Svenska
Mest sålda
-
Title:
Föreställningar - John Hood Och Hans Värld
-
Reviews:
-
Release Date:
-
Genre:
- Kulturhistoria
-
Format:
Bok
-
Availability:
Ej släppt ännu
-
Description:
John Hood var en svart man som kom till Stockholm sommaren 1877. Plötsligt en dag stod han där, i ett tält på Djurgården i Stockholm, med sina boaormar och presenterade sig som ormtjusare från Borneo. Han framträdde också som zulukrigare från Sydafrika och kannibal från Australien. John Hood arbeta...
Föreställningar - John Hood Och Hans Värld Bok
<p>John Hood var en svart man som kom till Stockholm sommaren 1877. Plötsligt en dag stod han där, i ett tält på Djurgården i Stockholm, med sina boaormar och presenterade sig som ormtjusare från Borneo. Han framträdde också som zulukrigare från Sydafrika och kannibal från Australien. John Hood arbetade med en typ av underhållning som känns främmande idag vad som nu kallas human zoo . Hans tid var präglad av koloniala och imperialistiska idéer som fortfarande kastar långa skuggor över världen. Det var inte meningen att en man som han skulle kunna göra karriär, men han gjorde det ändå. Han byggde sin egen framgång på exotism och rasism. Hur kunde han göra det? </p><p> I Johanna Bergs biografi om nöjesentreprenören John Hood följer vi hans krokiga väg från så kallad vilde, till internationellt verksam impressario för stora västafrikanska show-grupper. I hans spår får läsaren inblick i den värld han var verksam i. Modernisering, industrialisering och urbanisering präglade Europa. Det var också en miljö där internationella underhållare obesvärat tog sig över gränserna för att möta en omättlig efterfrågan på spektakel.</p><p>Johanna Berg arbetar på Världskulturmuseerna och har tidigare gett ut boken Afrosvenskar - 15 berättelser ur historien, med illustrationer av Maria Fröhlich (Lilla Piratförlaget/Världskulturmuseerna, 2023).</p><p></p><p>Förord </p><p>Det var en gång en man som hette John Hood, tror jag. Om det verkligen var hans rätta namn är dock fortfarande ovisst. Men efter att ha sett det i enstaka tidningsannonser och notiser fortsatte jag min upptäcktsfärd in i John Hoods värld, och där fanns mycket att hitta. Varje dörr öppnade sig mot nya labyrinter, och varje stig ledde vidare till andra. Hood visade sig vara en både uppfinningsrik och företagsam person, och när jag följde spåren i de digitala arkiven vecklade hans historia ut sig på ofta oförutsedda sätt. Jag såg hans liv för mig som tablåer, som de suddiga bilderna i en gammal stumfilm med svarta textrutor emellan. Bilderna väckte nya frågor om vad som hänt i mellanrummen och till sist lyckades jag pussla ihop en nästan sammanhängande historia. </p><p>Under slutet av 1800-talet var John Hood aktiv i nöjesbranschen, och han uppträdde i många olika roller. Som svart man anpassade han sig löpande till tidens efterfrågan på exotism. Kannibal från Australien och zuluhövding från Sydafrika är bara ett par exempel ur hans rollista. </p><p>John Hoods möjligheter var på flera sätt begränsade av en kolonial världsordning, men de kort han fått på handen spelade han skickligt. Han arbetade med gränsöverskridande showbiz i en bransch som bygger på falsk marknadsföring och lurendrejeri, <i>human zoo,</i> där aktörerna verkar i ett slags mellanrum mellan saga och verklighet.