Svenska

<p>"... tekniskt kompetent och uppfinningsrik, mångfasetterad och makalös." Elisabeth Åsbrink i <i>DN</i></p><p><i>"</i>Hatten av för ett praktverk om den bortglömda, eller gömda, kvinnliga fotografen." Linda Unnhem i <i>Helsingborgs Dagblad</i><i></i></p><p><i>Kvinnor bakom kameran: 1848-1968</i> är en bild­biografi om de kvinnliga yrkesfotografernas historia i Sverige. Det är berättelsen om hur fotograf tidigt blev ett kvinnoyrke, och om hur kvinnor på bred front slog sig fram i samhället som entreprenörer med egna ateljéer. Detta är också den första skildringen som lyfter fram kvinnors avgörande roll i den svenska fotogra­fins historia. <br/><br/>Boken kartlägger och beskriver kvinnliga fotografers verksamhet i Sverige under 120 år. Med ett rikt bildmaterial tas läsaren genom fotohistorien med fokus på de kvinnliga yrkes­fotografernas villkor. Ett femtiotal fotografer presenteras i illustrerade biografier. Det ger en inblick i de vitt skilda liv som levdes i fotografins närhet från kungligheten som fotograferar för nöjes skull till den enskilda kvinnan som bygger en ateljéverksamhet helt på egen hand. Genom boken återkommer också ett antal tematiska bildblock. <br/><br/>Boken avslutas med en bibliografisk översikt över relevanta verk och forskning, liksom ingångar till enskilda fotografer, för att underlätta vidare forskning om de kvinnliga fotografernas roll i fotohistorien. <br/><br/><i>Kvinnor bakom kameran: 1848-1968</i> är resulta­tet av ett mångårigt forskningsprojekt av foto­historikern och hedersdoktorn i fotografi Eva Dahlman, litteraturhistorikern/kritikern Magnus Bremmer samt fotohistorikern Björn Axel Johans­son. Bildredaktör  är Lena Wilhelmsson, fotograf och curator. Boken formges av Nina Ulmaja.</p>

<p><b>Pojken från Arbrå som blev stjärna i Hollywood    </b></p><p><i></i><i>"Vad är oddsen för att jag, en pilt från Arbrå, skulle se Scener ur  ett äktenskap och få en uppenbarelse att jag skulle arbeta med Ingmar Bergman? Att jag skulle följa Rösten och ge mig av ända ner till Stockholm?"</i></p><p>I sin självbiografi tar Peter Stormare med dig på sin osannolika livsresa, från Hälsinglands djupa skogar till Los Angeles stjärnkantade tillvaro. Men han berättar även om sin inre resa och om Rösten som alltid har lett honom rätt.  </p><p>Det är med lika delar djup, lika delar självdistanserad humor som Peter Stormare skildrar tiden på Scenskolan, livet bakom Dramatens kulisser och vägen till Hollywood och storfilmer som Jurassic Park, Fargo och Armageddon. Men också den första fumlande kärleken, relationen till Ingmar Bergman, de smärtsamma uppbrotten och det vidunderliga mötet med hustrun Toshimi.  </p><p>Peter Stormare må vara en av våra mest kända skådespelare med en bakgrund på Kungliga Dramaten, där han fostrades av Sveriges främsta, men han är fortfarande densamme pojken från Arbrå.</p><p>"Peter Stormare har alltid haft något märkligt i sitt väsen, en särling, en rasande." Ingmar Bergman</p><p>"Man kunde ana en diamant, men den var väldigt oslipad." Hans Wigren, rektor på Scenskolan, om Peter Stormare </p><p>"'Jag tänker vinna en Oscar i Hollywood innan jag är fyrtiofem', sa han med ett brett leende." Lars Löfgren, Dramatenchef, minns Peter Stormare</p><p></p>

