Djur & Natur

<p>Vilken intelligens gör att en fågel kan hitta vägen till en plats tusentals kilometer bort, där den aldrig varit förut? Eller med precision härma sångerna från hundratals andra arter? Eller komma ihåg exakt var den gömt sina frön, flera månader tidigare? </p><p>I <i>Bevingad intelligens</i> tar Jennifer Ackerman med läsaren på en storslagen resa genom fågelsinnet. Hon besöker forskare och fåglar i såväl Nya Kaledoniens djungel som i sin egen trädgård, och berättar om de allra senaste rönen om kråkor, duvor, sparvar och många fler. Gamla sanningar ställs på ända, och en sak blir tydlig: Fåglarna är mycket smartare än vad vi länge har trott. </p><p><i>En underbart provocerande och mycket underhållande bok </i> Wall Street Journal </p><p><i>Det finns en helt annan värld av intelligens där ute, och den här boken är en härlig introduktion till den. </i>  The Guardian </p><p><i>Vetenskapen är häpnadsväckande, och den förhöjs av Ackermans prosa hennes glädje i att fundera och iaktta. </i>  New York Times</p>

Vacker och praktisk jaktdagbok med anteckningsplats för: Datum - Jaktmark - Väderlek - Viltart i tabellform. Utrymme för egna anteckningar, observationer och eventuella foton. Dagboken fylls på efterhand och är inte relaterad till något särskilt år, utan din jakt styr hur länge dagboken räcker.<br/><br/>Dagboken är samtidigt en presentation av konstnären Göran Boström och är mycket smakfullt illustrerad med härliga vinjetter och akvareller. Göran är en välkänd tecknare, målare och skribent. Och har i många år arbetat som illustratör i svensk jakt- och naturpress. Samt tidigare givit ut tre böcker, Gränsland, Skogsluft och På andra sidan gärdesgården.<br/><br/>Dagboken kommer bli kär tillgång i din jakt och i ditt berättande! En prydnad och upplevelse för dig, men också för dina gäster!

<p>Vinnare av "Årets köksträdgårdslitteratur" 2023 av Svenska Måltidsakademien.</p><p></p><p>Juryns motivering: "Farbror Grön-författarna lär oss att kall odling faktiskt härmar naturen. Det går att så för att sedan skörda under den kalla årstiden. Boken vänder därmed på ett spännande sätt upp och ner på några av våra förutfattade åsikter om hur vi ska odla vår trädgård."</p><p></p><p>När vi odlar kallt härmar vi naturen. Vi låter frön ligga i kall jord och gro när de behagar. Det mesta av allt vi odlar under en säsong - grönsaker, sommarblommor, tvååriga blommor och perenner - sår vi under vintern eller kallvåren. Fördelarna är många: vi sparar tid men också plats och energi, då vi inte behöver förkultivera plantor inomhus på våren. Kallsådda växter vänjer sig vid utomhusklimatet redan från start och blir kompakta och otroligt livskraftiga. Vi låter även fullvuxna, frosttåliga grödor och blommor stå kvar på sin växtplats på hösten, så att de kan ge skörd när annat dött av kyla.</p><p></p><p>Att odla kallt förlänger odlingssäsongen så att början och slutet möts någonstans mitt i vintern. I stället för att så och skörda under några få månader, sår och skördar vi året om.</p>

<p>Året är inte bara en räcka datum som mekaniskt bockas av kalenderblad för kalenderblad. Året är väder och vind, liv och lust, årstider som kommer och går. Och det finns inga andra som symboliserar detta bättre än fåglarna, ­de markerar växlingarna och levandegör kalenderåret. Fågeldagbok 2025 bejakar denna naturliga koppling mellan fåglarnas närvaro och årets gång. Det är en rikt illustrerad dagbok med plats för egna anteckningar över vardagens händelser eller över vilka fågelarter man sett. Ibland är det förresten samma sak. En perfekt dagbok för den som har ett naturintresse, men även för den som helt enkelt tycker att det är fint med fåglar. Dessutom finns också vädersymboler som gör det enkelt att ange dagens väder och temperatur.</p>

Vackert illustrerad fälthandbok i fickformat. I denna guide finns tydliga illustrationer och beskrivningar av utseende, kännetecken, utbredning, och livsmiljö allt som behövs för att kunna identifiera olika arter. Texten är översatt och anpassad av svenska experter inom området. Utforska närmiljön, eller ta med guiden i skogen, på stan eller resan.

