Svenska

<p>En gång i tiden var de gestalter och händelser som alla i Sverige kände till: Ane den gamle som offrade sina barn för att få evigt liv, Ingjald illråde som enade riket genom svek och våld, slaget på Bråvallarna som var så väldigt att himmel och jord tycktes störta samman. Man läste om dem i skolan, konstnärer skildrade dem på monumentalmålningar och i skulpturer, författare skrev dikter, pjäser och romaner om dem. De återgavs i den vetenskapliga litteraturen, knöts till verkliga platser i landskapet och tillhörde allmänbildningen, den gemensamma kunskapen. Under det senaste århundradet har historikerna omvärderat dessa berättelser om Sveriges forntid och avfärdat dem som sagor. Det har lett till att de numera har fallit i glömska men så hade det inte behövt bli. Sedan länge har ingen trott att Odysseus, Teseus eller Romulus och Remus har funnits i verkligheten, men ändå fortlever berättelserna om dem och fortsätter att fascinera oss. Varför skulle det vara annorlunda med de svenska berättelserna? De är minst lika fängslande som de antika grekiska och romerska sagorna, och har lika många lager av mening och djup. </p><p>I <i>Händelser ur Sveriges ohistoria</i> presenterar Daniel Sävborg elva sådana berättelser om Sveriges forntid. Dessutom visar han hur de har förvandlats med tiden, tolkats och omtolkats och både roat och berört människor på djupet. Det gör han inte minst genom att diskutera de konst och diktverk som bygger på berättelserna. För inte så länge sedan var dessa verk välkända, men i dag är de i hög grad bortglömda, efter som de är svårbegripliga för en publik som inte känner till bakgrunden. Boken gör en försvunnen del av kulturarvet känd och levande igen. Med kunskap om de klassiska berättelserna om den svenska forntiden blir många konstnärliga verk tillgängliga på nytt, och många platser runt om i Sverige blir åter laddade med mening och mystik.   </p><p><b>Daniel Sävborg</b> (född 1965) är sedan 2010 professor i nordisk filologi vid Tartu universitet. Han har främst bedrivit forskning om fornisländsk eddadiktning och sagalitteratur samt svensk medeltidshistoria och folklore. I synnerhet intresserar han sig för förvandlingen av berättartraditioner, liksom de olika innebörder som olika personer och olika generationer har funnit i samma berättelser.</p>

<p><strong>Boken om forntiden - vår allra äldsta historia</strong><br/>Boken om forntiden är ett spännande och heltäckande läromedel som bygger på de senaste historiska rönen. Boken är rik på bilder och berättar på ett intresseväckande vis om hur Norden befolkas och om människors levnadsvillkor under stenåldern, bronsåldern och järnåldern. </p> <p>Boken om forntiden är skriven av Kalle Holmqvist som är historiker, författare och museipedagog. Han har tidigare skrivit flera uppskattade läromedel i historia och träffar regelbundet skolklasser i sitt arbete. Innehållet är dessutom granskat av arkeologen Björn Nilsson. </p> <p><strong>Komplett material till din undervisning om forntiden</strong><br/>Grundboken Boken om forntiden är en av delarna i ett temapaket som möter kursplanens beskrivning av undervisning om forntiden, en historisk period som eleverna möter på lågstadiet. Grundboken passar utmärkt som komplement till Boken om SO 1-3, men kan också användas självständigt. </p> <p>Fler delar i serien (köps separat)</p> <ul> <li>en tidslinje (klassrumsmaterial)</li> <li>en skönlitterär bok med forntida berättelser för högläsning</li> <li>en lärarbok</li> </ul> <p>I lärarboken delar lärare Emma Frisk Carlström med sig av sina bästa tips och förslag på hur du kan lyfta undervisningen och hitta en strukturerad samklang med svenskämnet. Du får även ett rikt och varierat kopieringsunderlag och förslag på flera inspirerande övningar. </p> <p>Boken om forntiden innehåller bland annat följande rubriker: </p> <ul> <li>Tidslinjen</li> <li>De första människorna</li> <li>Istiden</li> <li>Isen förändrade naturen</li> <li>Det kommer människor till Norden</li> <li>Stenåldern</li> <li>Jägare och samlare</li> <li>Man bodde på flera platser</li> <li>Döden på stenåldern</li> <li>Människans bästa vän</li> <li>Bönderna kommer</li> <li>Livet som bonde</li> <li>Pyramider i Egypten</li> <li>Bronsåldern</li> <li>Svårt att få tag på brons</li> <li>Gravar från bronsåldern</li> <li>Solen var viktig</li> <li>Gåvor till gudarna</li> <li>Hällristningar</li> <li>Järnåldern</li> <li>En orolig tid</li> <li>Konst och musik på järnåldern</li> <li>Gravar från järnåldern</li> <li>Uppåkra, en stad från järnåldern</li> <li>Romarriket</li> <li>Vikingatiden</li> <li>Krigande vikingar</li> <li>Handelsmän och upptäckare</li> <li>De flesta stannade hemma</li> <li>Trälar, vikingatidens slavar</li> <li>Barn på vikingatiden</li> <li>Asagudarna</li> <li>Runstenar</li> <li>Staden Birka</li> <li>Samerna</li> <li>Nordborna blir kristna</li> </ul>