<i>,</i></p><p>Idag skulle verksamheter som John Hoods vara helt oacceptabla, och det är jag tacksam för. Den oreflekterade rasism som präglade 1800-talets slut var dock en del av John Hoods värld och den kommer till uttryck i de citat jag återger i boken. Där finns också ord och uttryck som jag själv inte skulle använda utanför denna kontext. Exotisk är ett sådant ord, som varit svårt att kringgå eftersom exotismen är ett så centralt element i Hoods verksamhet.[1] Andra exempel är stam, hydda och häxdoktor, som här inte refererar till autentiska kulturuttryck i Afrika, utan till en specifik form av iscensatt exotiskhet som har väldigt lite att göra med verkligheten utanför scenerna. Beskrivningar av artisterna som primitiva vildar, barbarer och kannibaler måste förstås på samma sätt. Detsamma gäller för en del av bokens bildmaterial, som speglar den blick samtiden riktade mot underhållningsbranschen, och som på det viset kanske kan göra det lättare för oss idag att förstå den värld som var John Hoods. </p><p>Johanna Berg Stockholm 2024 </p><p>Noter<br/>[1] Jmfr Rikke Andreassen & Anne Folke Henningsen, Menneskeudstilling. Fremvisninger af eksotiske mennesker i Zoologisk Have og Tivoli (Köpenhamn: Tidene Skifter,2011) s.13: Med betegnelsen eksotiske mener vi ikke, at de udstillede mennesker i sig selv var eksotiske, men at de blev opfattet som sådan i samtiden; eksotiske refererer altså til europæernes holdning til de udstillede og fræmmede mennesker, ikke til menneskene selv. Se även Dagnos aw Demski, The (Ethno-)Drama of Exoticism: Ethnic Shows as a Medium . I Staged Otherness: Ethnic Shows in Central and Eastern Europe, 1850 1939, Dagnos aw Demski & Dominika Czarnecka (red), s. 197. Budapest: Central European University Press, 2021. </p>
-
Title:
Genji - Tusen År Med Världens Första Roman
-
Reviews:
-
Release Date:
-
Genre:
- Kulturhistoria
-
Format:
Bok
-
Availability:
Ej släppt ännu
-
Description:
Genji - Tusen År Med Världens Första Roman [Bok / Inbunden]
Genji - Tusen År Med Världens Första Roman Bok
Genji - Tusen År Med Världens Första Roman [Bok / Inbunden]
-
Title:
Drömmen Om Söderhavet
-
Reviews:
-
Release Date:
-
Genre:
- Kulturhistoria
-
Format:
Bok
-
Availability:
Ej släppt ännu
-
Description:
Drömmen om Söderhavet har meandrat genom det svenska kulturlandskapet under de senaste hundra åren i allt från musik, teater och film till konst, mat, kläder och surfing. Den här boken är framförallt en illustration av hur Söderhavet blev en del av svensk kultur. Det började med det tidiga 1900-tal...
Drömmen Om Söderhavet Bok
Drömmen om Söderhavet har meandrat genom det svenska kulturlandskapet under de senaste hundra åren i allt från musik, teater och film till konst, mat, kläder och surfing. Den här boken är framförallt en illustration av hur Söderhavet blev en del av svensk kultur. Det började med det tidiga 1900-talets livfulla reseberättelser. Idag handlar Söderhavsromantiken framförallt om surfingkulturens musik, mat, mode och drinkarna.
-
Title:
De Små Landen - I Elin Wägners Fotspår
-
Reviews:
-
Release Date:
-
Genre:
- Kulturhistoria
-
Format:
Bok
-
Availability:
Ej släppt ännu
-
Description:
Följ med på en resa i Elin Wägners fotspår som tar dig till den småländska landsbygden och samtidigt visar vägen in i ett spännande författarskap. Med författaren Josefine Gustafsson som ledsagare upptäcker vi platser som Wägner skildrade i Tusen år i Småland och besöker även ställen som kulturhist...
