Svenska

<p>De sju dödssynderna är historiska begrepp men fortfarande intressanta att diskutera i dagens sekulariserade samhälle; tänk bara på den avund som kan få näring från sociala medier, det klimatbelastande frosseri som pågår i rika länder eller den vrede som pyr i extremistiska miljöer.</p><p>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2023 en samling essäer skrivna av forskare inom olika ämnen på temat <i>Dödssynderna i vår tid</i>, som släpps i samband med Kulturnatten i Stockholm den 22 april.</p><p>Häftena i denna samlingsbox finns även att köpa separat, och digitala versioner kan laddas ner gratis från Riksbankens Jubileumsfonds hemsida.  </p><p>Innehåll: </p><p>Ola Sigurdson · Avund: Den kallaste av dödssynder </p><p>Maria Wolrath Söderberg · Frosseri: Man måste väl få unna sig? </p><p>Jesper Roine · Girighet: För samhällets bästa? </p><p>Mårten Snickare · Högmod: Sverige, kolonialismen och museerna   </p><p>Lotta Löfgren · Kättja: Från otukt till dejtingapp </p><p>Lynn Åkesson · Lättja: Det avslöjande avfallet</p><p>Christofer Edling &amp; Jenny Björkman · Vrede: Våld som mål och medel</p><p><br/></p><p></p>

Den Svenska Nationalsocialismen-medlemmar Och Sympatisörer 1931-1945 [Bok / Övrigt]

Det pågår en politisk och ekonomisk kamp om vilken roll nätet och den nya tekniken ska spela i våra liv. Vi behöver bara nämna laddade och för den stora allmänheten kanske inte altid helt glasklara begrepp som p2p, fildelning, "creative commons", linux eller PuL för att det för den insatte står klart att ett stort antal slag som rör det gemensamma minnet ännu utkämpas. Ingenting är ännu avgjort.<br/><br/>I 404 belyser historiken Lars Ilshammar och författaren Ola Larsmo några av de stora framtidsfrågorna som den digitala revolutionen för med sig. De har tillsammans tidigare skrivit boken net. wars (1997).

Vad innebär det att rättens historia tycks sammanfalla med mediehistorien? Spelar det någon roll på vilket underlag lagens ord skrivs? Gör det skillnad om lagen skrivs i sten eller programvara, om lagen arkiveras på papper eller pergament? I Cornelia Vismanns stora studie om rättens mediehistoria är det de materiella underlagen och de tekniska operationerna som undersöks. Med utgångspunkt i Kafkas ångestridna meditationer över Lagen och Melvilles beskrivningar av det olyckliga advokatbiträdet Bartleby, utvecklar Vismann ett resonemang där lagen inte bara får sin mediehistoria skriven, utan där mediehistorien samtidigt visar sig vara beroende av rättsliga innovationer.<br/><br/>Cornelia Vismann var verksam som advokat i Östberlin fram tills murens fall och kom som forskare att samarbeta nära med medie­teoretikern Friedrich Kittler. <i>Lagen och arkivet</i> är en översättning av hennes doktorsavhandling från 2001. När hon avled i förtid 2010 hade den redan uppnått klassikerstatus inom tysk humaniora.

<p>Digitaliseringen verkar överallt, från de största ekonomiska fälten till de mest personliga. Vi vet ungefär vad den går ut på: datorer, internet och ny informationsteknik. Samtidigt tvekar vi inför en exakt definition och närmar oss förändringarna med både fatalism och entusiasm.  </p><p>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en samling essäer på temat <i>Efter digitaliseringen -- </i>ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med".</p><p>Häftena i denna samlingsbox finns även att köpa separat, och digitala versioner kan laddas ner gratis från Riksbankens Jubileumsfonds hemsida. </p><p>Innehåll: </p><p>Nina Wormbs · Det digitalas materialitet</p><p>Hans Ruin · Den konstgjorda intelligensens gränser </p><p>Malin Åkerström · Mötessamhället </p><p>Orsi Husz · Identitetsekonomin </p><p>Jesper Olsson · Postdigital litteratur</p><p>Nicklas Berild Lundblad · Naturen älskar att gömma sig</p>

Dödsskjutningar I Förorten - Vem Bryr Sig? [Bok / Övrigt]

Hur ser det brottsförebyggande arbetet ut i Sverige? Vilka utvecklingsbehov finns? I denna rapport beskrivs det brottsförebyggande arbetet under 2018, med hjälp av resultat från enkätundersökningar och intervjuer samt en omvärldsanalys av pågående arbete nationellt, regionalt och lokalt. Tonvikt har lagts vid sådant som beskrivits som särskilt viktigt i det brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott (skrivelse 2016/17:126).<br/><br/>Brå har sedan 2017 i uppdrag av regeringen att årligen beskriva det brottsförebyggande arbetet i Sverige lokalt, regionalt och nationellt och att sammanfatta nuläget och utvecklingsbehoven. Detta är den tredje årsrapporten som Brå redovisar inom ramen för detta uppdrag.<br/><br/>Rapporten riktar sig till beslutsfattare och tjänstepersoner inom brottsförebyggande arbete på nationell, regional eller lokal nivå.