Svenska

<p>Heaven and the afterlife is an area many of us have thought about at least at some point in our lives. For some of us, the loss and longing to meet someone weve loved and lost are so great in our hearts that we start searching for answers </p><p>Is the one I loved and now miss somewhere out there, in heaven, the sky or in space? Does this person give me signs that I can get already here and now on earth as proof that the soul, which belongs to the one I miss, is still there? Many of us would go to the end of the world, seek out all the wonders of the world and read through all the mysteries of life to get proof that the one I miss and once loved and knew is waiting for us there in heaven. </p><p>Belief that humanity is offered an eternal life after death, instills faith, comfort, hope and meaning in spiritual and existential areas in the course of life that we all can sometimes feel we are completely powerless in front of. </p><p>This collection of poems wants to work to satisfy the souls yearning for answers, and at the same time strengthen humanitys faith in eternal life.</p>

<p>Vad är det som särskiljer mänskligheten och varifrån kommer vårt inre väsen? Hur förhåller man sig till andlighet i en värld där allt ska bevisas?  </p><p>I diktsamlingen <i>Mänskligt väsen</i> undersöker Ebba Larter vad det innebär att vara människa, genom skilda livsöden, lycka, sorg och sjukvårdsvistelser. Med en kärv humor och starkt engagemang rör sig dikterna genom samtiden och söker efter vad som verkligen betyder något. </p><p><i>Mitt inre väsen har ingen färg och inget ursprung. </i><br/><i>Om du tittar på mig inifrån är jag </i><br/><i>etnicitetslös. </i><br/><i>Uppstånden från ingenstans förhåller den sig </i><br/><i>till en tid då anden inte finns </i><br/><i>och Skatteverkets databaser vet mer om mig </i><br/><i>än jag själv minns. </i> </p><p>Ebba Larter (f 1992) bor i Göteborg och arbetar med kommunikation och marknadsföring. <i>Mänskligt väsen</i> är hennes skönlitterära debut.</p>

<p>Vår postromantiska tid med dess accelererande klimathot kräver kanske en ny typ av naturdiktning. I ­Danmark har den ekokritiska poesin sin givna ­förebild i Inger Christensen, som i <i>alfabet</i> (1981) poetiskt undersökte människans förhållande till den ekologiska kris hon själv varit med och skapat, och som tog sin mest extrema form i kemisk förgiftning och hotet om kärnvapenkrig. Hur ser naturlyriken ut idag? Hur kan man som skrivande subjekt verka i en värld som är på väg att gå under? I sina respektive diktsamlingar utforskar de danska författarna Nanna Storr-­Hansen, Sofie Isager Ahl och Rasmus Nikolajsen tre olika förhållningssätt till den moderna ekopoesin. </p>

<p><i>Vinden från Torwanabergen</i> är en urvalsvolym med dikter från Ingrid Jonkers tre samlingar <i>Undanflykt</i> (1956), <i>Rök och ockra</i> (1963) samt den postuma <i>Solkantring</i> (1966). Samlingen innehåller bland annat den berömda dikt som Nelson Mandela reciterade i sitt installationstal som president. Ingrid Jonkers dikter har översatts till ett stort antal språk men inte tidigare utkommit på svenska. </p>

<p>Vår postromantiska tid med dess accelererande klimathot kräver kanske en ny typ av naturdiktning. I ­Danmark har den ekokritiska poesin sin givna ­förebild i Inger Christensen, som i <i>alfabet</i> (1981) poetiskt undersökte människans förhållande till den ekologiska kris hon själv varit med och skapat, och som tog sin mest extrema form i kemisk förgiftning och hotet om kärnvapenkrig. Hur ser naturlyriken ut idag? Hur kan man som skrivande subjekt verka i en värld som är på väg att gå under? I sina respektive diktsamlingar utforskar de danska författarna Nanna Storr-­Hansen, Sofie Isager Ahl och Rasmus Nikolajsen tre olika förhållningssätt till den moderna ekopoesin. </p>

<p>Vår postromantiska tid med dess accelererande klimathot kräver kanske en ny typ av naturdiktning. I ­Danmark har den ekokritiska poesin sin givna ­förebild i Inger Christensen, som i <i>alfabet</i> (1981) poetiskt undersökte människans förhållande till den ekologiska kris hon själv varit med och skapat, och som tog sin mest extrema form i kemisk förgiftning och hotet om kärnvapenkrig. Hur ser naturlyriken ut idag? Hur kan man som skrivande subjekt verka i en värld som är på väg att gå under? I sina respektive diktsamlingar utforskar de danska författarna Nanna Storr-­Hansen, Sofie Isager Ahl och Rasmus Nikolajsen tre olika förhållningssätt till den moderna ekopoesin. </p>

<p><em>"Till dem som kommer att mördas under krigets sista dag. Till dem som kommer att mördas under den första dagen efter kriget. Till dem som förgås av skräck under humanitära pauser. En timme innan uppehållet, en minut efter. Till dem som dör av brustet hjärta under och efter kriget."</em></p><p></p><p><strong>[...]</strong> är den palestinsk-amerikanske poeten Fady Joudahs första bok på svenska. Den skrevs senhösten och vintern 2023, med utgångspunkt i Gaza, och gestaltar poetiskt och egensinnigt det stycke nutidshistoria som Joudah kallar för "utplåningens tid". I dikter som spänner mellan humor och sorg, som både rymmer barnteckningens grälla färger och djup cynism, skildrar Joudah räddningsarbetare täckta i damm som drar fram en flicka ur rasmassorna, skräckslagna grodungar, minnen av barndomslekar och gamla kärlekar, meditationer kring medeltida arabiska poeter och deras möten med verkliga och uppdiktade vargar, språkets kollaps och "imperiets stumma gamar, med sina utredningar om kadaver de inte har dödat." .</p><p></p><p>Fady Joudah är en palestinsk-amerikansk poet född 1971. Han har gett ut sex prisade diktsamlingar och översatt Mahmoud Darwish, Ghassan Zaqtan och Amjad Nasser från arabiska till engelska. Han är även en av grundarna till Etel Adnan Poetry Prize. Fady Joudah arbetar som läkare och bor i Houston med sin familj.<br/><br/>Athena Farrokhzad och Johannes Anyuru är två av Sveriges mest tongivande författare. Tillsammans har de under sommaren 2024 översatt <strong>[...]</strong> och skrivit ett efterord till boken.</p>