De Små Landen - I Elin Wägners Fotspår Bok
<p>Följ med på en resa i Elin Wägners fotspår som tar dig till den småländska landsbygden och samtidigt visar vägen in i ett spännande författarskap. Med författaren Josefine Gustafsson som ledsagare upptäcker vi platser som Wägner skildrade i <i>Tusen år i Småland</i> och besöker även ställen som kulturhistorikern Mårten Sjöbeck fotograferade och skrev om i början av 1930-talet. </p><p>Elin Wägner var pionjär inom svensk journalistik och drivande i kampen för kvinnlig rösträtt. Sättet som hon knöt samman feminism med ett engagemang för freds- och miljöfrågor är lätt att koppla till vår tids samhällsdebatt och genom denna bok kan nya läsare upptäcka hennes verk. </p><p><i>Tusen år i Småland</i> uppfattades av exempelvis Vilhelm Moberg ända in på 1960-talet som ett inlägg i dåtidens miljödebatt. Det grundar sig i Elin Wägners genomgående förhållningssätt att samhällsutvecklingen bör gynna människan utan att naturen samtidigt tar skada. </p><p><i>De små landen - i Elin Wägners fotspår</i> är rikt illustrerad och bjuder också på ett urval av poetiska citat. Men framför allt är boken en ingång till de idéer som genomsyrar Wägners livsgärning.</p><p></p><p><b>Josefine Gustafsson</b> är biolog och skribent. Hon har även gjort filmen <i>Skog och Människor</i> som visats på Göteborgs internationella filmfestival. I Sveriges radio P1 har hon medverkat i Naturmorgon, bland annat i temaprogrammet <i>Elin Wägner, jorden och träden</i>.</p>
-
Title:
Så Länge Vi Minns - Om Kvinnor Som Inte Står Ut, Älskar Och Förlåter
-
Reviews:
-
Release Date:
-
Genre:
- Kulturhistoria
-
Format:
Bok
-
Availability:
Ej släppt ännu
-
Description:
Så länge vi minns är en fängslande berättelse om platsen Särö och fyra familjer från senare delen av 1800-talet fram till idag. Med utgångpunkt i författarens mormor Gladys Heyman och hennes familjs liv får vi möta en ganska typisk Säröfamilj från förr. En av de många burgna familjer som hyr och kö...
Så Länge Vi Minns - Om Kvinnor Som Inte Står Ut, Älskar Och Förlåter Bok
<p><i>Så länge vi minns </i>är en fängslande berättelse om platsen Särö och fyra familjer från senare delen av 1800-talet fram till idag. Med utgångpunkt i författarens mormor Gladys Heyman och hennes familjs liv får vi möta en ganska typisk Säröfamilj från förr. En av de många burgna familjer som hyr och köper fastigheter på Särö för att njuta somrarna i havets närhet. Genom privata brev, dagböcker, tidningsartiklar, andras och egna minnen möter vi Särös trolska landskap, havet och skogarna - och tidens passioner, svek, katastrofer och intrasslade familjeförhållanden. </p><p>Berättelsen som är en slags hybrid mellan minne, verklighet och fiktion är i hög grad kvinnornas historia. Kvinnor som skapar, förlåter och älskar. Dels starka, men oftast mycket svaga kvinnor vars villkor och val i livet helt domineras av samtidens värderingar, normer och förutsättningar.</p><p></p><p><b>Jessica Zandén</b> är skådespelare, kognitiv terapeut och vd för textilföretaget Joy Zandén AB. Hon har tidigare skrivit artiklar, en kritikerrosad och prisbelönt pjäs om sin mormor och ingår med ett kapitel i antologin <i>Jude i Sverige</i>, utgiven 2021. Detta är Jessicas debutbok.</p>
-
Title:
Snö - En Historia
-
Reviews:
-
Release Date:
-
Genre:
- Kulturhistoria
-
Format:
Bok
-
Availability:
Ej släppt ännu
-
Description:
Det här är en berättelse om snön inom oss, men också om snön som skyddar världen. Den handlar om diamanter och fågelvingar, vad snön en gång var. Den handlar om att bli bländad när allt är tyst, och att inte se eller höra någonting när det stormar. Det är en bok om urfolksjägare och vinterkrigare, ...
