Svenska

<p>Heaven and the afterlife is an area many of us have thought about at least at some point in our lives. For some of us, the loss and longing to meet someone weve loved and lost are so great in our hearts that we start searching for answers </p><p>Is the one I loved and now miss somewhere out there, in heaven, the sky or in space? Does this person give me signs that I can get already here and now on earth as proof that the soul, which belongs to the one I miss, is still there? Many of us would go to the end of the world, seek out all the wonders of the world and read through all the mysteries of life to get proof that the one I miss and once loved and knew is waiting for us there in heaven. </p><p>Belief that humanity is offered an eternal life after death, instills faith, comfort, hope and meaning in spiritual and existential areas in the course of life that we all can sometimes feel we are completely powerless in front of. </p><p>This collection of poems wants to work to satisfy the souls yearning for answers, and at the same time strengthen humanitys faith in eternal life.</p>

<p>Vad är det som särskiljer mänskligheten och varifrån kommer vårt inre väsen? Hur förhåller man sig till andlighet i en värld där allt ska bevisas?  </p><p>I diktsamlingen <i>Mänskligt väsen</i> undersöker Ebba Larter vad det innebär att vara människa, genom skilda livsöden, lycka, sorg och sjukvårdsvistelser. Med en kärv humor och starkt engagemang rör sig dikterna genom samtiden och söker efter vad som verkligen betyder något. </p><p><i>Mitt inre väsen har ingen färg och inget ursprung. </i><br/><i>Om du tittar på mig inifrån är jag </i><br/><i>etnicitetslös. </i><br/><i>Uppstånden från ingenstans förhåller den sig </i><br/><i>till en tid då anden inte finns </i><br/><i>och Skatteverkets databaser vet mer om mig </i><br/><i>än jag själv minns. </i> </p><p>Ebba Larter (f 1992) bor i Göteborg och arbetar med kommunikation och marknadsföring. <i>Mänskligt väsen</i> är hennes skönlitterära debut.</p>

<p>I "Mitt liv med Freestyle, Style och Christer Sandelin" berättar Tommy Ekman för första gången ocensurerat historien om den blyga killen från Östberga, som tillsammans med Christer Sandelin skapade ett av Sveriges största och mest ikoniska popband. </p><p>Med hits som Vill ha dej , Fantasi och Dover Calais skulle de komma att tonsätta flera generationer svenskars ungdom. </p>

<p><em>"Till dem som kommer att mördas under krigets sista dag. Till dem som kommer att mördas under den första dagen efter kriget. Till dem som förgås av skräck under humanitära pauser. En timme innan uppehållet, en minut efter. Till dem som dör av brustet hjärta under och efter kriget."</em></p><p></p><p><strong>[...]</strong> är den palestinsk-amerikanske poeten Fady Joudahs första bok på svenska. Den skrevs senhösten och vintern 2023, med utgångspunkt i Gaza, och gestaltar poetiskt och egensinnigt det stycke nutidshistoria som Joudah kallar för "utplåningens tid". I dikter som spänner mellan humor och sorg, som både rymmer barnteckningens grälla färger och djup cynism, skildrar Joudah räddningsarbetare täckta i damm som drar fram en flicka ur rasmassorna, skräckslagna grodungar, minnen av barndomslekar och gamla kärlekar, meditationer kring medeltida arabiska poeter och deras möten med verkliga och uppdiktade vargar, språkets kollaps och "imperiets stumma gamar, med sina utredningar om kadaver de inte har dödat." .</p><p></p><p>Fady Joudah är en palestinsk-amerikansk poet född 1971. Han har gett ut sex prisade diktsamlingar och översatt Mahmoud Darwish, Ghassan Zaqtan och Amjad Nasser från arabiska till engelska. Han är även en av grundarna till Etel Adnan Poetry Prize. Fady Joudah arbetar som läkare och bor i Houston med sin familj.<br/><br/>Athena Farrokhzad och Johannes Anyuru är två av Sveriges mest tongivande författare. Tillsammans har de under sommaren 2024 översatt <strong>[...]</strong> och skrivit ett efterord till boken.</p>

<p><i>Han har övervägt självmord men misstänker att han inte skulle överleva. Överallt har sköterskorna satt skålar med fruktsallad i sockerlag. Allt han behöver göra är medge att han är sonens bästa pappa.</i> </p><p>I Jag firar inte i år återvänder Adrian Perera till poesin för att ta sig an allt från självmord till småbarnsjoller. Det finns en man på ett sanatorium som skakar sin son, det finns forskning som visar att det är gynnsamt att älska med tanke på anställningsmöjligheterna. Som vi säger på morgonsamlingen: Världen är en sinnessjuk invandrarkvinna. Vem vet vad det är hon ser? </p><p>Adrian Perera tummar aldrig på språkets skönhet och komplexitet. De klara formuleringarna och mångskiftande känslolägena är kännetecknande för den poesi man återvänder till och minns.</p>

Oktoberteatern firar 50 år! Här är en jubileumsbok med valda nedslag i teaterns historia.

Vad är design och vilken skillnad gör den i våra liv? Det traditionella perspektivet från det Globala Nord är att design formger saker för att göra dem mer attraktiva för en konsument, lättare att använda och tillverka, eller för att generera värde på en marknad. Men det handlar lika mycket om ett skapande förknippat med förändring som ett sätt att protestera mot orättvisor, liksom att kommentera rådande samhällsordning. Hur design förstås, praktiseras och konsumeras spelar roll för möjligheterna att utmana dominerande maktstrukturer, som över tid har bestämt vad design är, bör och kan vara. Designhistorier Nya perspektiv på en samling publiceras i samband med Röhsska Museets nya basutställning. Genom essäer, samtalstexter och bildessäer diskuteras en rad designkritiska frågor, som reflekterar över både designens och museets roll i samhället. Medverkar gör framstående curators, akademiker, designers och journalister som alla verkar eller har verkat i Sverige och Norden, såsom Anton Alvarez, Hanna Nova Beatrice, Michael S Bekele, Thomas Cubbin, Selam Fessahaye, Marcia Harvey Isaksson, Dan Hill, Onkar Kular, Madelaine Levy och Christina Zetterlund.