Svenska

Nissan - 20 mil lång - rinner från ett område söder om Jönköping ner till Halmstad och ut i Kattegatt. Vattenkraften i Nissans olika forsar drog till sig företagsamma personer som tog initiativ till att anlägga verksamheter baserade på kraft via vattenhjul. Till en början kvarnar/sågverk, mindre järnbruk, senare massa och pappersbruk och därefter industrier i allehanda branscher. Boken skildrar den här utvecklingen i ett fågelperspektiv från 16 - 1700-talen fram tills nu.

Benshi är ett projekt som sedan 2008 bestått i en kultursajt. Nu presenterar sig kulturjournalistikkollektivet Benshi för första gången i bokform. I Benshi antologi # 1 skriver Malene Jensen om kritiken som ett kriterium för demokrati och för en dialog med Radioteaterns chef Stina Oscarson. Christopher Rosenqvist-Cutlip diskuterar kultur utifrån begrepp som ideologi, historiesyn och kulturarv. Petter Ericsson undersöker dagens ekonomiska och kreativa villkor för svensk dokumentärfim och samtalar om glesbygd med Peter Stormare. Mark Andersson resonerar om varumärkets ikoniska betydelse i vardagslivet. Caroline Thörnholm i sin tur betraktar varuplaceringens historia i Hollywood. Fedja Borcak introducerar den bosniska poeten Mak Dizdar för svenska läsare. Erik Lövmo Jonsson talar om fenomenet Sub Pop och Jonn Palmér Jeppsson följer på nära håll banden Abandon och Raubtier. Förordet till Benshi antologi # 1 är skrivet av Magnus Eriksson. Han är en av landets ledande musik- och litteratrurkritiker och är verksam på Svenska Dagbladet sedan 1988. Namnet Benshi är hämtat från den japanska stumfilmseran. Benshi var den skådelspelare eller artist som satte ord på handlingen och simultant till filmen berättade dess historia. "en snygg avskalad volym" skrev Svenska Dagbladet (111102) om Benshi antolig # 1.

När prostitutionen på 1800-talet i de nordiska länderna skulle reglementeras och göras mindre samhällsfarlig var det enbart mot kvinnorna som åtgärderna riktade sig. Registrering och läkarundersökningar, utegångsförbud på vissa tider och platser, förbud mot vissa kläder: allt visar att det var en kontrollerad, osynlig, ofarlig prostitution som eftersträvades. I antologin SEDLIGT, RENLIGT, LAGLIGT. Prostitution i Norden 1880-1940 (red. Anna Jansdotter & Yvonne Svanström) berättar sex nordiska historiker om Dubbelmoral och reformvilja, kvinnobild och sexualsyn hos de makthavare som förordade prostitutionskontrollen och de radikala grupper som kritiserade den.

<p>Familjelivets utveckling var länge ett blankt blad i nordisk historieskrivning. Med David Gaunts bok fick ämnet sin ingående och levande belysning och boken blev snabbt ett standardverk. Den utges nu i en utökad utgåva. I ett par nyskrivna kapitel angriper författaren romantiseringen av de äldres villkor i de traditionella kulturerna. Vidare diskuterar han synen på släkt och familj i det moderna samhället.</p> <p>David Gaunts studie omfattar tiden från vikingatid till nutid. Den belyser en rad förhållanden som präglat människornas familjevardag genom tiderna: ekonomi, kärlek, könsroller, hushållsstrukturer, släktskapsförhållanden, incest och födelsekontroll. Till grund för framställningen ligger ett rikt källmaterial, hämtat från olika håll i Norden.</p> <p>David Gaunt är forskningsledare vid Stockholms forsknings- och utvecklingsbyrå. Han är docent i historia och tidigare universitetslektor vid Umeå universitet.</p>

