Svenska

En siddur är bredvid Bibeln och Talmud en av de skrifter som utgör grunden för den judiska traditionen. Den utgör både ett litterärt, kulturellt och religiöst arv som används för gudstjänster och sabbatsfirande. SIDDUR KOL HANESHAMA, Själens röst, är en modern siddur med genomgående parallella texter på svenska, hebreiska och transkriberad hebreiska och med introducerande faktatexter om judisk tradition, dess seder, riter, texttolkningar och liturgi. Den beskriver det judiska året med dess olika helger, liksom passagerna i den judiska livscykeln, och kan därför fungera som en introduktion till judiskt liv även för den oinitierade.

<b>Den revolterande människan </b>skrevs i andra världskrigets efterdyningar, och 1900-talets katastrofer utgör den omedelbara bakgrunden till Albert Camus uppgörelse med de totalitära krafter som hade lett mänskligheten fram till avgrunden.<br/><br/>Med avstamp i 1700-talets frihetsrörelser skriver Camus i denna stort anlagda studie en revoltens idéhistoria och ontologi. Boken utgör ett passionerat försök att förstå samtidens mest brännande problem och begreppsliggöra vad det innebär att göra motstånd. <br/><br/>I långa tankebågar redogör Camus för hur revolt och revolution har teoretiserats av tänkare som Nietzsche, Hegel, Rousseau och Marx men också praktiserats av politiska omstörtare som Lenin och Hitler. Hans humanistiska stridsskrift omfattar inte minst hur revolten kommit till uttryck i litteraturen, hos författare som Rimbaud, de Sade, Dostojevskij och Emily Brontë. <br/><br/>Alla revolutioner i modern tid, konstaterar Camus, har lett till ett stärkande av statsmakten och ofta till auktoritära diktaturer, de nya makthavarna har anammat liknande förtryckarmönster som de orättfärdiga auktoriteter de en gång bekämpade.  <br/><br/>Denna efterlängtade nyöversättning av Nikanor Teratologen har försetts med ett initierat och personligt efterord av Jenny Maria Nilsson.

<p>Bästsäljaren och ettan på New York Times och The Sunday Times topplistor äntligen på svenska! Rikt illustrerad med vackra akvareller.</p><p>En vardagsfilosofisk tankebok, en modern fabel och en hjärtevärmande berättelse om vänskap och gemenskap.</p><p>Illustratören Charlie Mackesys bilder har berört en hel värld. I debutboken "Pojken, mullvaden, räven och hästen" bjuder han in till en sagolik skogspromenad med fyra vänner som diskuterar vad som är viktigt i livet på riktigt: Vad är mod? När är du lycklig? Och finns det något problem som inte blir lite bättre av att äta tårta?</p><p>En bok för alla, om modet att våga be om hjälp och värdet av att vara snäll, mot sig själv och mot andra. Och, minst lika värdefullt, om kärleken till tårta!</p><p>En fin present till den du älskar, inklusive dig själv.</p><p>- - - - - - - - - -</p><p>"Det här är bland det finaste jag har läst. En hyllning till vänligheten och kärleken. - - - Det är nästan den enda bok man behöver." Go'kväll</p><p></p><p>"...det var länge sedan jag läste något som gjorde mig så glad och eftertänksam... de fyra vännernas filosofiska tankar och resonemang fick mig att tänka bra, glada och tacksamma tankar." Blekinge Läns Tidning</p><p></p><p>"Tröst, råd och visdom för stora och små." Norra Skåne</p><p></p><p>"Den här golvade mig!" Amelia Adamo, M-magasin</p>

I <i>Filosofins historia</i> presenterar A. C. Grayling, professor i filosofi vid Oxford universitet, tre tusen år av tänkande. Det här är en sällsynt heltäckande bild av vårt intellektuella arv från den västerländska såväl som den asiatiska och afrikanska filosofiska traditionen.<br/><br/>Med stilistisk klarhet tar Grayling läsaren från uppfattningar om världen och moralen före Buddha, Konfucius och Sokrates, vidare genom europeiskt tänkande under kristendomens dominans, från renässansen och upplysningen, till Mill, Nietzsche, Sartre och ända fram till idag.<br/><br/>Genom att redogöra för idéer som framförts av inflytelserika tänkare, från den analytiska såväl som den kontinentala traditionen, täcker Grayling i sin tillgängliga genomgång kunskapsteori, metafysik, etik, estetik, logik, politisk filosofi, medvetande- och språkfilosofi, och hur dessa områden diskuterats genom historien. Grayling levandegör det fascinerande tankeutbyte som pågått inom och mellan epoker och frågar sig: Vad vi har lärt oss &ndash; och vad återstår att komma underfund med?

