Svenska

<p>Hur skapar man en likvärdig skola där alla kan lyckas? I januari 2019 beslutade Skolinspektionen att tvångsingripa mot Storvretskolan i Botkyrka kommun. Trots upprepade varningar hade inte skolan blivit bättre och nu återstod bara det skar­paste vapen som Skolinspektionen hade. Lillemor Bergqvist och Susanne Norman, båda med lång erfarenhet från skolans värld, fick uppdraget att på åtta månader vända skolan från kaos till trygghet. </p><p><i>Det finns inga omöjliga skolor </i>är berättelsen om hur de lyckades. Med avstamp i sina erfarenheter som rektorer på en rikskänd problemskola förklarar de hur alla skolor kan bli välfungerande skolor. Boken vänder sig till rektorer, lärare, föräldrar, politiker och alla andra med intresse för den svenska skolans framtid.</p><p><i>"Det finns inga omöjliga skolor</i> är en oavbrutet intressant, engagerad och utomordentligt kompetent redogörelse för hur Storvretskolan i Botkyrka [ ] fullständigt restaurerades vad gäller inre pedagogiskt arbete och delvis interiört. [ ] Författarnas förödande, träffsäkra och dramatiska klargörande av vad lågaffektivt bemötande respektive lågaffektivt agerande betyder blixtbelyser många orsaker till dagens situation i många skolor. En ovärderlig bok för lärarutbildningen, rektorsutbildningen och alla andra med intresse för skola och framtid." Jan Hansson, BJT</p><p>LILLEMOR BERGQUIST är en praktiker i skolans värld med 26 års erfarenhet som lärare och 21 års erfarenhet som rektor.<br/>SUSANNE NORMAN är utbildad rektor med över tio års erfarenhet av arbete med elevhälsa, elever med utåtagerande beteende och beteendeutveckling i skolan.</p>

<p>Varje år försöker ungefär 15 000 personer ta sitt liv i Sverige. Forskare menar dessutom att det kan vara så många som 100 000 som bär på självmordstankar. Vi måste våga prata om det för att få till en förändring. Och det behöver ske nu.</p><p> I den här boken delar människor som funderat på att avsluta sitt liv eller försökt att göra det en eller flera gånger generöst med sig av sina tankar, känslor och erfarenheter. De berättar sina personliga historier för att vara till stöd för andra i samma situation och för att bryta det tabu som finns kring psykisk ohälsa. De visar att det går att ta sig genom mörkret. Även om vägen mot en ljusare tillvaro varierar för olika individer. </p><p> Även två personer som ägnar sitt yrkesliv åt suicidprevention intervjuas, en professor och en psykiatrisjuksköterska. <i>När mörkret viker undan för livet </i>är en bok för alla som någon gång känt att de inte orkar leva längre. Och för alla som är intresserade av sina medmänniskor och deras liv. </p><p> Joanna Björkqvist är journalist och författare. <i>När mörkret viker undan för livet </i>är hennes femte bok.</p>

Essäerna rör likheter och skillnader mellan psykoanalys och konstnärligt skapande och värnar uttalat om gränsen mellan dem. Boken är samtidigt ett försök till kritisk diskussion om vår samtid och vad det innebär att vara människa idag, Vår tids teknologiska syn på människan visar sig den nästan totala dominansen av KBT inom vården och i en ängslig tillämpning av manualer och diagnostiska formulär.