I Jan Johansson bok <b><i>Havsöring kustens silver</i></b> kan du följa fiskens biologi, historia och vandringsmönster. Kustflugefisket har fått en stor plats i boken. I denna fascinerande sport, som med åren har fått så många utövare, ger författaren råd om lämpliga flugutrustningar, flugtyper och flugmönster.<br/><br/>Du får också följa med författaren ut till kusten, där han beskriver olika kustområden i anknytning till havsöringens livsmönster och inte minst hur du fiskar efter den med fluga. I boken förmedlar Jan Johansson sin breda kunskap och erfarenhet, som han har samlat på sig under ett långt liv som havsöring- och laxfiskare i de skandinaviska länderna och De brittiska öarna. Men han återkommer alltid till sin kära västkust och den havsöringsmiljö han sedan barnsben har vuxit upp i.<br/><br/>Kustens havsöring är vild som vinden, genom årtusenden har den format sitt liv i de vattendrag och den kustmiljö den lever i. Jan Johansson är född 1943 och bor i Kungälv. Allt sedan tidig tonåring har han fiskat havsöring och lax. Det har blivit något av en livsstil för honom. Under sommaren driver han Sæeter fiskecamp Laks og sjøørret vid den kända laxälven Surna på Nordmøre i Norge. Sedan år tillbaka medverkar han med artiklar om havsöring och lax, bl.a. i Flugfiske i Norden.<br/><br/>Laxnestorn <b>Jan Johansson</b> har tidigare skrivit följande böcker:<br/><i>* Laxfiske; Västra Sveriges Förlag, 1982 i Sverige * Laksefiske alt om fiske etter laks; P. F Steenballes Forlag, 1982 i Norge * Sjøørret alt om fiske etter sjøørret; P. F Steensballes Forlag, 1985 i Norge * Havsöringsfiske; Bokförlaget Settern, 1988 i Sverige * Du vidunderlige lakseflue; P. F Steensballes Forlag, 1988 i Norge * Lohenkalastus; Otava, 1989 i Finland * Du underbara laxfluga; Gamefishing, 1990 i Sverige * Du vandrende laks; P. F Steensballe Forlag, 1992 i Norge * Laks; A/S Landbruksforlaget ,1997 och 2004 i Norge * Sjøørret; A/S Landbruksforlaget, 2003 i Norge</i>

<p>Boken ges ut i samband med Riksskogs­taxeringens 100-års jubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas. Därefter beskriver några forskare hur taxeringens data använts inom olika discipliner. Insamlade data används även av myndigheter, organisationer och näringsliv i sitt interna arbete, vilket beskrivs av företrädare i några kapitel. Att sia om skogen och dess användning i framtiden är svårt, men i ett avslutande kapitel beskrivs vilken trolig framtid taxeringen står inför och hur den kan mötas för att även i fortsättningen bistå med svar till stöd för samhällets ambitioner att bedriva ett hållbart skogsbruk.</p><p></p><p>Medverkar gör Jon Andersson, Svante Claesson, Jonas Dahlgren, Björn Elfving, Andreas Eriksson, Lena Gustafsson, Peter Holmgren, Björn Hägglund, Ola Inghe, Jonas Jacobsson, Jimmy Jönsson, Malin Kanth, Lars Kardell, Göran Kempe, Emma Kritzberg, Mattias Lundblad, Anders Lundström, Johanna Lundström, Annika Moss­ing, Mona Naeslund, Pekka Niemelä, Mats Nilsson, Håkan Olsson, Hans Petersson, Malin Sahlin, Mats Sandewall, Erik Sollander, Göran Ståhl, Tomas Thuresson, Erik Valinger, Mats Walheim, Sören Wulff, Hans Åkesson, Karin Öhman, Lars Östlund samt Jonas Fridman och Kjell Danell som är bokens huvudredaktörer. </p>