<p>Hur ska jag sammanfatta mitt liv? Lyckligt.</p><p>Vad jag ångrar mest? Bara det att jag har fått miljoner för att göra film, haft fullständig konstnärlig kontroll och ändå aldrig gjort en jättebra film.</p><p>Vilken kvinna beundrar jag mest? Soon-Yi. Inte för att hon kommer att slå mig på knäskålarna med brödkaveln om jag inte säger det, utan för att hon gav sig ut på de farliga gatorna ensam som femåring för att försöka få ett bättre liv och skapade sig ett, trots fruktansvärda hinder.</p><p>Vad skulle jag allra helst ha velat göra? Skriva Linje Lusta.</p><p>Vad skulle jag allra minst ha velat göra? Leka på en äng.</p><p>Skulle jag göra något annorlunda om jag fick leva om mitt liv? Jag skulle inte köpa den fantastiska grönsaksstrimlaren som killen gjorde reklam för på tv.</p><p>Och inget intresse av ett eftermäle, verkligen? Hellre än att leva vidare i publikens själ och hjärta föredrar jag att leva vidare i min lägenhet. WOODY ALLEN<br/></p><br/><p>Apropå ingenting är den världsberömde amerikanske film­regis­sören, komikern, manusförfatta­ren, skådespelaren och musikern ­Woody Allens länge emot­sedda själv­biografi. Här ­berättar han med sin karaktäristiska humor om sitt liv, om uppväxtåren, äktenskapen, filmerna han gjort och människor han mött. </p><p>Woody Allen ägnar även flera kapitel åt de anklagelser som riktats mot honom om att han sexuellt skulle ha förgripit sig på sin adoptivdotter. Anklagelserna, som uppkom 1992 och upprepades med förnyad kraft under metoo­hösten 2017, utreddes av två polisiära instanser som bägge kom till slutsatsen att Allen är oskyldig.</p><p></p><p>SAGT OM BOKEN<br/>»Genuint rolig läsning.« DN </p><p>»Han skriver så bra att man blir spyfärdig.« Aftonbladet </p><p>»En jiddischspäckad njutning.« Expressen </p><p>»Både läsvärd och värdefull för oss som uppskattar Allen som filmskapare. Bokens första delar är ­komiska och för osökt tankarna till Radio Days liksom andra av hans bästa komedier.« SVD</p><p>»Ett nöje att läsa.« LA Times </p><p>»En autentisk och lättsam ton.« New York Times </p><p>»Högst läsvärda memoarer.« Times </p><p>»Vilken underbar överraskning det är att läsa Allens självbiografi och upptäcka att den är en ren njutning, festlig, älskvärd och fylld av stjärn­glans.« National Review </p><p>»Ett tips om du får slut på toalett­papper: Woody Allens memoarer är också gjorda av papper.« Washington Post </p>

<p>I den här spännande visuella tidsresan går historien och nuet hand i hand.</p><p>Gamla unika arkivbilder får sällskap av nytagna bilder på samma plats. Karl Kadhammar har utvecklat det här samspelet på sin Instagramsida i många år, nu gör han en efterlängtad bok med sina allra bästa kombinationer. Det finns alltid något att upptäcka i Stockholms myllrande stadsliv, i gränder, på gator och torg. Cykelbud möter varandra, nymålade fasader trängs med gamla slitna hus och gamla landmärken står stadigt där de alltid stått. Författaren och fotografen Kadhammar tar oss med på sin upptäcktsresa utrustad med sin mobilkamera och en stark berättarröst.</p>

<p>Filmer som går! Filmer som slår! - Affischer från små svenska filmdistributörer 1958-1984.</p><p>Efter succén med affischboken Do You Believe in Swedish Sin? (2021) med affischer till svenska exploitationfilmer, kommer en ny coffee table-bok av Rickard Gramfors.</p><p>Trots filmcensurens, Filminstitutets och de samtida filmkritikernas idoga försök att bekämpa underhållningsfilmen i Sverige på 60- och 70-talet fanns en rik flora av små, oberoende filmdistributörer som fyllde biograferna med skräckfilm, science fiction, spaghettivästern, blaxploitation, MC-gängsfilm, sexploitation och många andra genrer.</p><p>25 bolag, med namn som Film AB Corona, Succéfilm, Pallas Film, Action Film, GeBe Film, Elit-Film, Premiär Film, Imperial Film och Atlas Film stod för hela 50% av filmerna på biorepertoaren i två decennier - ändå har deras historia aldrig berättats! Förrän nu Deras affischer lever vidare och vittnar om en annan tid, med spektakulära, spekulativa filmer, där alla tänkbara PR-grepp togs till för att locka in publiken i biomörkret. </p><p>Boken innehåller ett urval affischer ur författarens egna samling, med en historik om varje representerat filmbolag, en presentation av varje film, och en detaljerad redogörelse för censurklippen i varje film. Dessutom berättas historien om filmens unika ställning när det gäller både moralpanik och censur i Sverige, med utgångspunkt från författarens egna erfarenheter och slutsatser efter 40 år i film- och biografbranschen.</p><p> -  Varför hade filmen en unik särställning som den enda censurerade konstarten i Sverige i 100 år?</p><p>-   Varför blev de små filmbolagen hårdare censurerade än de stora?</p><p>-   Varför var det viktigt för kultureliten att förbjuda, klippa och motarbeta underhållningsfilmer som publiken ville se? </p><p>Filmer som går! Filmer som slår! är en hårdbunden, vackert tryckt coffee table-bok i storformat med 415 affischer i klatschiga färger, med fantastiska filmtitlar och slogans! </p>

AB Svensk Filmindustri har i mer än etthundra år varit Sveriges ledande filmbolag. Här är berättelsen om SF:s filmer, skådespelare, regissörer, fotografer, biografer och om Sveriges eget Hollywood, Filmstaden i Råsunda. Boken är rikt illustrerad med över 500 fotografier.

Edvard Persson (1888-1957) var känd av alla under sin storhetstid under några decennier in på 1950-talet. Denne skåning drog som ingen före eller efter honom de stora folkmassorna till biograferna landet runt, både lyxbiograferna i huvudstaden och till landsortens enklare lokaler. Aldrig har Sverige upplevt ett publikfenomen som denne Carl Edvard Persson.