"Man träffar ofta på Nya Uraniborg i reseskildringar och beskrivningar av olika slag genom århundrardena. Oftast har dessa personer besökt Hven i syfte att studera lämningarna av Uraniborgs slott och nämner bara i förbigående Uraniborgs Kungsgård. Den tidigaste reseberättelsen från Hven efter astronomens afvärd är gjord av en fransk lärd, Pierre Daniel Huet, som i samband med en längre vistelse i Sverige, dit han kallats av drottning Kristina, besökte Hven under maj månad 1652. Huet berättar till sin förvåning att inget fanns kvar av borgen och att han märkligt nog ej kunde få besked vare sig om Tycho Brahe eller hans byggnader. I förbigående omtalar Huet att det "Nya Uraniborg eller Kungsgården, som byggts under Christian IV:s tid, uppfördes av stenen från Tycho Brahes byggnad."

Cyril Hellman reser med svenska YPG-befälet Rafael Kardari till Kurdistan för att göra en dokumentärfilm. Kardari som tidigare stridit i Kobane är Sveriges första soldat i kriget mot historiens kanske grymmaste krigarorganisation Islamiska staten. Hellman och Kardari åker tillsammans med en kvinnlig soldat till fronten i Irak för att sedan resa in i Syrien och delta i striderna. Under resan för Hellman en dagbok som för tankarna till en spännande thriller. Han registrerar, observerar, filmar och resonerar kring IS grymheter för att slutligen hamna i eldstrid. Delar av dagboken har tidigare publicerats på kontro.se men ges nu ut i bokform tillsammans med en historik över terrororganisationens väg från gerillagrupp i det ockuperade Irak till al-quida och slutligen IS.<br/><br/>"En naket uppriktig beskrivning av kriget i norra Syrien och Irak under några veckor i våras"<br/>Stig Larsson, Expressen<br/><br/>"Just som genom att Hellman berättar också om de dagar då inget speciellt händer får man en autentisk bild av hur det är vid fronten. Boken är kort och lättläst. Hellman skriver medryckande"<br/>Svante Lundgren, HUJUÅDÅ-Assyriska Riksförbundets tidning.<br/><br/>"Att rapportera i dagboksform gör att bilderna därifrån blir så mycket mer levande för mig. Alla små, jag kan ju inte kalla dem vardagliga, även om det säkert blev någon slags vardag för Cyril, men ja, de små detaljerna som ryms i hans anteckningar blir något annat än de mer svepande referat jag får från dagstidningarna. Mer intimt, men också mer skrämmande. Och mer personligt förstås. Det är i det personliga jag hittar de ord och rader som gör att det här kriget blir svårare att lägga ifrån sig"<br/>Johanna Ögren, Bokhora.se<br/><br/>Om författaren<br/>Cyril Hellman är författare, filmare och flerfaldigt prisbelönad journalist. Han är chefredaktör för Kontro och har tidigare skrivit för dagstidningar som Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs posten samt magasin som Vice, ETC och Situation Stockholm

Än i dag pryder kyrkor tillverkade i gips eller annat material många hem under julhögtiden. Men när och hur har seden uppkommit? Hur har seden utvecklats och gestaltats? Vilken symbolik ligger bakom? Utifrån ett rikhaltigt och unikt material behandlas dessa frågor i boken, och en intressant och fascinerande kulturhistoria tecknas från 1800-talets krubblandskap på julborden till vår tids tomtebyar. Med italienska gipsgjutare kring sekelskiftet 1900 började en försäljning i större skala på julmarknader. Vid mitten av seklet hade julkyrkan blivit en given jultradition, som enligt varuhusens kataloger ej bör saknas i något hem. Julkyrkan hade blivit "det stämningsfullaste och vackraste bland juldekorationerna"! Boken är ett pionjärarbete om en för många omtyckt jultradition som inte tidigare uppmärksammats. Författaren har en mångårig idé- och teologihistorisk forskning bakom sig, och har publicerat ett antal tvärvetenskapliga böcker och artiklar om konst och teologi. Han är också författare till flera läroböcker i religionskunskap.