Bukowski Charles

<b>Charles Bukowskis</b> alter ego <i><b>Henry Chinaski</b></i> börjar som brevbärare och blir kvar på posten i många år. Originalen bland arbetskamraterna, travbesöken, förmännen, spriten, kvinnorna, allt drabbar honom med full kraft. Som femtioåring säger Charles Bukowski upp sig och på tre veckor skriver han denna bok <b><i>Postverket</i></b>. Oemotståndlig. Ett slag i mellangärdet. <br/><br/>Denna hans debutroman är en klassiker, där den amerikanska drömmen krackelerar. Sin första novell fick han publicerad i en tidskrift när han var tjugofyra år. Själv dog Charles Bukowski 1994, sjuttiotre år gammal, i Kalifornien, där han också växte upp. <br/><br/><i><b>I efterordet</b></i> skriver journalisten och författaren <b>Nina Lekander</b>: Henry Chinaskis revolt är individuell och syftar inte till att förändra systemet, den handlar enbart om att behålla den egna integriteten någorlunda intakt. Han käftar emot förmännen, vägrar att lyda, be om ursäkt och ställa sig in. Visserligen blir det en hel del post korrekt utdelad och sorterad även efter värsta fylleknullsnätterna infinner han sig duktigt på jobbet men han är fast besluten att inte bli lika uppäten och utsketen som flertalet arbetskamrater han beskriver.<br/><br/><b>Charles Bukowski</b> föddes i Andernach i Tyskland, av en tysk mor, och hans far var då amerikansk soldat. Den våldsamme fadern tog med sig familjen hem till Los Angeles. Sin uppväxt har Charles Bukowski skildrat i romanen <i><b>Min oskuld och Pearl Harbor</b></i>. De första novellerna publicerade han i undergroundtidskrifter när han var 24 år, och sedan följde många dikter i tidskrifterna. För att försörja sig tog han ett otal jobb, om flera av dessa finns berättelser i romanen <i><b>Factotum</b></i>. Längst anställning hade han på posten i Los Angeles, där stannade han i tolv år, innan han i 50-årsåldern av en bokförläggare fick erbjudande om en regelbunden månadslön - för att skriva. Då kom <i><b>Postverket</b></i> till. Han hade en egen ton och röst som författare när han berättade om Amerikas underklass, med hjälp av sitt alter ego Henry Chinaski. Den 9 mars 1994 dog han som 73-åring i San Pedro i Kalifornien.

Faktotum var den första översättningen som kom i Sverige av Charles Bukowski. Året var då 1979. Boken handlar om Bukowskis kringflackande liv i USA, genom hans alter ego Henry Chinaski. Översättaren heter Peter Stewart.<br/><br/>New York Times skrev när den kom ut i original:<br/>Inte sedan Orwell har villkoren för den som är nere för räkning blivit så väl upptecknade i första person.<br/><br/>Så här reagerade den svenska pressen då:<br/>Faktotum är ett grandiost stycke ställföreträdande elände, en mansgris i helfigur. Sydsvenska Dagbladet<br/>Faktotum är skriven av en gudabenådad berättare. Ett vilt, stökigt, komiskt litterärt råskinn som du släpper in i den ombonade läshörnan på egen risk Värmlands Folkblad<br/><br/>I denna pocketutgåva presenteras Faktotum i ett förord av den svenska bukowskikännaren Ragnar Strömberg.

<b>Charles Bukowski</b> var redan ett namn när han samlade ihop ett antal novellersom han kallade för <i><b>Badkarsmusik</b></i>. Flera av de 36 novellerna handlar om hans författarvardag där Bukowskis alter ego <b>Henry Chinaski</b> drar sig fram med låga honorar, skrivkramp men med uppvaktande kvinnor. Titlarna ger omedelbart stämningen: <i>Den store poeten, Du kysste Lilly</i> och <i>Het madam</i>. Charles Bukowskis far utsatte honom för misshandel och han flydde hemmettidigt. Om känslorna inför fadern finns med i <i>Fadermord 1 &amp; 2, </i> två omtalade noveller.<br/><br/>Som vanligt är det <b>Einar Heckscher</b> som översätter. <i><b>Hot Water Music</b></i> är en av höjdpunkterna i Bukowskis berättande. Denna gång ges boken ut i ett <i>Danskt band</i>.<br/><br/>I efterordet skriver litteraturvetaren <b>Olle Widhe</b>: "Badkarsmusik tillhör Bukowskis sena kortprosa och novellsamlingen brukar med rätta räknas till författarskapets mest betydande prestationer. Han är revoltören som polemiserar mot vardagslivets rutiner."  

