Svenska

Nyhetsjournalistik I Tv - En Handbok [Bok / Häftad]

"Skilda medievärldar" undersöker mediernas roll i den politiska kommunikationen i Storstockholm. Med innehållsanalyser av både de dagliga nyhetsmedierna och de lokala gratistidningarna granskas mediernas bild av Stockholm. Via en enkät till 5000 stockholmare undersöks mediernas betydelse för politiska attityder och lokalt politiskt deltagande.

Boken beskriver hur framgångsrik mångfaldsjournalistik kan se ut och exemplifierar med medier och mediepersonligheter i Storbritannien, Tyskland, Holland och Kanada. Det är en bok för personer verksamma inom medierna, men framför allt kanske för alla som arbetar för en rättvis integration och ett harmoniskt samhälle. Boken består av fyra huvudkapitel om medier och mediepersonligheter i de ovan nämnda länderna. Under varje huvudrubrik återfinns också intervjuer, faktasammanställningar och tips. Därtill ingår ett kapitel om Muhammed-karikatyrerna i Jyllands Posten och ett kapitel om hur medierna tacklar högerextrema partier. Boken avslutas med ett stycke som är mer resonerande till sin karaktär. Ur Innehållet: Upplopp i brittiska städer, Förvrängde bilden av muslimer, Intervju med Nick Carter, chefredaktör på Leicester Mercury, Die Zeit, Intervju med regissören Silke Pollmeier, Radio Multikulti, Efter murens fall, Berlin, Journalistisk träning för kvinnor, Nödvändigt med blandad personal? Pim Fortyns politiska agenda, Hur få dem att lyssna? Kortare avstånd till lyssnarna.

Drygt en miljon svenskar laddar hem musik, filmer och datorspel från internet. Branschen säger sig förlora miljarder och i EU förbereds lagförslag som kan göra det möjligt att döma fildelare till långa fängelsestraff. På kort tid har upphovsrätten blivit en av de mest omstridda frågorna i svensk politik. Allt mitt är ditt belyser de filosofiska och historiska sammanhangen som upphovsrättsdebatten tar avstamp i men som inte alltid synliggörs i medierapporteringen. I den skarpa ordväxlingen mellan kulturindustri och nätpirater döljs ett samförstånd som ingendera part vill kännas vid - den marknadsliberala grundsynen.

<p>Många ägnar sig åt någon form av litterärt skapande. Men bara försvinnande lite av vad som skrivs blir tryckt och utgivet. På de tongivande storförlagen och i media har allsköns populärlitteratur på senare tid alltmer kommit att stå i fokus, medan den smala litteraturen blivit än mer undanskymd.</p> <p>Samtidigt pågår en motsatt rörelse. Tack vare den nya tekniken har det idag blivit enklare och billigare än tidigare att göra böcker. En rad små kvalitetsförlag har sett dagens ljus och svarar numera alltmer för den intressanta bokutgivningen. Härtill kommer att många inte bara piratförläggarna har tagit saken i egna händer och börjat ge ut sina böcker själva.</p> <p>Krister Gidlund är bokförläggare sedan sextiotalet. I sin bok beskriver han bokbranschen av idag, berättar om sina möten som författare med ett stort och ett litet förlag samt ger exempel på angelägen, småskalig bokproduktion vid sidan av de kommersiella huvudstråken.</p>

Idag har miljontals människor tillgång till mer dramatik under en enda kväll än de förr skulle ha haft under ett helt år eller kanske en livstid. En kvälls underhållning är inte längre ett enda evenemang, utan ett helt flöde av komedier, dokumentärer, lekprogram, nyheter, reklam, sport, långfilmer Vi reflekterar inte över denna tingens ordning och har knappt börjat ana vilka konsekvenser den kan få. Efter en kort introduktion till televisionens historia undersöker Williams dess institutioner, för att sedan närgånget granska inslag och programtablåer. Bokens avsnitt om den tekniska utvecklingen har för denna upplaga aktualiserats av författarens son Ederyn Williams. Denna redan klassiska studie utkom på 1970-talet. Williams analys av hur televisionen genomgripande har förändrat både vår uppfattning om och syn på verkligheten är fortfarande oöverträffad, och dess idéer och slutsatser är minst lika aktuella nu som då. Raymond Williams (1921--1988) var en av 1900-talets ledande litteratur- och kulturteoretiker. Han har inspirerat såväl kulturstudier som mediekritik.

Jürgen Habermas (f. 1929) har alltsedan 1960-talet publicerat en rad filosofiska och samhällsteoretiska arbeten, som grundlagt hans ställning som Frankfurtskolans ledande gestalt under efterkrigstiden. Hans magnifika genombrottsverk Borgerlig offentlighet från 1962 är en brett upplagd historisk och sociologisk undersökning av hur den tidiga borgerligheten skapar den moderna åtskillnaden mellan "privat" och "offentligt", varvid offentligheten tilldelas rollen som kritisk granskare av statens verksamhet. Habermas visar på ett fascinerande sätt hur kapitalismens utveckling och de samhälleliga motsättningarna undergräver möjligheterna till en sådan kritisk kontroll. Samtidigt förskjuts de tidigare gränserna mellan "privat" och "offentligt" på nya och oväntade sätt. Denna bok är en självklar utgångspunkt för alla intresserade av masskommunikation och massmedier; för alla som vill förstå förutsättningarna för den moderna litteraturens uppkomst; för alla utforskare av det "offentliga rummet": stadens, gatans och torgets ideologiska budskap; för de aktuella diskussionerna om den offentliga sektorn, välfärdssamhället och socialstaten. I en utförlig inledning ger Mats Dahlkvist en klargörande presentation av bokens centrala teman.