Svenska

"Häromveckan kom uppdaterade nyutgåvor av två välkända böcker om länderna som geopolitiken och kulturen just nu roterar kring. Göran Rosenbergs "Friare kan ingen vara" och "Det förlorade landet" är personliga analyser av modernitetens två stora, idéburna nationsprojekt: USA och Israel, som just nu tycks rasa ihop framför våra ögon. De hör också på rent estetiska grunder till den svenska sakprosans mest betydelsefulla verk." - Viktor Malm, Expressen<br/><br/><br/><br/>I en personligt hållen essä skärskådar Göran Rosenberg vår civilisations största och mest genomgripande utopi: Det förlovade landet, Messiasriket, Sion, Israel. Det förlorade landet är på en gång en spännande idéhistorisk odyssé och en politisk självbiografi. Boken Augustprisnominerades 1996. Till denna utgåva har Göran Rosenberg även skrivit ett nytt förord. "Det förlorade landet" tar vid där "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" slutar. Bokens titel ger en fingervisning om var författarens egen resa så småningom slutar. Startar gör den i många och skilda utgångspunkter: I en trettonårig pojkes 'uppstigning' till och fostran i det tidiga sextiotalets Israel, 'vår tids Sparta'. I de tusenåriga bibliska och messianska drömmar som närt såväl judendomen som kristendomen. I den emanciperade judendomens, upplysningens, socialismens och nationalismens ideologiska häxkittel. I Förintelsens apokalyptiska skugga. I pionjärsionismens radikala teorier, glödande ansikten och dåliga samveten. I Palestinakonfliktens krig, fördrivningar och erövringar. I 68-vänsterns och palestinarörelsens upproriska och konspiratoriska miljöer. I den laddade skärningspunkten mellan det israeliska nittiotalets nymessianska aggressivitet och dess längtan efter fred och normalisering. "Rosenberg kartlägger dagens politiska polarisering, en kluvenhet som funnits från början. Han gör en omutlig, komplex, klar och gastkramande analys." Ur Augustprisjuryns motivering

Simone Weil (1909-1943) var en fransk filosof vars betydelse med tiden ständigt ökar. Då inte bara hennes filosofisk-­litterära verk, utan också myten om henne som en kämpande intellektuell. Hon insåg tidigt nazismens faror och arbetade aktivt mot den, både filosofiskt och handgripligt i motståndsrörelsen.  <br/><br/><i>En civilisations plågor</i> samlar sex texter av Weil som på olika sätt berör civilisationens kris under 1930- och 1940-talet, inte sällan analyserat genom den antika litteraturen och kulturen. Linn Aplemo har översatt och Christine Zyka har  skrivit efterordet.

<i>Till det omöjligas konst</i> rymmer åtta essäer om litteraturens och konstens relation till det som inte låter sig fångas i en språklig eller konstnärlig framställning.<br/><br/>Carin Franzén rör sig över ett vitt fält av estetiska, filosofiska frågor, från Dante till Jelinek. På olika vis handlar texterna om den långa väg som gör konsten och litteraturen till något mer än konsumtion.<br/><br/>Carin Franzén är docent i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet. Hon har bland annat givit ut <i>Att översätta känslan: En studie i Julia Kristevas psykoanalytiska poetik</i> och <i>För en litteraturens etik: En studie i Birgitta Trotzigs och Katarina Frostensons författarskap</i>.

"Den stora naturtomten hade en levande atmosfär. På sydsidan klättrade ett mossigt litet berg bland tallar och ekar med livliga nötväckor. I väster anades hemlighetsfulla stigar inne i blåbärsriset, och på norrsidan gränsade tomten brant mot en allmänning med ett glittrande sund som fond. Genom att det inte fanns några inhägnade gränser kändes allt på en gång enskilt och öppet, ungefär som i det lyhörda gamla huset."<br/><br/><br/><br/>Här, i sommarstugans väggar och tak och i den omgärdande naturen, bekantar sig Nina Burton med myror och bin, rävar och ekorrar; arter av olika slag, alla med sina skilda språk. Med smittande nyfikenhet letar hon fram existensen i alla dess former, det mysterium som är livet.

"Anser du att man kan mäta värdet av en vänskap genom dess varaktighet?"<br/><br/>Den schweiziske författaren Max Frisch nedtecknade under sitt skrivande liv en rad skarpsinniga och underhållande frågor riktade både till sig och till läsaren.  Dessa kom senare att sammanställas i en bok som blev enormt populär bland hans läsare. Frågorna spänner över ett brett spektrum av ämnen, som vänskap, pengar, hemvist och döden. Genom svaren lär man inte bara känna sig själv utan kanske även sina vänner.

Öppningar är ett urval artiklar och kritik som renodlar det korta formatet. Boken är ett associativt flöde av texter om konst, filosofi, idéhistoria och politik. I de små händelserna och biografiska notiserna speglas ett större idésammanhang. Den korta formen förenar konkretion, omedelbarhet och komplexitet; den vill glänta på dörrar till oväntade tankar och sammanhang. Peter Cornell är författare och kritiker på Expressen, tidigare professor i konstens teori och idéhistoria på Konstfack och på Kungl. Konsthögskolan.

<i>Våld </i>är en kort men knivskarp textsamling med rötter i en serie undersökande slöjdartiklar i Västerbottens-Kuriren. Från en flyktingförläggning i Jörn där de nyanlända instrueras att fläta näver, till storspovar och spigg och socialbidrag i Kåge. <br/><br/>Slöjd- och textilhistoria kittas samman med frätande scener ur ett liv, det moderna planlösa irrandet efter sammanhang och tillhörighet. <br/><br/><i>Våld</i> är delvis prosa, delvis essä, ibland följsam, ibland som hammarslag. Men mest kanske ett angrepp på slöjdens lojhet, små sagor om våldet i varje material och maskin, ett klagorop över samtidens förljugenhet och ett knäfall framför en bleknad kuliss av ett förlorat Iran.<br/><br/><i>"</i>Våld<i> är ingen berättelse från A till Ö. Det är spridda betraktelser och tankar som sammantaget skapar en helhet. Det är charmigt, allvarligt och humoristiskt. En stor liten bok." </i>BTJ, Ylva Floreman<br/><br/><i>"Anahita Ghazinezam har skrivit en djupt originell bok. Hantverksskickligt har hon skapat en väv av disparata trådar och den hänger på något underligt vis ihop alldeles utmärkt. Det blir rent av makalöst bra!"</i> Göteborgs-Posten, Eva-Lotta Hultén