Svenska

<p>De sju dödssynderna är historiska begrepp men fortfarande intressanta att diskutera i dagens sekulariserade samhälle; tänk bara på den avund som kan få näring från sociala medier, det klimatbelastande frosseri som pågår i rika länder eller den vrede som pyr i extremistiska miljöer.</p><p>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2023 en samling essäer skrivna av forskare inom olika ämnen på temat <i>Dödssynderna i vår tid</i>, som släpps i samband med Kulturnatten i Stockholm den 22 april.</p><p>Häftena i denna samlingsbox finns även att köpa separat, och digitala versioner kan laddas ner gratis från Riksbankens Jubileumsfonds hemsida.  </p><p>Innehåll: </p><p>Ola Sigurdson · Avund: Den kallaste av dödssynder </p><p>Maria Wolrath Söderberg · Frosseri: Man måste väl få unna sig? </p><p>Jesper Roine · Girighet: För samhällets bästa? </p><p>Mårten Snickare · Högmod: Sverige, kolonialismen och museerna   </p><p>Lotta Löfgren · Kättja: Från otukt till dejtingapp </p><p>Lynn Åkesson · Lättja: Det avslöjande avfallet</p><p>Christofer Edling &amp; Jenny Björkman · Vrede: Våld som mål och medel</p><p><br/></p><p></p>

Den Svenska Nationalsocialismen-medlemmar Och Sympatisörer 1931-1945 [Bok / Övrigt]

Det pågår en politisk och ekonomisk kamp om vilken roll nätet och den nya tekniken ska spela i våra liv. Vi behöver bara nämna laddade och för den stora allmänheten kanske inte altid helt glasklara begrepp som p2p, fildelning, "creative commons", linux eller PuL för att det för den insatte står klart att ett stort antal slag som rör det gemensamma minnet ännu utkämpas. Ingenting är ännu avgjort.<br/><br/>I 404 belyser historiken Lars Ilshammar och författaren Ola Larsmo några av de stora framtidsfrågorna som den digitala revolutionen för med sig. De har tillsammans tidigare skrivit boken net. wars (1997).

En debattantologi om arbetarrörelsens och vänsterns utmaningar inför framtiden. Med texter av Kajsa Borgnäs, Lars Ekdahl, Aron Etzler, Göran Greider, Stig-Björn Ljunggren, Diana Mulinari, Lars-Olof Pettersson, Tiina Rosenberg, Frida Röhl, Olle Sahlström, Hans Tilly, Frances Tuuloskorpi, Sofie Wiklund.

Reklamiska är det språk som används i reklam, till exempel annonser. Det är dessutom namnet på den avhandling, vars baksidestext du just läser. Den handlar om svensk reklam, och framför allt om språket i de annonser som vunnit pris vid den årliga tävlingen Guldägget. Boken innehåller en lång rad exempel på och från dessa annonser. På det sättet är den en sorts kulturhistoria. Men den innehåller också mer än 200 analyser, och det är det som är själva avhandlingen. Det finns en massa saker som gör en annons till en annons. Vi brukar kunna avgöra själva genretillhörigheten med en snabb blick. Det språk som finns i annonsen kallar jag alltså för reklamiska. Det går också att känna igen. Det råder ingen tvekan om att det är svenska, men det är inte vilken svenska som helst. Reklamiska vill upprätta en relation till oss, föra ett samtal, underhålla och påverka oss. Lyckas den med det? Den som någon gång har valt Champis hellre än Pommac, eller Nudie hellre än Cheap Monday, eller tvärtom, svarar kanske ja på den frågan. Världen är full av likvärdiga produkter, och det är bara reklamen som kan få oss att hålla isär alla varumärken. Reklam är inte det samma som konsumentupplysning. Reklamen får oss att fatta beslut, och reklamiskan spelar en viktig roll i den beslutsprocessen. Den rollen är vad boken handlar om. Einar Korpus är copywriter, forskare och författare med Göteborg som bas. Han driver webbcommunityn reklamiska.se, en mötesplats för reklam- och språkintresserade.

Att vara ung kvinna med rötter i ett annat land och söka hjälp för hedersrelaterat våld kan vara riskabelt. De som lämnar familj och vän- ner gör det för att de inte har ett val, men i många fall slutar det ändå med att de vänder tillbaka. Författarens engagemang i tjej- och kvinnojourer har lett till upplevelser om hur unga invandrarkvinnor än i dag möts med okunskap och brist på förståelse. I boken berättar kvinnorna själva om sin problematik, sin livssituation och hur samhället har bemött dem. De unga kvinnornas historier är deras egen bild av verkligheten. De har sökt hjälp hos myndigheter under senare delen av 2000-talet och de är kritiska till samhällets insatser, eller brist på insatser. I vissa fall kan kvinnornas besvikelse bero på missförstånd och dålig kommunikation, men det är viktigt att vi frågar oss vad som har lett till att de har den upplevelsen. Alla som verkar inom myndigheter, kommuner och hälso- och sjuk- vården har ett ansvar att se och hjälpa de som utsätts för psykiskt och fysiskt våld. Förhoppningsvis kan boken bli en källa till förståelse för de utsattas situation och ge inspiration till ett ännu bättre arbete för att de ska få den hjälp de har rätt till. De unga kvinnor som skriver i boken är alla fantastiska, modiga, målmedvetna individer. Men de har blivit svikna både av sina familjer och av samhället.

Vad innebär det att rättens historia tycks sammanfalla med mediehistorien? Spelar det någon roll på vilket underlag lagens ord skrivs? Gör det skillnad om lagen skrivs i sten eller programvara, om lagen arkiveras på papper eller pergament? I Cornelia Vismanns stora studie om rättens mediehistoria är det de materiella underlagen och de tekniska operationerna som undersöks. Med utgångspunkt i Kafkas ångestridna meditationer över Lagen och Melvilles beskrivningar av det olyckliga advokatbiträdet Bartleby, utvecklar Vismann ett resonemang där lagen inte bara får sin mediehistoria skriven, utan där mediehistorien samtidigt visar sig vara beroende av rättsliga innovationer.<br/><br/>Cornelia Vismann var verksam som advokat i Östberlin fram tills murens fall och kom som forskare att samarbeta nära med medie­teoretikern Friedrich Kittler. <i>Lagen och arkivet</i> är en översättning av hennes doktorsavhandling från 2001. När hon avled i förtid 2010 hade den redan uppnått klassikerstatus inom tysk humaniora.