<p>Våra universitet och högskolor är arenor för bildning, fritt tänkande, intellektuell utveckling och förkovran. Det är väl tanken hos de flesta av oss? Men ser det ut så på våra svenska lärosäten?</p> <p>I denna antologi rapporterar och analyserar ett antal lektorer och professorer inifrån svenska universitet och högskolor. Sammantaget framträder en bild av våra lärosäten, som står allt längre ifrån klassiska bildningsideal. Det universitet som en gång föddes i Bologna håller nu på att krossas av en Bolognaprocess.</p> <p>Författarna argumenterar för att både lärares och studenters fria tänkande och kunskapssökande alltmer underkastas byråkratiska och politiska maktprocesser. Undervisningen bedrivs inte längre som fritt kunskapssökande som mål i sig utan som medel för att uppnå ökad anställningsbarhet och politiska målsättningar som jämlikhet, jämställdhet och mångfald.</p> <p>Kunskapen som förmedlas paketeras och görs likformig, så att den likt en vara i färdig form kan ges till studenten. Relationen mellan lärare och student förvandlas från en som bygger på ömsedigt förtroende och kreativitet, till en där studenten blir ett offer, som behöver beskydd från lärarens professionella omdöme. Därmed efterfrågas numera lärare med terapeutiska förmågor snarare än ämneskunskaper. Hela verksamheten avprofessionaliseras. Den högre utbildningen blir allt lägre.</p> <p>De iakttagelser jag gjort och de slutsatser jag dragit av att politiken allt oftare blivit en plats där politiker leker marknad bestyrks när jag läser det som redovisas i denna bok. Jag hoppas att fler än jag ska ha glädje och nytta av den, konstaterar Bengt Göransson(s) i antologins efterord.</p>

Boken vänder sig till alla som vill coacha sig själva eller någon annan till ett rikare liv. Den ger en metod att via reflektion och utmaningar komma till klarhet om våra mål och hur man når dem, genom att visa hur vi kan öka vår förmåga att förstå känslor och deras funktion. Den erbjuder konkreta verktyg som aktivt lyssnande, öppna frågor och feedback, i syfte att förbättra möjligheterna att relatera till andra. Och även till sig själv - självkännedom står i fokus. För att ta sig dit man vill eller leda andra krävs att man är medveten om sin personlighet och sina invanda tankemönster, och även sina behov och livsmål. Bokens utgångspunkt är att social skicklighet är en förmåga som kan läras och ökas. Fokus ligger, som i all coaching, på möjligheter och lösningar. Känslor och deras budskap har en central roll. Magkänsla har tagit steget från flum till betydelsefull komponent i både självstyrande verksamhet och ledarskap av andra. Ur innehållet: Förändring - Mål i livet - Hitta dina starka sidor. Hur lär du dig nya saker? - Övervinn hinder - Skapa goda relationer Bli en bättre lyssnare - Kroppsspråket Ge feedback och konstruktiv kritik - Lär dig säga nej Så visar du medkänsla - Tro på dig själv - Positiv förstärkning Tankefällor - Lycka, glädje och humor

Alla har styrkor. De är en naturlig del av oss som tar sig uttryck i våra tankar, känslor och beteenden. Styrkeanvändning ger energi, stärker våra relationer, ökar välbefinnande och prestation. Ändå hamnar fokus ofta på att hantera svagheter, för att lösa problem. Vi missar egna och andras styrkor, resurser och strategier. Så, varför kämpa i motvind när vi kan surfa i medvind?

Varför är vi så upptagna av Jantelagen? Att det har gått över åttio år sedan Aksel Sandemose formulerade Jante­lagen hindrar inte att den fortfarande är ett gångbart namn på kollektivismens avigsidor: den svenska avundsjukan, småsintheten, det dåliga självför­troendet och så vidare. <p>I denna antologi vrider och vänder åtta forskare på vårt förhållande till denna lag . Utifrån litteraturvetenskapliga, filosofiska, medievetenskapliga och etnologiska perspektiv diskuterar de huruvida de återkommande hänvisningarna till Jantelagen i själva verket säger mer om den individualism som utger sig för att vara lagens motsats än om lagen själv. Finns det rent av något i Jantelagen att bejaka i en tid när den liberala individualismen alltmer framstår som en återvändsgränd och subjektets autonomi blir alltmer diffus? </p><p>Medverkande: Linda Berg, Eric Carlsson, Anna Forssberg, Anders E. Johans­son, Anders S. Johansson, Maria Jönsson, Jacob Lund, Anders Öhman</p>