Svenska

<p><b>Psykologisk klassiker om frihet &amp; det auktoritäras lockelse</b></p><p>Kan friheten bli för stor? Och vad händer med den människa som inte orkar bära ansvaret och riskerna som friheten skapar? Dessa är centrala frågor i Erich Fromms klassiska studie av det i väst så viktiga begreppet individ, och av de psykologiska aspekterna av frihet och auktoritarianism. Med avstamp i människans ursprungliga skilsmässa från naturen visar Fromm hur det moderna kapitalistiska samhället inte bara har frigjort individen utan också skapat en ångest och alienation som riskerar driva människor att söka efter trygghet och identitet i auktoritära system och idéer.<br/><i>Flykten från frihet</i> [<i>Escape from Freedom</i>, 1941] ger ett djupgående perspektiv på människans psykologiska behov och konflikter i ett samhälle präglat av individualism och konkurrens. I översättning av Tore Ekman och Alf Ahlberg. </p><p>ERICH FROMM [1900-1980], född i Frankfurt am Main, var en tysk-amerikansk socialpsykolog, psykoanalytiker, sociolog, humanistisk filosof och demokratisk socialist. Han studerade juridik, sociologi och psykoanalys vid olika universitet i Tyskland och var en av de ledande medlemmarna av Frankfurtskolan.</p>

<p>Boken presenterar konkreta strategier som kan användas i klassrummet för att främja lärande och delaktighet hos elever med adhd och autism.</p> <p>I den första delen, Psykologiska perspektiv, beskrivs diagnoskriterier, utredningsprocessen, hur adhd och autism uttrycks i vardagen samt en rad sociala och kognitiva förklaringsmodeller som är relaterade till tillstånden. </p> <p>Den andra delen, Pedagogiska perspektiv, knyter de psykologiska teorierna till olika vardagssituationer i skolan och redogör för olika strategier för stöd, såsom ledarskap i klassrummet, struktur i tid och rum, stöd för motivation, lärande och kamratrelationer. Boken riktar sig till specialpedagoger, speciallärare, lärare och skolpsykologer verksamma i skolan.</p> <p>Sagt om boken<br/>Boken är innehållsrik med god vetenskaplig förankring och är samtidigt relativt lättläst. Helhetsbetyg 5 av 5. Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 14, 2023.</p> <p>Om författarna<br/>Författare till del 1 Psykologiska perspektiv: Matilda Frick är psykolog, fil.dr i psykologi, lektor vid Stockholms universitet och forskare vid Uppsala universitet. Emilia Thorup är psykolog, fil.dr i psykologi, lektor vid Lunds universitet och forskare vid Uppsala universitet. Johan Lundin Kleberg är psykolog, docent i psykologi, lektor vid Stockholms universitet och forskningsspecialist vid Karolinska institutet</p> <p>Författare till del 2 Pedagogiska perspektiv: Nina Klang är lärare, docent i pedagogik vid Uppsala universitet och lektor i specialpedagogik vid Mälardalens universitet. Martin Karlberg är lärare, fil.dr i didaktik och lektor vid Uppsala universitet. Ingrid Olsson är docent i pedagogik och lektor i didaktik vid Uppsala universitet. Kersti Vikström är legitimerad speciallärare vid Lindbackens skola i Uppsala med mångårig erfarenhet av arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.</p>

<p><b>Se krigsleken ur nya perspektiv   </b> </p><p>Barn leker krig. Vi vuxna förfäras ofta och vill inte se krigsleken eller så försöker vi totalförbjuda krigslekar så fort de ger sig till känna på förskolan eller skolan. Men vad händer om vi verkligen ser på krigsleken redan i förskolan och de första åren i skolan? Hur kan vi lära oss mer om hur vi kan bemöta den och om vilka uttryck den tar i vår tid?   </p><p>I boken lyfts nya perspektiv som kan utmana våra invanda förhållningssätt till krigslek. Ebba Theorell har undersökt krigslek och sett hur lek innehåller så mycket mer än våld: dans, rörelse, kraft och förvandling. </p><p>Boken diskuterar också frågor som: Hur påverkas barns krigslek av vuxnas bemötande? Finns det dålig och bra lek? Hur ser relationen mellan aggressivitet och krigslek ut?  Hur fostrar vi fredliga och demokratiska medborgare? Kanske svaren är ännu mer motstridiga och komplexa än vi tror ...   </p><p>Ebba Theorell är lektor i estetiska ämnens didaktik med inriktning mot dans och film på Stockholms universitet. Hon är konstnär och filmare och har sedan 1999 arbetaReferensert som konstnärlig handledare på förskolor och skolor. </p><p></p><p><b>Betyg 4 - Mycket bra</b></p><p>"Se krigsleken är mycket bra, välskriven och visar på komplexiteten i ett engagerande ämne."</p><p>BTJ-häftet nr 23, 2023.</p><p></p><p><b>Innehåll</b></p><p>Inledning</p><p>Dilemmat</p><p>De yngsta pojkarnas möten med maskulinitet</p><p>Forskning om krigslek</p><p>Dansanalys och teori kan förskjuta blicken</p><p>Rörelser i krigslek<br/></p><p>Teoretiska fördjupningar om rörelse</p><p>Hur kan vi bereda mer plats för fysisk lek?</p><p>Att skapa visioner om nya maskuliniteter</p><p>Referenser</p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p>

