Svenska

<p>"Jag har stulit era frågor. Förlåt. Men det var det enda sättet att börja reparera de skador som tystnaden har åsamkat oss."<br/><br/>När Nuckan går in i rollen som hjärtespaltsrådgivare tar hon sig an läsarnas frågor ur en helt annorlunda vinkel än vanliga relationsspalter. Nuckan vill helt enkelt föra andra samtal om kärlek, makt och relationer än de som ryms i vår tids ideal om romantisk tvåsamhet. För hur kan en samlevnadsform, som gör så många så olyckliga och begränsade, betraktas som ett tecken på normalitet? Här behövs en nucka för att reda ut begreppen.<br/><br/>Malin Lindroth fick ett enormt genomslag med <i>Nuckan</i>, och i sin nya bok prövar hon nuckblicken i praktiken. <i>Nuckans hjärtespalt</i> är en bok som tar frågor om kärlek och ensamhet på största allvar, men den är också full av humor. Den är radikalare än vanliga relationsspalter, men också mer innerlig. Kort sagt: Nuckan är tillbaka.</p>

Var filosofkejsaren Marcus Aurelius en tjackpundare? Hur ställde man sig till äktenskapligt analsex i den antika litteraturen? Varför är dessa frågor intressanta, och är den klassiska filologin fortfarande i stånd att besvara dem på ett meningsfullt sätt? Dimitrios Iordanoglous respektlösa betraktelse av samtidens antikvetenskap är lika populär som kritisk.<br/><br/>Den västerländska kulturen har gjort massiva investeringar i antiken - alltsedan antiken. Här hämtar vi vårt identitetsskapande barnbidrag och vår kulturella pensionsfond. I <i>Antiken by Night</i> placeras detta vårt finaste kulturarv i händerna på en ny förvaltare, som vill lyfta fram antik grekisk litteratur utanför kanon, och som hellre går till Dogge och Latin Kings än till latinet och Dante för att belysa den.<br/><br/>Dimitrios Iordanoglou vill både återuppliva en annan antik än de sedvanliga vita pelarnas, och bedriva en antikvetenskap som inte tar avstamp i antiksvärmeri eller historieobjektivism. Han löser upp rundgången mellan poesi om sex och sex som poesi med hjälp av ett erotiskt epigram från 200-talet f.Kr. Han undersöker frågan om droger i antiken, och vad denna säger om vårt eget antikberoende, och skärskådar till sist dildons betydelse och ställning i den klassiska och hellenistiska litteraturen.<br/><br/>Dimitrios Iordanoglou (1972) är grecist med intresse för den antika erotiska litteraturen och den klassiska filologins ideologiska och metodologiska baksidor. 2010 utkom han med boken <i>Iliaden - en cover </i>(Ruin), som är en prosaverison av Homeros episka dikt. Iordanoglou är verksam som forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

<p><b>Belönad med Augustpriset 2021 i kategorin Årets fackbok!</b></p><p>Av all litteratur på svenska är ungefär hälften översatt från andra språk. Ändå är dess förutsättningar okända för de flesta. I denna bok tecknas en vindlande exposé över den översatta litteraturen på svenska. Vad gjorde reformationen med den svenska Bibeln? Hur har politik och ideologi villkorat översättarnas verksamhet? Finns det ett korrekt sätt att översätta? Med djupgående kunskap och slående exempel från forntid till nutid visar Nils Håkanson hur synen på översättning har varierat mellan epokerna. Hans bok blir lika mycket en kulturhistorisk fresk, full med udda gestalter och genier, som en insiktsfull handbok i läsning och litteratur.</p><p>Nils Håkanson (född 1975) är författare, översättare och förläggare. Utöver romaner har han skrivit en avhandling om rysk litteratur i svensk översättning och verkat som forskningsredaktör för <i>Svenskt översättarlexikon</i>.</p><p><b>"... ljuvligt egensinnig och spränglärd". </b><b></b><b>Kristina Lindquist, Dagens Nyheter</b></p><p><b>"Om någon bok kan sägas fylla ett hål i fackboksutgivningen så är det <i>Dolda </i><i>gudar. </i>Pedagogiskt föredömligt, humoristiskt och stilsäkert." Kristoffer Leandoer, Svenska Dagbladet</b></p><p><b>" ... med denna litteraturhistoria - för det är vad det är - visar sig sakta gudarna, de dras rent av fram ur historiens mörka garderob, ut i ett efterlängtat och välförtjänt ljus." Claes Wahlin, Aftonbladet</b></p><p><b>"Nils Håkansons bildningsfyrverkeri <i>Dolda</i> <i>gudar</i> är med sin originalitet och bågnande kunskap allt man önskar av en Augustvinnare." Annina Rabe, Expressen  </b></p><p><b></b></p>

