Svenska

<p>"Texterna torde absolut tilltala dem som kittlas av krigshistoria, flyghistoria och personöden." BTJ</p><p>Över ett dussin svenskar lyckades trots många hinder bli flygare på brittisk sida under andra världskriget. De upplevde några av 1900-talets största flyghistoriska milstolpar i strid mot tyska Luftwaffe, liksom fantastiska äventyr på marken. Vi får också möta tre svenska kvinnor som kom att spela viktiga men märkligt bortglömda roller för flygutbildning och flygledning på brittisk sida. Det står även klart att flera piloter inom svenska flygvapnet försökte lämna Sverige för att bli piloter i Royal Air Force. Det här är boken om verkliga svenska Biggles-piloter, men också om hur illa de överlevande flygarna passade in i det "neutrala" Sverige och om svenska folkets paradoxala entusiasm för den fiktive karaktären Biggles.   </p><p>LARS GYLLENHAAL arbetar som författare och krönikör. Han har skrivit en rad böcker om Sveriges militärhistoria. </p><p>LENNART WESTBERG har publicerat flera artiklar om förintelsen och en uppmärksammad studie om svenskarna i Waffen-SS. Tillsammans har de tidigare utkommit med tvåbandsverket Svenskar i krig. </p>

<p>"m&auml;sterverk" <strong>Folkbladet</strong></p> <p>&rdquo;Ingen som vill f&ouml;rst&aring; och f&ouml;rh&aring;lla sig till Sverige under det kalla kriget kommer undan hans grundliga redog&ouml;relse.&rdquo; <strong>Svenska Dagbladet</strong></p> <p>&rdquo;Nu rivs de sista sl&ouml;jorna undan... Den redan h&aring;rt pr&ouml;vade svenska sj&auml;lvbilden blir knappast vackrare.&rdquo; <strong>Dagens Nyheter</strong></p> <p></p> <p>Det hyllade standardverket om Sverige och NATO &ndash; nu ut&ouml;kat med ett nyskrivet kapitel om hur Sverige blir Nato-land.<br/><br/>&rdquo;Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig&rdquo;. S&aring; l&ouml;d formeln som trummades in i oss svenskar under det kalla kriget. Men n&aring;gon svensk f&ouml;rsvarsplan f&ouml;r neutralitet fanns inte. I st&ouml;rsta hemlighet bedrev Sverige en dubbelpolitik. Ett topphemligt samarbete med NATO-l&auml;nderna p&aring;gick i en omfattning som h&aring;llits dold f&ouml;r svenska folket.</p> <p>I <em>Den dolda alliansen</em> avsl&ouml;jas en informell allians med topphemliga m&ouml;ten, tekniska f&ouml;rbindelser och krigsf&ouml;rberedelser med NATO-grannarna och USA. Mordet p&aring; Olof Palme 1986 var n&auml;ra att utl&ouml;sa livlinan v&auml;sterut. Ocks&aring; andra krigsf&ouml;rberedelser, som ett topphemligt flygf&ouml;rband och en svensk motst&aring;ndsr&ouml;relse, skildras.<br/><br/>I Washington s&aring;gs Sverige som informell NATO-medlem och i Moskva togs neutraliteten inte p&aring; allvar. I boken bevaras ocks&aring; k&auml;rnfr&aring;gan: vad visste svenska politiker?</p> <p>I denna ut&ouml;kade, femte, upplaga skildras hur NATO-samarbetet efter kalla krigets slut stegvis blir &ouml;ppet, samtidigt som Sveriges f&ouml;rsvar rustas ned. N&auml;r Ryssland attackerar Ukraina 2022 finns endast ett alternativ kvar: att snabbt s&ouml;ka NATO-medlemskap.</p> <p>Den sp&auml;nnande skildringen bygger p&aring; intervjuer i fem l&auml;nder med politiker, officerare, diplomater och andra nyckelpersoner samt &aring;tskilliga dokument som varit hemliga.</p> <p>F&ouml;r <em>Den dolda alliansen</em> har Holmstr&ouml;m tilldelats fyra priser: Svensk Tidskrifts Publicistpris, Tilas milit&auml;rhistoriska pris, Kungliga Krigsvetenskapsakademiens silvermedalj samt Gr&auml;vande Journalisters Guldspade &rdquo;f&ouml;r att ih&auml;rdigt, omfattande och detaljrikt ha blottlagt offentliga l&ouml;gner om Sveriges samarbete med NATO under flera generationer&rdquo;.</p>

Redan före andra världskriget hade det svenska försvaret bedrivit underrättelseverksamhet i Baltikum. När de tre baltiska länderna omväxlande ockuperades av Sovjetunionen och Tyskland under kriget gjorde ländernas läge att Sverige måste hålla ett öga på vad som hände där.<br/>Detta är berättelsen om hur svensk underrättelsetjänst landsatte spioner, samarbetade med motståndsrörelser och andra underrättelsetjänster och infiltrerade medarbetare för att få information om vad som hände på andra sidan Östersjön från 1939 till 1957.

