Svenska

Denna bok handlar om affärer och annan samhällsservice som finns eller har funnits i Torsby centrum.<br/> Järnvägsgatan går som en röd tråd genom samhället från det gula posthuset i söder förbi järnvägsstationen och till Alstigen i norr. En arbetsgrupp har försökt att fånga berättelser, uppgifter och bilder från en annan tid. En tid när vi kunde ta ut pengar på banken och ringa i en svart telefon med nummerskiva. Hänt i dag historia i morgon.<br/> Vi hoppas att du som ser eller läser denna bok känner igen något som du själv har upplevt eller någon äldre släkting har berättat.<br/> Solweig Nilsson, Anitha Rattfeldt, Ola Rattfeldt, Karin Åslund, Olle Einarsson, Berit Juhl

<p>Andra delen av "Historien om Sverige" tar vid där första delen slutar och blir en femhundra år lång resa mot dagens samhälle. Följ med när Sverige blir stormakt i efterdyningarna av att Gustav Vasa beslagtagit kyrkans egendomar och Sverige blivit protestantiskt. Resan fortsätter med nedslag i vidskeplighet och fasansfulla häxprocesser. Läs om hur krig, köld och svält följde med drömmen om att behärska Östersjön - och hur Sverige expanderade långt utöver nuvarande gränser, tills Karl XII stupade 1718 och stormaktstiden var över.</p><p>Resan går vidare mot upplysning, tro på förnuft och vetenskap - och så småningom demokrati och kvinnlig rösträtt. Tekniska framsteg, utbildning och allmän sjukvård bidrar till ökat välstånd för alltfler.</p><p>Tillsammans fördjupar de två delarna SVT:s populära serie "Historien om Sverige".</p>

<p>Här berättas första delen av Sveriges historia, från tiden då de första renjägarna kom hit söderifrån för 14 500 år sedan - fram till kampen om kronan, Stockholms blodbad och begravningen av Gustav Vasa i Uppsala domkyrka 1560.</p><p>Det är en fascinerande berättelse om jägare och bönder. Om klimatkatastrofer och överlevnad. Om skräckinjagande vikingar, långväga resor och handel. Om blodiga riter, kristendomens utbredning och nya samhällsstrukturer. Om digerdöden som tog en tredjedel av befolkningen; den fjärrskådande heliga Birgitta - och drottning Margareta som tillsammans med Erik av Pommern lade grunden till Kalmarunionen.</p><p>Andra delen utkommer i mars 2024. De två böckerna är en fördjupning av SVT:s serie "Historien om Sverige" och åskådliggör hur oerhört spännande vårt förflutna är.</p>

<p>Ett äkta par som firade julafton varje dag. En småländsk bondfångare som blev stenrik på falska medikamenter. En buspojke som hette Nils Holgersson,  adopterades av Selma Lagerlöf och blev byggherre i USA. </p><p>I boken Det svunna Sverige har författaren Petter Karlsson samlat några av vår historias sällsammaste och mest färgstarka livsöden.<br/>Läs om kondomkungen som blev svärfar till skådespelerskan Sickan Carlsson. Om hur stalldrängen Sigge Stark förvandlades till skräplitteraturens okrönta drottning. Om när Guld-Greta tog spårvagnen med OS-medaljen om halsen. Eller om den märkliga dag då de gudfruktiga emigranterna från Nås åkte häst och släde i nyfallen snö utanför Jerusalems murar.</p>

<p>Nominerad till Augustpriset f&ouml;r &Aring;rets Fackbok 2022</p> <p>"[Kvinnohistorisk] mastodontinsats om svenskt barnaf&ouml;dande."<br/><em>Expressen<br/></em><br/>"[Maja Larssons] Augustnominerade bok om barnaf&ouml;dandets moderna svenska historia &auml;r fenomenalt ber&auml;ttad."<em><br/>DN</em></p> <p>Hur har det varit att v&auml;nta och f&ouml;da barn i Sverige de senaste 150 &aring;ren? Genom verkliga vittnesm&aring;l fr&aring;n de som var med v&auml;ver boken en tidigare oskriven ber&auml;ttelse som sp&auml;nner fr&aring;n 1800-talets hemf&ouml;rlossningar till dagens storsjukhus, via f&ouml;rlossningshem, livsfarliga kejsarsnitt och barnl&ouml;shetsbehandlingar. P&aring; 1940-talet blev Sverige det f&ouml;rsta landet i v&auml;rlden d&auml;r fler kvinnor valde att f&ouml;da p&aring; sjukhus &auml;n hemma. Hur blev det s&aring;? Och varf&ouml;r har en del kvinnor alltid l&auml;ngtat hem igen?</p> <p>Kroppens mekanismer f&ouml;r att f&ouml;da var desamma 1870 som nu. &Auml;nd&aring; &auml;r n&auml;stan ingenting i f&ouml;rlossningsrummet sig likt. Barnaf&ouml;dandets historia handlar om v&aring;rd &ndash; men ocks&aring; om politik, pengar, kultur och en st&auml;ndig str&auml;van bort fr&aring;n det gamla.</p> <p>"Det &auml;r omskakande l&auml;sning, v&auml;l v&auml;rd sin Augustpris&shy;nominering, som ger b&aring;de perspektiv och nyvunnen respekt f&ouml;r dagens f&ouml;rlossningsv&aring;rd."<br/><em>G&ouml;teborgs-Posten</em></p> <p>"Maja Larsson skriver sig metodiskt igenom 150 &aring;r av svensk f&ouml;rlossningsv&aring;rd, fr&aring;n 1870-talets hemmaf&ouml;dslar i ofta h&auml;lsov&aring;dligt smutsiga p&ouml;rten, fram till Margaux Dietz direkts&auml;nda Youtube-f&ouml;rlossning ... Den omfattande k&auml;llf&ouml;rteckningen vittnar om en enorm research och Larsson har dessutom lyckats g&ouml;ra materialet till sitt."<em><br/>Aftonbladet</em></p> <p>"Det &auml;r inte f&ouml;r inte som Maja Larssons Kl&auml;da blodig skjorta &auml;r nominerad till Augustpriset i kategorin &Aring;rets svenska fackbok 2022. F&ouml;r den som &auml;r intresserad av kvinnohistoria och kvinnoh&auml;lsov&aring;rd &auml;r denna bok ett m&auml;sterverk som skildrar svenskt barnaf&ouml;dande under 150 &aring;r." <strong>5/5<br/></strong><em>BTJ</em></p> <p>"Det &auml;r en stark och gripande ber&auml;ttelse om kvinnor i n&ouml;d, barn som d&ouml;r, f&ouml;derskor som f&ouml;rbl&ouml;der och f&ouml;rtvivlade och uppgivna barnmorskor. Men det &auml;r ocks&aring; en skildring av lyckosamma f&ouml;dslar, barn som mirakul&ouml;st &ouml;verlever, f&ouml;rb&auml;ttrade f&ouml;rlossningsmetoder och mediciner och kejsarsnitt som r&auml;ddar livet p&aring; f&ouml;derskor ... [Maja Larssons] bok &auml;r skriven med djup empati f&ouml;r alla de kvinnor som tvingats f&ouml;da med livet som insats."<br/><em>Bo Eriksson, Clio</em></p>