Weimarrepubliken föddes i november 1918 ur första världskrigets aska och under hot om revolution. Den gav Tyskland landets första demokratiska regering, men kom bara att bestå i femton år.<br/><br/>I "Hisnande tider" tar oss Harald Jähner med till denna turbulenta och omtalade period där de första årens hyper­­inflation avlöstes av ett ekonomiskt uppsving och ett kulturellt uppbrott. Det handlade om nya livsstilar, om nyskapande konst och arkitektur. Könsnormer sattes ur spel, kvinnor klippte håret och kunde gå på lokal utan manligt sällskap, nöjeslivet blomstrade med danspalats och kabaréteatrar. Ett konstnärligt avantgarde trädde samtidigt fram, med namn som Fritz Lang, Wassily Kandinsky och Walter Gropius.<br/><br/>Men detta nya Tyskland kännetecknades också av politisk instabilitet, skarpa konfliktlinjer och djupa sociala klyftor. Kulturell frigörelse och politisk radikalism fick sin motreaktion i en "konservativ revolution". Anti­semitismen bredde ut sig, och det ekonomiska uppsvinget tog abrupt slut med börskraschen 1929 och ersattes av massarbetslöshet. Och 1933 satte så nazisterna punkt för Weimarrepubliken.<br/><br/>"Hisnande tider" är en kalejdoskopisk skildring av dessa dramatiska år. Liksom i sin lovprisade bok "Vargatider. Livet i Tyskland efter Tredje rikets fall 1945-1955" lyckas Jähner teckna en helhetsbild som binder samman det politiska livet med det kulturella och intellektuella - och med vardagslivets erfarenheter.

<p>Vid varje v&auml;ndpunkt i m&auml;nniskans historia har h&auml;sten funnits d&auml;r &ndash; fr&aring;n civilisationernas uppkomst till den industriella revolutionen. Med h&auml;stens hj&auml;lp har m&auml;nniskan spr&auml;ngt det m&ouml;jligas gr&auml;nser g&aring;ng p&aring; g&aring;ng, gjort oss b&aring;de starkare och snabbare. Den tid d&aring; h&auml;sten fortfarande var en sj&auml;lvklar del av vardag och arbete ligger alldeles om h&ouml;rnet. Och sedan dess har den f&aring;tt nya roller.</p> <p>Den h&auml;r boken v&auml;nder sig till alla som &auml;lskar h&auml;star och vill veta mer om dess historia som m&auml;nniskans eviga f&ouml;ljeslagare. I text och bild ber&auml;ttas om dess insatser i krig, uppt&auml;cktsresor, arbete och &ndash; i v&aring;r egen tid &ndash; inom idrott, terapi och rekreation.</p> <p></p> <p>Och bakom allt skymtar fr&aring;gan: Var hade m&auml;nniskan befunnit sig om det inte vore f&ouml;r hennes allra b&auml;sta v&auml;n &ndash; h&auml;sten?</p>