Snö - En Historia Bok
<p>Det här är en berättelse om snön inom oss, men också om snön som skyddar världen. Den handlar om diamanter och fågelvingar, vad snön en gång var. </p><p>Den handlar om att bli bländad när allt är tyst, och att inte se eller höra någonting när det stormar. Det är en bok om urfolksjägare och vinterkrigare, om snön vi leker i och snön som är på blodigt allvar om alpina pister, Vasaloppsspår och världens äldsta skida, funnen i Västerbotten. </p><p>Via Elsa Beskows sagor, lilla istidens renässansmålare och japanska fysiker är det en berättelse om snön som bundsförvant och motståndare, lika mycket poetisk idéhistoria som personlig essä. <i>Snö</i> är Sverker Sörlins återkomst till det breda populärvetenskapliga berättandet i en tid när världen smälter.</p>
-
Title:
Stadsvandringar 20
-
Reviews:
-
Release Date:
-
Genre:
- Kulturhistoria
-
Format:
Bok
-
Availability:
Ej släppt ännu
-
Description:
Inledning Stadsvandringar 20 är den andra nyutgåvan av Stadsmuseets, Medeltidsmuseets och Stockholmia forskning och förlags periodiska och gemensamma skrift. Liksom i Stadsvandringar 19, den närmaste föregångaren från 2022, har alla deltagande författare skrivit utifrån sitt verksamhetsområde och o...
<p><b>Inledning </b></p><p><i>Stadsvandringar 20</i> är den andra nyutgåvan av Stadsmuseets, Medeltidsmuseets och Stockholmia forskning och förlags periodiska och gemensamma skrift. Liksom i <i>Stadsvandringar 19</i>, den närmaste föregångaren från 2022, har alla deltagande författare skrivit utifrån sitt verksamhetsområde och om det som ligger dem varmt om hjärtat. Det medför att artiklarna är djupgående och inte sällan formulerade med patos, men också att de speglar den bredd som finns hos ett museum. I tid rör de sig mellan medeltid och nutid, i rum från Järvafältet i norr till Rågsved i söder. Även metodiskt skiljer de sig åt. Vissa skribenter dyker långt ner i de museala samlingarna, andra rör sig utanför deras lokaler för att med intervjuer, fotografier eller på andra sätt dokumentera stadens händelser, miljöer och medborgare. </p><p>Bokens innehåll skulle kunna sammanfattas med den för museiverksamheter ofta vedertagna men kanske lite gammaldags formulerade devisen samla, vårda, visa . Denna är dock missvisande ur åtminstone ett perspektiv. Den betonar inte museers kunskapsuppbyggande funktion. Det är numera lagstadgat att museer ska bedriva forskning vilket också görs på Stadsmuseet i samarbete med flera akademiska institutioner men kunskap kan byggas på flera sätt och ibland är rågången mellan dem svår att urskilja. Bokens artiklar har krävt ett omfattande kunnande för att kunna skrivas, om än detta sedan baserats på att gräva i samlingarna, eget dokumenterande eller på en lång personlig erfarenhet. Ofta handlar det om kombinationer av de olika faktorerna.</p><p>David Dahlbecks artikel <i>Källaren Hamburg och den sista supen</i> inleder boken. Med utgångspunkt från det skåp som finns att beskåda i Stadsmuseets nuvarande källarstuga en gång i tiden också den en krog reder han ut vad vi kan veta om vissa händelser som vi i dag ser som makabra. Möbeln ifråga tillhörde en gång källaren Hamburg där de dödsdömda på väg mot galgbacken fick stanna för en sista sup. På glaset ska sedan den dömdes namn ha ristats in, varpå det ställdes undan i skåpet. </p><p>Lasse Johansson, mer känd som Lasse Lucidor eller Lucidor den olycklige, var inte dödsdömd men gick inte desto mindre också han ett dramatiskt slut till mötes. Annika Sandén, författare till en nyligen utkommen biografi över 1600-talspoeten, tar <i>I Lucidors fotspår </i>med oss till olika platser i det seklets Stockholm. Med utgångspunkt från två avgörande händelser i poetens levnad ger hon såväl en bild av honom som av hur livet i Stockholm kunde te sig under århundrandets andra hälft.