Svenska

Verket <i>Fotografi i Sverige 1970 2014 del 2</i> sammanfattar fem händelserika decennier då både fotografin och det fotografiska landskapet genomgår stora förändringar. Under denna period etableras fotografiska institutioner som blomstrar och läggs ned; dokumentärfotografin som präglar sjuttiotalet får lämna plats för ett mer subjektivt fotografi åren runt 1980, och med det postmoderna genombrottet i början av nittiotalet förändras scenen i grunden. Fotografin blir nu en del av samtidskonsten och visas på konstgallerier och museer. Diskussionen om den fotografiska bilden blir också mer teoretisk förankrad och fotografin skrivs in i ett vidare kulturellt och visuellt sammanhang. Från att ha varit ett område dominerat av män blir fotografin under 2000-talet ett fält med påfallande många framgångsrika kvinnliga aktörer. Ur ett teknologiskt perspektiv sker ett genomgripande skifte från analogt till digitalt, vilket har revolutionerat hur fotografiska bilder produceras, distribueras och lagras.<br/><br/>Med utgångspunkt i den utställda bilden belyser studien dessa och en rad andra betydelsefulla strömningar och skiften inom fotografin. Den ger också en kultursociologisk förklaring till hur det kommer sig att fotografin har haft och har svårt att hävda sig mot andra fält och konstnärliga uttryck. Fotografin har präglats av starka meningsskiljaktigheter och aktörerna har stridit om makt och tolkningsföreträde. I den historieskrivning som <i>Fotografi i Sverige 1970 2014</i> förmedlar kommer många röster och ideal till tals. <i>Fotografi i Sverige 1970 2014</i> är producerat av Niclas Östlind inom ramen för den konstnärliga forskningen vid Akademin Valand. Del 2 består av tio volymer samlade i en box och tillsammans med del 1 är det en unik historisk studie.

Den boken tar upp lite historia med fotografier. Boken börjar med några bilder som läsarna själva får gissa vad de är tagna någonstans. Därefter följer Vällingby-Hässelby med omnejd, med sevärdheter i förorternas förort med A-B-C-D som serveras.<br/><br/>Långt bortom Judar skogens naturreservat i förorten Brommas lanskap i Västerort, som är ett naturreservat nordvästra Stockholm. Blev inrättad 1995 som Stockholms första naturreservat och täcker 95,2 hektar. Mitt i denna skog finns en sjö full av hemligheter lik skogen själv, där troll och skogsfrun smyger med alla småfolk i skogsdungen.<br/><br/>Hur kommer Solhaga i Småland in i detta sammahang, där vid diket sitter småfolket och spionerar på människans vardagsliv?<br/><br/>En mindre kulle i Grimstaskogen som ligger i närheten och bär namnet Oljeberget, även det med bibliskt ursprung, tillika det bibliska namnet Kanaan som förekommer första gången på 1730-talet och kommer från ett gammalt torp som låg på platsen.<br/><br/>Kanaanbadet där många badat i sina dar, det är som doften till förorternas förort Vällingby.<br/><br/>Smakar lite på vampyrers A-B-C-D-bok.<br/><br/>Läs även boken med boktitel Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist och filmen av Tomas Alfredson, som återfinns i Blackeberg i Bromma där det känns kusligt om natten. Man känner behaglig på fruktan i sin stämning i ett mörkt inferno.<br/><br/>I slutet av 1700-talet byggdes här ett sommarnöje som senare omvandlades till sjökrog. Den gamla sjökrogen revs 1881 av "Snuskungen", Knut Ljunglöf som byggde huset som sedan 1952 är Kanaans Café. Snusat och klart med den klassiska snusdosan Ettan där Beckomberga han ägt med Ljunglöfska slottet som han hade som sitt sommarnöje. Samtidigt ägde han stora delar av Beckomberga med 42 hektar markareal.<br/><br/>Beckomberga mentalsjukhus var Europas största och Långbro mentalsjukhus där Hermann Göring var intagen, han bodde vid Odengatan rastade sin get.

I den här boken har jag tagit min inspiration från IPCC rapporten som släpptes<br/>den 9 augusti 2021. Samtidigt har jag låtit bilderna illustrera vad som kan hända om<br/>inte nödvändiga beslut fattas. Men hela boken är också en uppmaning till våra politiker:<br/>ACT NOW!