<p>Vi hör talas om dem i nyheterna och har sett dem skildrade i otaliga filmer och tv-serier - de amerikanska elitförbandens spektakulära insatser som räden mot Usama bin Ladin, striderna mot IS och fritagningen av kapten Richard Phillips. Men vilka är egentligen Navy SEALs, Rangers, Delta Force, Gröna baskrarna och de övriga specialförbanden? </p><p>USA-experten Karin Henriksson går igenom hur och varför förbanden uppkom, deras träning, resurser, spioner och dessutom debatten om dessa ofta hemliga styrkor som spelar en allt större roll i den amerikanska krigföringen. Hundarna som deltar i de farliga operationerna - och också kan få medalj - ägnas förstås ett eget kapitel.   </p><p>KARIN HENRIKSSON är bosatt i Washington D.C. sedan tre decennier och har rapporterat i Svenska Dagbladet, Amerikaanalys, Utrikesmagasinet och flera andra medier. Hon har gett ut en rad böcker om amerikansk politik, biografier om Ronald Reagan och Donald Trump, reportageboken <i>Vänstern i USA,</i> standardverket <i>USA:s alla presidenter</i> och <i>Bevingade ord från USA</i>.</p>

<p>Sverige har aldrig haft någon allmän värnplikt -- bara manlig värnplikt. Inte ens den aktiva jämställdhetspolitiken från 1970-talet och framåt lyckades ändra på detta. Jämställdheten diskuterades gärna i termer av kvinnors rättigheter, medan skyldigheter som värnplikten förutsattes kvarstå hos männen. Men värnpliktslagens utformning gjorde inte bara könsskillnad mellan medborgarna när det gällde deras skyldigheter mot nationen. Den hindrade också kvinnor från att skaffa sig den utbildning som krävdes för att utföra vissa militära uppgifter. Först år 1989 gavs kvinnor samma formella rättigheter som män att utöva militärt arbete.  </p><p>Ekonomhistorikern Fia Sundevall undersöker här det sista manliga yrkesmonopolet och dess fall. Sundevall visar hur värnpliktslagen länge bekräftade och återskapade militären som ett manligt kompetensområde, men också att hundratusentals kvinnor bedrev militärt arbete långt innan militäryrkena öppnades för dem. Genom bland annat lottarörelsen gavs kvinnor möjlighet till viss militär utbildning och kunde tjänstgöra inom krigsmakten på frivillig väg. Men deras närvaro var villkorad och deras verksamhet organiserades i hög grad utifrån föreställningar om kvinnors och mäns skilda egenskaper och nationsuppgifter.  </p><p>Fia Sundevall är forskare vid Stockholms universitet där hon även undervisar i ekonomisk historia, internationella relationer och genusvetenskap. Detta är hennes doktorsavhandling i ekonomisk historia.</p>

Varför startas krig och hur skapas fred? Det är fundamentala frågor som forskare länge har ägnat sig åt. Därför vet vi i dag en hel del både om krigens orsaker och om fredens möjligheter. I "Krig/fred. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2016/2017" presenterar forskare från det human- och samhällsvetenskapliga fältet sina resultat. Det handlar bland annat om hur demokratiseringsprocesser, flyktingar, klimat och åldrande påverkar konfliktnivån, hur stabil fred kan byggas i en värld som trots alla konflikter har blivit fredligare, hur kriget påverkar de drabbade i generationer samt hur krig i dag faktiskt ska förstås. Boken avslutas med ett samtal mellan experterna Hans Blix, Katarina Engberg och Pierre Schori om fredens utmaningar i vår tid.

Kan Sverige försvaras och vilka är hoten mot det svenska samhället idag? Dessa frågor har ställts på spets efter Rysslands aggression i Ukraina och utökade kränkningar av svenskt territorium. NATO-medlemskap är åter ett hett samtalsämne i Sverige och valet 2018 beskrivs som ett NATO-val. Samtidigt står Sverige inför säkerhetspolitiska och ekonomiska utmaningar som kräver en bredare utrikespolitisk diskussion bortom ett ja eller nej till en militärallians. I boken samlas några av Sveriges ledande företrädare för politik, akademi och näringsliv och ger sin syn på vad som krävs för att möta de utmaningar som hotar Sverige och det svenska samhället. Medverkande Peter Hultqvist, Sveriges försvarsminister Karin Enström, vice ordförande i riksdagens utrikesutskott Jan Björklund, partiledare, Folkpartiet Bo Jansson, ordförande, Lärarnas Riksförbund Helena Lindberg, generaldirektör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM Nilsson, politisk redaktör, Dagens Industri Håkan Buskhe, koncernchef och VD för SAAB AB Gudrun Schyman, partiledare, Feministiskt Initiativ Niclas Kvarnström, kampanjledare på UD för en svensk plats på FN:s säkerhetsråd och före detta rådgivare åt Wallenberg Foundations AB Dick Harrison, professor i historia, Lunds universitet Olle Wästberg, före detta Svensk generalkonsul i New York Sven-Eric Söder, generaldirektör, Folke Bernadotteakademin Annika Nordgren Christensen, försvarsdebattör Lars Nicander, chef för Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier, FHS Hans Blix, före detta Generaldirektör, IAEA Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey Mathew J. Burrows, Atlantic Council Stefan Ring, generalsekreterare, Allmänna försvarsföreningen Anna Ek, ordförande, Svenska Freds Bo Jansson, ordförande, Lärarnas Riksförbund Bengt Sundelius, professor i statskunskap, Uppsala Universitet och Försvarshögskolan Robert Egnell, docent på FHS Andreas Duse Ekman, före detta generaldirektör för Inspektionen för Strategiska Produkter Martin Hurt, Deputy Director and Member of the Executive Board, International Centre for Defence and Security Barry Blechman, grundare för Stimson Center