</p><p>Ungefär trehundra år senare, i Rågsved, en stadsdel som inte fanns på Lucidors tid, inledde en annan mycket välkänd poet och sångare sin karriär. Joakim Thåström, förgrundsfigur i bland annat Ebba Grön, var en av medlemmarna i kulturföreningen Oasen vars bakgrund och tillkomst skildras i Bo Larssons artikel "<i>Oasen mot asen" En kulturförening i arkivet</i>. I början av år 2022 fick Stadsmuseet i gåva handlingar och dokument som bevarats från föreningens aktiva tid. De, tillsammans en längre intervju med deras givare, ligger till grund för skildringen. </p><p>Med en vid definition på vad samtid är, kan artikeln om Oasen räknas till Stadsmuseets samtidsdokumenterande verksamhet. Dit hör också Johan Stigholts och Minja Hjorths bidrag. I artikeln <i>Bakom kulisserna Stadshusets hundraårsjubileum och kökets arbetare</i> skildrar Johan Stigholt i både bild och text jubileet efter att under en cirka fjorton timmar lång arbetsdag följt och dokumenterat såväl köks- som serveringspersonalens verksamhet. Därigenom ansluter han också till utställningen Vi som byggde Stadshuset som visades på Stadsmuseet under 2023. Liksom den berättar Johans fotografier och text om det oumbärliga arbete som sker just bakom kulisserna . </p><p>Minja Hjorth utgår i "<i>Finskan är som en nyckel in till mig själv</i>" <i>- Stockholm och Sveriges nationella minoriteter</i> från ett flerårigt projekt som Stadsmuseet drivit i syfte att bygga kunskap om och synliggöra minoriteternas historia och verksamhet i huvudstaden. I artikeln diskuteras såväl judars, romers, samers, sverigefinnars och tornedalingars historiska bakgrunder som vissa erfarenheter som delas av dem alla. Hit hör bland annat betydelsen av rötter och arv liksom högtider, symboliska föremål och konsekvenserna av att få sitt språk alltför ofta undanträngt.</p><p>Termen samtidsdokumentation var inte påkommen när Lennart af Petersens, Stadsmuseets legendariske fotograf, var verksam. Han är kanske mest känd för sina exteriöra och interiöra återgivanden av en innerstad i pågående förändring, men som Katinka Bergvall visar i "<i>En stad är ju i alla fall gjord för människor"</i> <i>- Lennart af Petersens som porträttfotograf</i> var han angelägen om att också skildra de människor som bodde och levde i kvarteren och husen. I ett urval fotografier får vi möta såväl hantverkare och butiksföreståndare som kafégäster och barn som leker på bakgårdarna. </p><p>Också Erik Tryggelin var (amatör-)fotograf och det är som sådan han är mest omskriven. Det är dock inte hans fotografier som Frida Granat lyfter fram i sin artikel utan det yrke som han utbildade sig till och även for till Paris för att studera. I <i>Stockholmskonstnären Erik Tryggelin</i> följer hon hans liv och artistiska utveckling tätt, bland annat med hjälp av sparade dagböcker. På Stadsmuseet finns framför allt Tryggelins skissböcker från det tidiga 1900-talet bevarade, teckningar som likt fotografier fångar stadens invånare i flykten. Det är också främst som Stockholmsskildrare han tycks ha uppfattats av samtida kritiker, bland annat med ord som kulturhistoria och pålitliga tidsdokument . </p><p>Bokens tredje artikel om en fotograf är kollektivt författad av Hille Lehti, Maria von Schéele och Ulrika Björkert. I <i>Wilhelm Lundbergs samling - en porträttfotograf i 1860-talets Stockholm</i> tar de sin utgångspunkt i en kollektion glasnegativ som