<p>Hämnd. Det är ett starkt ord, och något vi sällan bejakar. Men om inte rättvisa skipas så är hämnd något som vi oftare accepterar. I rättegångarna efter Förintelsen var det få nazister som straffades och de flesta av dem som dömdes fick i förhållande till de oerhörda brott de begått milda domar. I några fall bara några minuter per mord. Å andra sidan, som Hanna Arendt var inne på, hur ska man kunna utdöma adekvata straff för folkmord? </p><p>Och är inte hämnden redan inbyggd i rättssystemet? Att straffa en brottsling är att hämnas en smula. Så hur ser den giltiga hämnden ut? Vem har rätt att hämnas? Var det riktigt av judiska soldater i judiska brigaden att söka upp nazister och avrätta dem som gjort sig skyldiga till massavrättningar? Var det rätt att som privatperson söka upp och döda enskilda nazister? Var det rätt att skriva om lagarna så att straff kunde tas retroaktivt? </p><p>Kort sagt: Var går gränsen för hämnden - och vem har rätt att utkräva den? Och hur? </p><p>Detta är frågor som <i>Den vilda rättvisan: Judisk hämnd efter Förintelsen</i> djupdyker i. Kenneth Hermele började skriva boken i direkt anslutning till sin förra bok om judiskt motstånd, <i>Inte som lamm till slakt</i>, före Israels svar på Hamas blodiga terrorattack i oktober 2023. </p><p>Boken är alltså inte bara skrämmande aktuell, utan frågan om hämnd och rättvisa är nu något som vi alla måste fundera över. När stater tar hämnd, vad händer då? Och vilka metoder kan anses vara tillåtna? </p><p>De moraliska frågorna i <i>Den vilda rättvisan</i> är omöjliga att värja sig mot och Kenneth Hermele är en mycket modig vägvisare i ett mörkt landskap.</p><p><i>"Det är en oerhört välskriven bok, där styrkan i framställningen ligger i sättet att berätta, i rikedomen i materialet som sådant och i hur Hermele förhåller sig till det och resonerar kring det. Det är alltid prövande och alla typer av förenklingar undviks. Det gör att boken är oerhört läsvärd och viktig. Helhetsbetyg: 5 (av 5)."</i> BTJ, Mats K.G. Johansson</p>

I Om det gamla som gått medan tiden led berättar Matthias Nordgren om bruksorten Björneborgs historia. Björneborgs bruk grundades vid 1600-talets mitt och runt bruket växte med tiden ett samhälle fram med som mest omkring 2 000 invånare. Befolknings- och bebyggelseutveckling, butiks- och folkrörelser, in- och utvandring är några områden som behandlas.

<p>I Uppåkra utanför Lund breder odlingsfälten ut sig över den skånska slätten. Men i över tusen år fanns här ett rikt maktcentrum stort som en stad, med hövdingahall, tempel och mängder av hantverkshus och gårdar. Det var en unik plats i den skandinaviska järnålderns historia, betydligt större än de mer kända Birka och Hedeby, med långväga kontakter ut i världen. Än har bara ett par promille av området grävts ut, ändå har fantastiska fynd hittats som förändrar vår syn på historien.</p><p></p><p>I "Tusen år i Uppåkra" berättar Dick Harrison om staden som försvann och föll i glömska och ger samtidigt en levande bild av livet i Norden, så som det såg ut på sagornas och hjältedikternas tid - från förromersk järnålder till vikingatid.</p>