<p>Förskollärarens metod och vetenskapsteori belyser de specifika behov som uppstår då förskolans praktik, lärare eller barn studeras. Författarna tar också upp val av perspektiv, olika metoders möjligheter och begränsningar samt etiska överväganden i relation till studentarbeten.</p> <p>I den andra reviderade upplagan finns nya exempel på studier av internationalisering, barns flerspråkighet, naturvetenskapliga arbetssätt och digitalisering i förskolan. Bokens författare har alla erfarenhet av forskning med fokus på svensk förskola samt erfarenheter av undervisning i förskola och/eller inom förskollärarprogrammet. </p> <p>Boken vänder sig till lärare och studenter vid förskollärarprogrammet.</p> <p>Sagt om boken<br/>Boken är ett redskap för såväl utbildare som studenter att använda sig av i arbetet med att förstå hur forskningen och dess resultat kan användas i praktiken. De relativt korta kapitlen och en god struktur gör boken lättillgänglig och mycket användbar på förskollärarprogrammet i syfte att utveckla studenternas medvetande om forskningens betydelse och användningen av dess resultat. Ulf Mårtensson, lektör, BTJ-häftet nr 9, 2021.</p> <p>Om författarna<br/>Annica Löfdahl Hultman är förskollärare och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och har lång erfarenhet av forskning om barn och lärare i förskolan. Katarina Ribaeus är förskollärare och lektor i pedagogisk arbete vid Karlstads universitet och har framför allt ägnat sig åt forskning som relaterar till olika aspekter av förskolans demokratiuppdrag. Annica och Katarina leder forskargruppen Utbildningsvetenskapliga studier av barn och ungdom (UBB) och har under de senaste åren särskilt intresserat sig för förskollärarstudenters möjlighet att utvecklas i lärarrollen under utbildningen.</p>

<p>Här får du veta hur du faktiskt pluggar effektivt! Hur fungerar hjärnan och vad behöver den? Hur bör du planera, tänka och prioritera för att hitta fokus? Vilka verktyg och knep finns det för att repetera och minnas saker? Och, framför allt, vad ska du undvika för att inte störas i dina studier?</p> <p>Fullt fokus är en efterlängtad handbok om digital studieteknik. Med utgångspunkt i elevers vardag och tillgång till teknik, såsom smarta telefoner och andra enheter, ger boken vägledning i hur digitala verktyg, appar och webbresurser kan användas på bästa sätt för studier.</p> <p>Du får inspiration att utveckla och ta ansvar för din egen studieteknik och får handfasta instruktioner och övningar att testa dig fram med.</p> <p>Tekniktipsen varvas med förklaringar till varför du inte kan förlita dig helt på allt digitalt och nytt. Tekniken finns här för att hjälpa, inte tvärtom, och därför är det viktigt att förstå<br/>hur digitala verktyg faktiskt fungerar och kan användas, och hur de inte ska användas. Den förståelsen är den röda tråden genom hela boken.</p> <p>Boken passar både elever och lärare på grundskolans högre år och gymnasiet, och alla som är intresserade av att förstå hur man kan göra för att få fullt fokus.</p>

<p>Att bli fritidshemslärare ger en introduktion till fritidshemsläraryrket. Läsaren får en grundläggande genomgång av yrkesrollen och fritidshemmets unika utbildningsuppdrag.</p> <p>Boken är indelad i tre delar som ringar in centrala aspekter av fritidshemmets verksamhet:</p> <ul> <li>Del 1 Fritidshemmet i utbildningssystem och samhälle </li> <li>Del 2 Fritidshemslärarens yrkesuppdrag </li> <li>Del 3 Fritidshemmets pedagogik</li> </ul> <p>Författaren initierar ett reflekterande tänkande i förhållande till frågor och situationer som fritidshemslärare dagligen ställs inför. Genomgående finns också uttalanden från yrkesverksamma fritidshemslärare och från barn som går på &quot;fritids&quot;. De kompletterar på ett verksamhetsnära sätt bokens mer teoretiska innehåll. </p> <p>Boken riktar sig främst till studenter inom grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, men är också användbar för yrkesverksamma fritidshemslärare.</p> <h3 id="om-författaren">Om författaren</h3> <p>Linnéa Holmberg, fil.dr, är universitetslektor och fritidshemsforskare vid Stockholms universitet. Hon arbetar även som studierektor på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem.</p>

13 november 2019 gav vi ut den första upplagan av Framgångsreceptet de kreativa & lustfyllda åren på Lexington fritidsgård. Vad har hänt sen dess?<br/><br/>Jo, med stor sorg i hjärtat kan vi konstatera att Lexingtons fritidsgård brann ner till grunden 31 mars 2020. En ny reviderad version av boken i nytt format är på sin plats. En minnesbok och eller tips till dig som arbetar med ungdomsverksamhet i någon form.<br/><br/>Vår berättelse går tillbaka till 1990-talet då Trollhättan och Sverige präglades av lågkonjunktur, starka sociala spänningar och främlingsfientliga tongångar.<br/><br/>Trots ovan nämnda förutsättningar lyckades vi bedriva och utveckla en framgångsrik fritidsgårdsverksamhet. Boken handlar framförallt om vår lyckade arbetsmetod varvat med lite exempel från de olika verksamheterna som vi bedrev.<br/>Detta är vår berättelse om hur vi upplevde de kreativa, glädjerika och lustfyllda åren på Lexington fritidsgård