer självförsörjande på sin odling och paret som lagrat 400 liter vatten i sin lägenhet.<br/><br/>Men boken är också en praktisk handbok med en mängd värdefulla tips på hur man överlever, håller värmen, lagrar vatten eller klarar sig mentalt i en kris.</p>

<p>I den här boken får du lära dig hur du överlever och klarar en nödsituation, till exempel om du gått vilse, tvingas övernatta utomhus, överraskas av dåligt väder på fjällturen eller om vattnet eller maten tar slut. Men du får också veta hur du nödsignalerar, gör upp eld och utrymmer.<br/><br/>Den som förberett sig mentalt och praktiskt - genom att öva, skaffa kunskap och tänka igenom olika situationer - har bäst chanser att klara en kris eller katastrof. I boken finns även ett omfattade sjukvårdskapitel, vad som är viktigast att tänka på om du är först på en olycksplats eller om någon skadas under ett äventyr.<br/><br/>Boken är skriven av Torbjörn Selin, expert på överlevnad, och journalisten Anna-Maria Stawreberg, författare till tidigare utgivna <em>Prepping</em>. Torbjörn Selin är före detta yrkesmilitär och utbildad överlevnadsinstruktör inom såväl Försvarsmakten som Svenska överlevnadssällskapet. Han har genom åren hållit ett oräkneligt antal överlevnadskurser.</p>

Unik memoarbok, Public Service i 50 år Det är 50 år sedan Staffan Lindeborg debuterade 18 år gammal i Sveriges Radio. Samma år - 1969 - startade Lars-Gunnar Björklund succén Tipsextra i TV. Tio år senare lockade Björklund smålänningen till televisionen och sedan dess har Staffan kommenterat fotboll, ishockey, simning och bordtennis för TV-Sporten. - Min pojkdröm blev mitt jobb och jag är oerhört glad och tacksam för vad jag har fått uppleva, säger Staffan Lindeborg . Staffans memoarer, som ges ut fredagen den 8 november, är annorlunda. Elva medförfattare medverkar (bl. a Glenn Strömberg, Bengt Baron, Thomas Wernerson och Maria Wallberg) och ger sin bild av smålänningen som gick i Lennart Hylands fotspår. - Hyland var förebilden men Björklund var den som lockade mig till TV och Göteborg där Tipsextra med engelsk fotboll drog miljonpublik varje lördag, säger Staffan. Det var en förmån att få jobba med Fredrik Belfrage, Ingvar Oldsberg m fl och sedan få vara med om TV-Sportens gyllene epok. Det har blivit många matcher och mästerskap men också många möten och minnen för Lindeborg som slutade kommentera för SVT Sport i december förra året. - Det är lite av det jag försöker berätta om i boken samtidigt som läsaren får en liten inblick i vad som händer bakom kulisserna, säger Staffan.

Bögjävlar är en uppgörelse med den samtida svenska gaykulturen. I sju års tid har Daniel Björk, Tomas Hemstad, Stefan Ingvarsson, Petter Wallenberg och Roger Wilson analyserat den omgivande bögvärlden i olika former. Den här boken (och bloggen www.bogjavlar.se) fortsätter samtalet. De senaste årens mediala och popkulturella framgång för bögar i Sverige har skett till priset av kastrering och utslätning. Bögar tolereras, men knappt. Allt har gått så fort. Vågar man lita på att acceptansen är mer än ett ytligt fenomen? Samtidigt håller bögvärlden en enad och glatt leende front utåt. Resultatet: dagens svenska bögkultur har blivit självbegränsande, infantil och enkelspårig. Vad händer egentligen med en kultur som assimileras? Varför påstås bögar gilla dålig musik? Har bögar sex eller är de bara gosiga och kramiga? Är bögkulturen verkligen trendsättande inom mode? Det är några av frågorna som besvaras i Bögjävlar. Bögjävlar är också en introduktion till den kritik mot gaykulturens mittfåra som formulerats i USA och England, en kritik som rör allt ifrån likriktning och kommersialism, till campkulturens död och radhusifiering. Med exempel från medier, musik, litteratur, film och mode skärskådar de en kultur som skriker efter uppgradering.

Faghag är en reportagebok om det speciella förhållandet mellan heterosexuella kvinnor och homosexuella män. Den utspelar sig i Berlin, New York, Göteborg, San Francisco, Stockholm, Paris och Falun, på allt från sexklubbar till ålderdomshem, bland kvinnor som tycker att kärleken mellan män är den allra vackraste.<br/><br/>Vissa av kvinnorna föredrar att shoppa och dricka cocktails med sina gaybästisar, andra kämpar politiskt för dem. Några nöjer sig med att beundra bögarna på avstånd, likt de unga tjejerna i Faghagklubben som sitter hemma och skriver homoerotiska noveller. Faghag handlar om symbiotisk vänskap, politisk kamp och en gemensam dröm om en värld bortom regnbågen.<br/><br/>Linda Leopold föddes 1979 och blev faghag sex år senare. Hon var chefredaktör på Odd at large och arbetar nu som redaktionschef på Bon. Faghag är hennes första bok.

<p>I boken Den urbana fronten - En dokumentation av makten över staden granskas omvandlingen av Kvillebäcken, en stadsdel på Hisingen i Göteborg. Berättelsen om hur ett tidigare industriområde, befolkat av små verksamheter, butiker och föreningar, utplånas och omvandlas till ett skyltfönster för hållbar stadsutveckling.</p><p>En berättelse om hur en vardaglig plats förvandlas till en urban front, en gräns där en ny stad ska växa fram till varje pris.</p><p>Men i vems intresse drivs egentligen den nya stadsomvandlingen och vad får den för konsekvenser för stadens invånare?</p><p>Av Katarina Despotovic och Catharina Thörn.</p>

Är staden en vara? Det går ju knappast att sälja huvudstaden till högstbjudande. Men städer konkurrerar med varandra och marknadsförs som varor. Så har det alltid varit. Idag har produktionen av varan Stockholm ändrat karaktär. Konkurrensen gäller fler och andra företeelser än tidigare. I denna antologi utgår tolv forskare från begreppet vara då de analyserar och diskuterar Stockholms förändring det senaste kvartsseklet. Författarna visar hur en allt starkare marknadsinriktning inverkat på stadens förändring i allt från stadsutveckling och bostadsbyggnadspolitik till Kulturhusets verksamhet. Utifrån olika teman diskuterar författarna vad marknadsinriktningen gör med villkoren för människors existens. Hur hänger varan och varandet samman? Utgångspunkt är stadens olika platser, från nya bostäder och omgestaltade äldre stadsdelar till enskilda objekt som hotell och Slussen. Idéer om framtidens Stockholm kommer till uttryck i marknadsföring, i arkitekternas visioner, i omgestaltningen av historiska miljöer och i stadens översiktliga planering. Vem får vara i den nya staden? Författarna har sin akademiska hemvist i bland annat etnologi och kulturgeografi med koppling till samhällsplanering vid Stockholms universitet samt i ekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.