"Låt oss stämma in i kyrkans bekännelse", säger prästen när trosbekännelsen ska läsas i gudstjänsten. Vad innebär det att stämma in? Kan jag läsa med även i de ord jag känner mig obekväm med? Kan den gemensamma bekännelsen hjälpa mig att hitta ett hem för min tro? <br/><br/>Trosbekännelsen är en sammanfattning av den kristna trons innehåll, en kom-ihåg-lista för vad kristen tro handlar om. I denna lätt reviderade nyutgåva av boken <em>Vår tro som min</em> vandrar Cristina Grenholm genom den apostoliska trosbekännelsen, som har varit en samlingspunkt för kristna över hela världen i snart tvåtusen år. Hon låter bibeltexter och psalmer, traditioner och teologer, kyrkans tro och den egna tron mötas i resonemang som inbjuder till fördjupande tankar och samtal. Trots att trosbekännelsen kan låta som en enkel beskrivning är det krångligheterna som gör den levande. <br/><br/>"Bekännelsen ger en karta över hela tillvaron, och den fungerar som en kompass som hjälper oss att söka svar på de djupaste frågorna i en viss riktning. Den är ett gemensamt hem att komma till, och den är tecknet på en tillhörighet som vi kan bära med oss, som ett pass." <br/><br/>Cristina Grenholm är präst, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap och tidigare kyrkosekreterare. Hon har ägnat sitt författarskap åt tolkningar av kristen tro i dialog med vår tids frågor.

Kommer den artificiella intelligensen att bli bättre på att tänka än den mänskliga? Kognitionsvetaren Peter Gärdenfors förklarar varför så inte är fallet.<br/><br/>Den mänskliga intelligensen består av en rad olika färdigheter och specialiteter som har förfinats under tusentals år. Mycket återstår innan den artificiella intelligensen kan mäta sig med det tänkande som inte bara människor utan även djur har.<br/><br/>När vi förstår att vår intelligens är en bred palett av många olika förmågor ter sig tanken på att AI-tekniken trumfar oss i schack och kan skriva avancerade texter inte lika skrämmande. Utifrån ett brett forskningsunderlag förklarar Gärdenfors varför AI-tekniken inte kan och inte kommer att kunna tänka på samma sätt som människor och djur gör.

<i>Filosofi i Bysans och renässansens Italien</i> är sjätte volymen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . Han tecknar här en levande och inträngande bild av tänkandet i två stora intellektuella kulturer, under en period  från senantiken fram till nya tiden. <br/><br/>I bokens första del spåras filosofins utveckling i Bysans från Johannes av Damaskus på 700-talet till 1400-talets lärda, verksamma i spänningsfältet mellan kristen teologi och antikens tänkande. Förutom genrer som historieskrivning, retorik och brevkonst, med centrala gestalter som Michael Psellos och Anna Komnena, diskuteras också den filosofiska betydelsen av kulturella fenomen som ikonoklasmen och hesychasmen, liksom synen på könen och den vetenskapliga litteraturen. <br/><br/>Andra delen leder vidare från Bysans till renässansens Italien och den humanistiska rörelsen, som inspireras av den grekisktalande österns förmedling av arvet från antiken. Här berättas om filosofins och vetenskapens pånyttfödelse, med välkända namn som Niccolò Machiavelli, Christine de Pizan och Pico della Mirandola. Återupptäckandet av antikens litteratur och filosofi stimulerar till odling av latinsk stilkonst och litterär kritik, filologi och historia liksom till samhällsutopier och diskussioner om styrelseskick. Ur konfrontationen mellan humanismens platonism och den aristoteliska och skolastiska traditionen växer de första ansatserna till den moderna naturvetenskapen fram, med företrädare som Giordano Bruno och Galileo Galilei. <br/><br/>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München och en av vår tids främsta filosofihistoriker.