Vådliga äventyr med privatdetektiven Nick. Inget är omöjligt för honom. Han gör en djupdykning i Los Angeles undre och även övre värld. I <i><b>Pulp</b></i>, av <b>Charles Bukowski</b>, som är en pastisch på en hårdkokt deckare, är privatsnoken Nick Belane huvudperson. Det är vådliga äventyr som avlöser varandra, lyckade och misslyckade, med Lady Death, Röda Sparven, Jack Bass och andra original från Los Angeles bakgårdar. <br/><br/><b>Einar Heckscher </b>har reviderat översättningen, i en bok som fanns i bokhandeln på sent 1990-tal. Den gavs första gången ut i original 1994. <br/><br/>De flesta år bodde <b>Charles Bukowski</b> i Los Angeles, blev ett namn med sin poesi i underground-tidningar på 1960-talet. Då var han själv över 40. Sedan gavs krönikor och noveller ut. 1971 kom det stora genombrottet med romanen <i><b>Postverket</b></i>. Pulp var den sista bok han gav ut i livet, innan leukemin tog honom.

<b>Henry Chinaski</b> har just passerat de 50 och lämnat jobbet på Posten. När romanen börjar har han inte legat med en kvinna på fyra år. Han betalar underhåll för sin sexåriga dotter, har en skilsmässa och ett långt förhållande med en tio år äldre kvinna bakom sig. <br/><br/>Då lossnar det. Böcker publiceras och han får snurr på uppläsningsturnéerna som känd poet. Kvinnorna kommer, och en och annan gillar travbanor och boxningsringen. Många är unga, -någon riktigt rik, en jobbar som servitris. De vill ha honom, Lydia, Tammie, Debra, Tessie, Liza, Laura, Tanya, Valerie, Joanna, Dee Dee, Getrud, Nicole ... och Chinaski lever efter sitt ordspråk: Stick med min tjej, men låt min bil vara.  <br/><br/>Charles Bukowskis tredje roman heter Kvinnor. Den tar vid där Postverket slutar. Översättare <b>Einar Heckscher,</b> förstås.<br/><br/><i>I EFTERORDET</i> skriver författaren och journalisten <b>Ann Charlott Altstadt</b>: "Det starkaste intrycket från Bukowskis romaner var inte den sadistiska pappan, de groteska acneproblemen eller ens att han började dagen med att spy. Utan att så många kvinnor som ville ligga med honom."

<b>Charles Bukowski</b> går inte att värja sig emot. Han är en författare som slår knockout med sina berättelser om alkohol, våld och sex. Händelser från Amerikas bakgårdar. Och han står på dessa människors sida. <br/><br/>1971 kom det stora genombrottet med romanen <i><b>Postverket. </b></i>Nu finns denna kultförfattare översatt till tolv språk och han hann ge ut sex romaner, ett tiotal novellsamlingar och många många poesiböcker innan han dog 1994. I denna antologi <b><i>Drivved </i></b>finns utdrag ur närmare tjugo böcker. Plus tolv röster som läst hans till svenska utgivna böcker och reagerat. <br/><br/>Alla 12 personerna fick de tidigt en relation till denna amerikanska författare, Charles Bukowski. "En omskakande upplevelse" skriver <b>Peter Birro</b>. "En av de mest lästa poeterna i världen", tror <b>Göran Greider</b>. "Det stinker av ensamhet och utanförskap", tycker <b>Crister Enander</b>. <b>Ragnar Strömberg</b> kallar honom "desperationens diversearbetare" och <b>Stig Hansén</b> "en herrelös hund". "Självbiografen som skriver som han typ talar", säger <b>Nina Lekander</b>. "Det han skriver känns direkt i magen, ballarna, och hjärtat", tycker <b>Marcus Birro</b>. <br/><br/>Och in i varje ord på svenska sätter översättaren <b>Einar Heckscher</b> spår.

Charles Bukowski är en av Amerikas stora kultförfattare och översatt till tolv språk, däribland svenska. Den första romanen Factotum gavs ut i Sverige 1979. Sedan dess har det kommit ut ytterligare elva böcker på svenska, både romaner, noveller och dikter.<br/><br/>Historier från ingenstans är en novellsamling som Charles Bukowski skrev på 70-talet, samtidigt som han för en större publik i USA slog igenom som författare. Nu har hans svenska översättare Einar Heckscher reviderat sin tjugo år gamla översättning och novellerna ges ut på nytt i denna pocketutgåva. Det är 27 stycken, om människors liv på amerikanska bakgårdar. Knappt med pengar, dåligt vin, förluster på travbanan, medlidande kvinnor, ja livet drabbar med full kraft Bukowskis persongalleri. När några novelltitlar: Mördarna, Stake, Ingen väg till Paradiset, Vad som tog livet av Dylan Thomas.<br/><br/>Bokens efterord är skrivet av Crister Enander, författare och journalist, som gjort många författarporträtt i både bokform och tidskrifter, bland annat i Tidningen Boken. I yngre år var Crister Enander, som många av sina generationskamrater, en flitig Bukowskiläsare. Här ett citat ur efterordet:<br/>Det är de utslagna och utfrusna, de avskydda och föraktade som Charles Bukowski skriver om. Det är hans värld. Det är hans människor; det folk han delar dagar och vinare med.