skänktes till Stadsmuseet på 1960-talet. De beskriver såväl Wilhelm Lundbergs levnad som hans kundkrets och hur den dåtida tekniken inte bara krävde viss utrustning och miljö utan också avspeglade sig i de färdiga bilderna. På 1860-talet var fotografikonsten och fotografyrket relativt nya, men slående är hur varierad kundkretsen ändå var. Bland de avporträtterade finns representanter från främst medel- men också från över- och arbetarklass. </p><p>Wilhelm Lundbergs ateljé var belägen i Gamla stan. Där utspelar sig också följande två artiklar, varav den första, Anna Bergmans <i>Hemliga gångar, grändöverbyggnader och utbyggda källarrum - myter och trångboddhet i Gamla stan</i>, berättar om stadsdelens säregna bebyggelse och om föreställningar förknippade med den. Hur var det egentligen med munkarnas underjordiska tunnlar och benknotorna som sägs ha hittats i dem? Finns det någon sanning i sägnen, eller ska man leta dess upphov i mer prosaiska men ändå ganska remarkabla förhållanden? </p><p>Om Anna Bergman diskuterar fantasins förhållande till verkligheten, tar Gudrun Wessnert istället hjälp av den i sina stadsvandringar för barn. I artikeln <i>Familjer, fabeldjur och fanskap - om barnvandringar i Gamla stan för Medeltidsmuseet och Stadsmuseet</i>, berättar hon om hur historien kan levandegöras för våra minsta, bland annat med hjälp av råttfamiljen Ratzberger som hemlös letar bostad bland gator och gränder. Detaljer, humor och föreställningsförmåga blir viktiga beståndsdelar i en historisk berättelse där barnen själva är medaktörer. </p><p>Petra Nygårds bidrag <i>Att låna en röst</i><i> - Stadsmuseets uppteckningar och det gamla Stockholm</i> berör också livet på huvudstadens gator. Men i hennes artikel handlar det inte om fabeldjur, utan om högst mänskliga minnen och erfarenheter från 1800-talets andra hälft och 1900-talets två första decennier. Under 1940-talet intervjuades ett flertal äldre stockholmare om sin levnadshistoria, ett projekt som sedermera har kallats <i>Stockholms folkminnen</i> och som omfattar fem hyllmeter eller cirka tvåtusen uppteckningar. Med väl valda exempel redogör Petra Nygård för såväl samlingens innehåll som för tankarna bakom projektet och hur det under tidens gång har administrerats och arkiverats efter skiftande principer. </p><p>Också Nina Sandberg gör en djupdykning i Stadsmuseets gömmor, men denna gång i de arkeologiska samlingarna. I artikeln <i>Kymlinge 169 - gravfält och kanske kultplats</i> berättar hon om några märkliga föremål, hittade på Järvafältet vid mitten av 1970-talet. Vad dessa så kallade amulettringar hade för funktion är okänt, men tydligt är att de inte var avsedda att bäras av människor utan hade en starkt sakral och rituell laddning. </p><p>Emmy Kauppinen tar även hon med oss till en arkeologisk utgrävning, denna gång till Helgeandsholmen, eller som den också kallades, Riksgropen . Grävningen ägde rum mellan 1978 och 1980 och var fram till det nutida omdanandet av Slussen Sveriges största stadsarkeologiska undersökning. I <i>Jakten på den arkeologiska dokumentationen från Helgeandsutgrävningen - att förstå en utgrävning fyrtio år senare</i> ställer Emmy den viktiga frågan hur vi egentligen kan tolka det skriftliga material som de grävande arkeologerna själva lämnade efter sig. </p><p>Riksgropen blev efter utgrävningen platsen för Medeltidsmuseet, som i skrivande stund är stängt för flyttning till Stortorget i Gamla stan. I <i>Museet under jorden - Medeltidsmuseet under fyra decennier </i>berättar Tina Rodhe och Gudrun Wessnert om dess långa historia på platsen och om dess breda verksamhetsområde. Förutom