En bok där en rad kända, mindre kända och okända ursprungsamerikaner talar om livet, deras syn på det vita folket och problematiken kring att inte respektera naturen och andra folkslag i en evigt skiftande värld.<br/><br/>I boken presenteras citat av Geronimo, Sitting Bull, Chief Joseph, Gertrude S. Bonnin, Tecumseh och många fler. Den gemensamma nämnaren är en nykter syn på tillvaron som kan inspirera människor i vårt tidevarv då citaten helt enkelt är tidlösa.<br/><br/>Här något att begrunda:<br/><br/>"När det sista trädet är fällt,<br/>den sista fisken är fångad,<br/>och den sista floden förgiftad;<br/>när luften man andas är kväljande,<br/>då kommer ni, när det är för sent,<br/>att inse att rikedom inte finns på banken<br/>och att man inte kan äta pengar."

<p>»I grunden är det här en bok om <i>totalitarismen</i>, och på så vis är den besläktad med Aleksandr Solzjenitsyns <i>GULAG-arkipelagen</i> och Varlam Sjalamovs <i>Berättelser från Kolyma</i>. Skillnaden är att de dödsdömda här inte är lägerfångar utan sovjetiska soldater, och att de är dödsdömda, inte för att det pågår ett krig, utan på grund av hur den sovjetiska staten för krig.« <i>Sergej Lebedev</i> </p><p></p><p>När Nazi­tyskland invaderade Sovjet­unionen i juni 1941 var Nikolaj Nikulin 18 år. Han inkallades redan de första dagarna och deltog i striderna ända fram till erövringen av Berlin i maj 1945. Under de fyra åren upplevde han östfrontens alla fasor och reagerade tidigt på de egna befälens absurda order, som skulle kosta miljontals sovjetsoldater livet. Han vittnar även om soldaternas våldtäkter och plundringar under framryckningen genom Tyskland. </p><p>Efter kriget hemsöktes Nikulin av sina minnen. Den regniga sommaren 1975 bestämde han sig för att skriva ner dem i ett försök att lägga det förflutna bakom sig. Det blev en skoningslös skildring av det sovjetiska samhället och krigföring­en, i strid med dåtidens och dagens officiella historieskrivning. </p><p><i>Minnen av kriget</i> publicerades år 2007 på familjens begäran och väckte uppståndelse i Ryssland. »Vår seger i kriget har förvandlats till ett politiskt kapital som tjänar till att stärka och rättfärdiga den rådande ordningen i vårt land«, skrev Nikulin redan 1975.</p><p><b>Nikolaj Nikulin</b> (1923 2009, född i Jaroslavl), rysk soldat, sedermera konstvetare, författare och intendent på Eremitaget i Leningrad.</p><p></p><p>KRITIKERRÖSTER</p><p>»närmast jämförbar med Aleksandr Solzjenitsyns vittnesmål om Gulag, eller Vasilij Grossmans Liv och öde. Det totalitära systemets natur skildrad genom den enskilda människan. Men Nikulins skildringar går samtidigt längre. Här förekommer inga glorifieringar av den enskilde soldaten.« Martin Kragh, Svenska Dagbladet</p><p>»Minnen av kriget ska läsas intill Gulagskildringar som Varlam Sjalamovs Berättelser från Kolyma och Schlögels The Soviet century Archeology of a lost world för att man ska förstå att vi inte har att göra med en anomali. Bolsjevikerna skapade ett system med ointresse för människan.« Hynek Pallas, GöteborgsPosten</p>