2020

"Livet är inte till för att levas, det är till för att uthärdas" - Arthur Schopenhauer För kommentarspår med Jonas Selberg Augustsén, Bianca Kronlöf och Ronny Svensson klicka på hörlurarna nere till höger på spelaren och välj "svenska" En midsommarafton någonstans norr om Polcirkeln. Solen lyser skoningslöst hela dygnet över ett litet samhälle där alla inte uppskattar dess frånvaro av skugga och svalka. För visst är det jobbigt att må dåligt när dagen aldrig verkar vilja ta slut? Jonas Selberg Augustsén är född 1974 i Boden, Norrbotten. Han läste Film- och videoutbildning vid Kalix Folkhögskola och Filmregi vid Högskolan för Fotografi & Film i Göteborg. På ett högst egensinnigt och humoristiskt sätt berättar han historier om människor och platser som tycks befinna sig i ett gränsland. Han har en sällsynt förmåga att extrahera existentiella frågor ur de mest vardagliga situationer och få till underhållande tänkvärdheter. Han fick Bo Widerberg-stipendiet 2007 med motiveringen att han på sitt alldeles egna sätt lever upp till Widerbergs motto "liv till varje pris". Den längsta dagen är den fjärde filmen i en planerad serie om fem där det talade språket är ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk. I Sophelikoptern (2016) var det romani, i Myrlandet (2011) samiska och i Höstmannen (2010) meänkieli. I Den längsta dagen är det talade språket finska.

Annette berättar historien om komikern Henry och den internationellt berömda sångerskan Ann. När deras dotter Annette föds, förändras deras annars perfekta liv drastiskt eftersom hon bär på en mycket speciell gåva...

En re-make av Blumhouse på Den onda cirkeln från 1996!<br/><br/>I Blumhouse fortsättning av kultfilmen The Craft, får en mångskiftande kvartett aspirerande tonårshäxor mer än de önskat när de omfamnar sina nyfunna krafter.

Bikerhunken Dominic är besatt av sin egen skönhet och dokumenterar den genom porträtt tagna med polaroidkamera. När han nås av nyheten att modern som påståtts vara död sedan länge i själva verket lever hoppar Dominic på sin motorcykel för att söka upp henne. Vad som följer är en odyssé genom skogstrakterna utanför Quebec då familjehemligheter avslöjas och heta drömmar går i uppfyllelse. Vad kan vara bättre för en narcissist än att komma ansikte mot ansikte med en person som är ens tvilling till både kropp och själ?<br/><br/>Bildstormaren och queerpunkhjälten Bruce La Bruce (L.A. Zombie, The Misandrists) är tillbaka med en ny film där grekisk mytologi uppgår i skön förening med kanadensiskt 70-tal, religiös ikonografi, popkultur och b-filmskitsch. En vacker film som kameleontlikt rör sig mellan högt och lågt. Sexig och intellektuellt stimulerande. I dubbelrollen som Dominic/Daniel ser vi Félix-Antoin Duval (For Sarah), hans ömma moder Beatrice spelas av Tania Kontoyanni (Origami) och hennes butchiga älskarinna Irene av Alexandra Petrachuck (On The Basis of Sex).

Erotiskt laddade möten mellan en kvinnlig akademiker och en ung gift diplomat utvecklar sig till förtärande och gränslös passion.<br/><br/>Med tatuerade balletthunken Sergei Polunin (porträtterad i dokumentären Dancer) och Laetitia Dosch, med förflutet inom experimentell teater, i huvudrollerna blir Danielle Arbids senaste en sexuellt frispråkig och mycket fysisk filmupplevelse med den kvinnliga passionen i fokus. Arbid är inte främmande för att skildra sex på film, vilket meritlistan med titlar som Parisienne och Un homme perdu visar med all önskvärd tydlighet.<br/><br/>Med sina blinkningar till Catherine Breillats Romance och Hiroshima Mon Amour (av Alain Resnais och Marguerite Duras) går Simple Passion in i förtjänstfull dialog med den filmiska framställningen av kvinnlig åtrå.

Författarinnan Alice är en stark och självständig kvinna under Andra Världskriget. Hon är djupt försjunken i sitt arbete men också väldigt ensam och sårad från en kärleksaffär. Men när en pojke dyker upp som evakuerats från London vänder det, eller?

Artisten vi idag känner som David Bowie har självklar ikonstatus för att han fortsatte utvecklas och utmana sig själv och sin publik genom hela sin långa karriär. 1971 var han dock en udda fågel vid namn David Jones med många släpp men bara en hitsingel på meritlistan. För att karriären skulle ta fart krävdes något nytt. I det här läget skickas han på pr-turné till USA. En resa som skulle komma att ha en avgörande inverkan på hans transformation från en ganska nedtonad singer songwriter till den rock 'n roll-kameleont som nådde stratosfärisk framgång under decennierna som följde. Först ut av dessa färgstarka personas var Ziggy Stardust.<br/><br/>Istället för den traditionella rockbiografin möter vi här en fritt hållen road movie med lovprisat foto av Nic Knowland (Duke of Burgundy) som ramar in resan med vidvinkelbilder i varma färger. Regissören Gabriel Range tar i sin film fasta på den knepiga vänskapsrelationen mellan artisten som skulle bli Bowie, flyhänt spelad av Johnny Flynn, och den ende som i det här läget var fast övertygad om storheten i vad han höll på med, publicisten Ron Oberman (Marc Maron).