permanenta och tillfälliga utställningar fanns här allt från barnvisningar till vetenskapliga samarbeten med universitet och andra medeltidsmuseer. Inte minst fanns och finns här också autentiska lämningar som Gustav Vasas mur och kyrkogårdsmuren med tillhörande skelett. </p><p>Stockholms stads museisamlingar förvarar huvudsakligen i Frihamnen, ett nu allt mer eftertraktat område på grund av stora och relativt billiga lokaler. Men länge låg det både geografiskt och mentalt i Stockholms utkant, vilket medförde att såväl ljusskygga som publikdragande händelser utspelades där. Om detta och mer därtill berättar Johanna Karlsson i <i>Från pastorala mord till klubb- och kulturscener - Lindarängen under 200 år</i>. </p><p>I artikeln <i>Systrarna Rossanders gåva - Stadsmuseet och forskningen om Stockholms äldre bebyggelse</i> reder Kajsa Rosenblad ut varför Stadsmuseet varje år kan dela ut betydande summor till forskare intresserade av stadens miljöer. Orsaken är inte enbart en fråga om kulturintresse och filantropi; där ryms också en spännande historia om en familj vars medlemmar gick skiftande öden till mötes. Tack vare två av dem har museet sedan ett halvt sekel tillbaka kunnat stötta närmare hundra ansökningar med sammanlagt fyra miljoner kronor. </p><p>I Stockholm är den maritima miljön betydelsefull, och ett av dess mest utmärkande inslag sedan länge ligger fast förankrat vid Skeppsholmen. I "<i>Vacker och vit i linjerna"</i><i> - om fullriggaren af Chapman</i> berättar Hedvig Schönbäck om fartygets historia och hur det har förvaltats genom tiderna. Efter att ha gjort sin sista resa 1937, hotades af Chapman vid slutet av andra världskriget av skrotning. I sammanhanget betydelsefulla personer hade dock andra tankar, och i april 1949 kunde staden se ett nytt och numera klassiskt vandrarhem invigas. </p><p>Annika Jägerholms bidrag <i>"I det att du badar du fröjdar ditt sinne" - om badets historia och stockholmska badhus i Stadsmuseets samlingar</i> har liksom föregående text kopplingar till vatten. Men nu gäller det inte seglatser eller tillfälliga vistelser, utan hälsa och rekreation. Som rubriken säger får vi här en kulturhistorisk berättelse om hur ett av våra mänskliga behov löstes innan välfärdsstaten växte fram med bättre bostadsförhållanden och indraget vatten. </p><p>I <i>Några förlorade arkitekturpärlor</i>, bokens sista kapitel, avrundas framställningen med en beskrivning av några sedan länge försvunna Stockholmsbyggnader. Arkitekturhistorikern Martin Rörby lyfter fram ett antal personliga favoriter, och diskuterar såväl deras tillkomsthistoria som deras ofta särpräglade utformning. Byggnaderna existerar inte längre, men minnet av dem bevaras i olika källor och arkiv, inte minst i Stadsmuseets omfattande fotografiska samlingar. </p><p>En periodisk skrift som <i>Stadsvandringar</i> kräver ett betydande arbete för att komma till stånd. Först och främst från de medverkande författarna, men också från de personer som likt Stadshusets kökspersonal arbetar bakom kulisserna . Här är inte plats att nämna namn, men såväl den kommitté som varit tillsatt för boken som museets fotopersonal har varit mycket behjälplig. Externt anlitade korrekturläsare och formgivare har svarat för bokens enhetlighet i detaljer respektive dess vackra utseende medan undertecknad har haft uppgiften att vara dess redaktör. </p><p>Bo Larsson </p>
- Populärt
- Mest sålda
- Mest bokade
- Senast släppta
- Kommande
- Pris
- A-Ö
- Välj
- 0 - 9
- A
- B
- C
- D
- E
- F
- G
- H
- I
- J
- K
- L
- M
- N
- O
- P
- Q
- R
- S
- T
- U
- V
- W
- X
- Y
- Z
- Å
- Ä
- Ö
- Övrigt