Svenska

"Låt oss stämma in i kyrkans bekännelse", säger prästen när trosbekännelsen ska läsas i gudstjänsten. Vad innebär det att stämma in? Kan jag läsa med även i de ord jag känner mig obekväm med? Kan den gemensamma bekännelsen hjälpa mig att hitta ett hem för min tro? <br/><br/>Trosbekännelsen är en sammanfattning av den kristna trons innehåll, en kom-ihåg-lista för vad kristen tro handlar om. I denna lätt reviderade nyutgåva av boken <em>Vår tro som min</em> vandrar Cristina Grenholm genom den apostoliska trosbekännelsen, som har varit en samlingspunkt för kristna över hela världen i snart tvåtusen år. Hon låter bibeltexter och psalmer, traditioner och teologer, kyrkans tro och den egna tron mötas i resonemang som inbjuder till fördjupande tankar och samtal. Trots att trosbekännelsen kan låta som en enkel beskrivning är det krångligheterna som gör den levande. <br/><br/>"Bekännelsen ger en karta över hela tillvaron, och den fungerar som en kompass som hjälper oss att söka svar på de djupaste frågorna i en viss riktning. Den är ett gemensamt hem att komma till, och den är tecknet på en tillhörighet som vi kan bära med oss, som ett pass." <br/><br/>Cristina Grenholm är präst, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap och tidigare kyrkosekreterare. Hon har ägnat sitt författarskap åt tolkningar av kristen tro i dialog med vår tids frågor.

I fokus för den här bokens framställningar om de fem "världsreligioner" som behandlas i religionskunskapens kurs- och ämnesplaner, är kritiska argument och perspektiv som kan resas med avseende på trosföreställningar, teologier, etiska hållningar och så vidare. Ett viktigt skäl för att i en bok för lärarstudenter och lärare som ägnar sig åt religionskunskap rikta intresset mot sådana argument och perspektiv är att det kan vara svårt att veta hur man kan och bör hantera frågor om religionskritik. Bokens författare lyfter fram och diskuterar sådan kritik formulerad såväl inom de fem religionerna som från externa positioner.

<EM>Tala om försoning</EM> är en antologi som belyser den kristna försoningstanken. Vad innebär försoning? Vilket bidrag har kristen tro i sammanhanget?<br/>Vilka hinder skapar kristen tro i sammanhanget? <br/><br/>I en värld där oförsonlighet verkar breda ut sig har Teologiska kommittén tagit framantologinmed en mängd olika perspektiv kring försoning, av bland andraOwe Wikström, Jan Eckerdal, och Hanna Stenström. <br/><br/>Detta är första boken av två om försoning av Svenska kyrkans Teologiska kommitté.

Michel Foucault är en central gestalt i den europeiska intellektuella diskussionen genom sina framställningar av vansinnets, fängelsets och sexualitetens historia. Hans första stora arbete var just Vansinnets historia (Histoire de la folie à l'âge classique). Det franska originalet publicerades 1961 och boken är nu tillgänglig i en sjätte svensk ombruten och översedd upplaga. Foucault vill visa hur uppfattningen om vansinne och vad som är "normalt" beteende har förändrats över tiden liksom samhällets sätt att hantera vansinnet i olika institutioner. Han sammanbinder dessa förändringar med de grundläggande civilisationsuppfattningar som format det europeiska tänkandet sedan medeltiden. Sune Sunesson ger i sin inledning en insiktsfull presentation av Foucaults arbeten och utveckling.

Demokrati och samhällsengagemang är ingen självklarhet. För den som känner oro och vill ha ett gott samhälle finns mycket att lära av de frikyrkliga väckelserna, som bidrog till demokratins framväxt i många delar av världen. För att utforska det arvet möttes historiker, samhällsvetare, teologer och andra till en konferens på Campus Örebro hösten 2020, i samverkan med Frikyrkliga forskningsrådet. Föredragen är samlade här som glödande kol. <br/><br/><i>"Ett är säkert, frikyrkornas demokratiska traditioner är inte något som enbart hör det förflutna till. För även om det kan förefalla som om arvet ligger glödande, kan det lätt föras till nytt syre så att det för energi och börjar brinna på nytt."</i> Elisabeth Sandlund i förordet <br/><br/>MEDVERKANDE: Ingunn Folkestad Brestein, Magnus Hagevi, Joel Halldorf, Mats Larsson, Arne Rasmusson, Selina Stone, Fredrik Wenell, Robert Woodberry. <br/><br/>Tro &amp; Liv skriftserie är en bokserie pa Enskilda Högskolan Stockholm med inriktning mot teologiska samtidsstudier.

<em>Frälsarkransen</em>innehåller Martin Lönnebos egna ord om radbandet <em>Frälsarkransen</em>. Hur det kom till, varför det har arton pärlor, och vad varje pärla står för. Men också om hur Frälsarkransen kan användas i vardagen, för att komma i kontakt med våra innersta drömmar och påminnas om det som är viktigast i livet. Författaren vill uppmuntra till andliga övningar, bön och personlig reflektion. <br/><br/>Det här är den sjunde utgåvan av boken <em>Frälsarkransen</em> där Martin Lönnebo har skrivit ett delvis nytt förord där han sätter in <em>Frälsarkransen</em> i livets sammanhang. I denna utgåva har enav Hemlighetspärlorna i Frälsarkransen fått en nyans av grönt, som de tidiga groddbladen om våren. Jorden och universum är idel hemligheter och under. Vi kan bekänna vår kärlek till allt levande. Vi är födda gröna. Grönt är diakonins tecken. Vi är beredda att bedja om och offra för livets och själens beskydd. Vi är ju Skaparens folk.

Om vi har en religiös tro hur ska vi då förhålla oss till människor som har en annan religiös tro? Relationen mellan kristna och muslimer har idag en brännhet aktualitet. Finns här en oundviklig konflikt mellan två helt skilda världsbilder eller är kontaktytor värda att undersöka och vidareutveckla? Än mer konkret, hur ska en kristen tänka om innehållet i en muslims tro, och omvänt, hur ska en muslim se på en kristens tro? Vilka alternativ finns att tillgå, vilket av dessa är att föredra och i så fall varför? Vad är ett rimligt förhållningssätt till den religiöst andre? I denna fascinerande bok tar Mikael Stenmark oss på en filosofisk vandring genom en kristen och muslimsk föreställningsvärld och han söker besvara frågan om vad det innebär att ta intellektuellt ansvar för vad vi (du och jag) tror i ett mångreligiöst och ett mångkulturellt samhälle. Mikael Stenmark är professor i religionsfilosofi och dekanus för teologiska fakulteten vid Uppsala universitet. Han är en internationellt uppmärksammad forskare och har tidigare publicerat ett flertal böcker.