I 18 intervjuer punkterar Charles Bukowski flera av myterna om hans person. Andra myter får genom hans öppenhet nytt bränsle. Han var en slugger, med timing och alltid svar på tal, en provokatör, estradören med humor och publiken i sin hand, en bildad och självlärd diversearbetare, som blev känd författare på båda sidor Atlanten.

I Bildhuggarens dotter ger Tove Jansson en inblick i sin egen barndom, som var magisk och mystisk mitt i allt det vardagliga. Tove Jansson beskriver det bohemiska konstnärshemmet i Helsingfors, där festerna pågår i dagar, men också det betydligt lugnare sommarstället ute skärgården. Både hennes pappa skulptören Viktor Jansson och mamma Signe Hammarsten är centrala personer i berättelsen, liksom hemhjälpen Anna, en symbol för friheten. Tove Janssons älskade barndomsskildring utkom för första gången år 1968.

<p>Astrid Lindgrens berättelser är centralt placerade i det svenska medvetandet, oupplösligt förknippade med de bilder som åtföljer dem. Genom åren har många studier gjorts av Lindgrens författarskap, men inte lika mycket är skrivet om de bildkonstnärer som gett oss tydliga bilder av de karaktärer och miljöer som gestaltas i texterna.   </p><p>I denna forskarantologi möter vi olika bildkonstnärers tolkningar av Lindgrens texter: Ilon Wiklands bilder till <i>Ronja rövardotter</i> och till den mindre kända spökhistorien om Skinn Skerping, Ingrid Vang Nymans bilder till berättelserna om Pippi Långstrump, Anna Riwkin-Bricks fotografiska flickskildring <i>Randi bor i Norge</i>. Sagor och noveller som gjorts till böcker av bilderbokskonstnärerna Marit Törnqvist, Hans Arnold, Pija Lindenbaum och Ilon Wikland undersöks också. En annan Lindgrenvärld som analyseras är trädgårdarna på barndomshemmet Näs, så som de anlagts och skildras med nostalgiska filter i en aktuell trädgårdsbok.   </p><p>De flesta böcker som diskuteras här är lätta att få tag i, de finns i många hem och på alla bibliotek. Illustrationerna i dessa välkända och älskade böcker utgör en skatt av bestående bildvärldar som berikat våra upplevelser och minnen av Astrid Lindgrens berättelser. </p><p>Om redaktörerna: Helene Ehriander är docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet; <helene.ehriander@lnu.se>Anette Almgren White är lektor i litteratur­vetenskap vid Jönköpings universitet<anette.almgren-white@ju.se>. </anette.almgren-white@ju.se></helene.ehriander@lnu.se></p><p>Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 149 (ISSN 0347-5387)   </p>

Spår och speglingar innehåller sjutton artiklar om Selma Lagerlöf av författare, forskare och kulturjournalister. De handlar om hur Selma Lagerlöf genom åren och i skilda sammanhang har speglats av omvärlden och vilka spår hon har satt. Släktens och vännernas Selma Lagerlöf möter oss, liksom kollegernas, översättarnas, journalisternas, teaterns, operans och filmens. I Selma Lagerlöfs vida krets träffar vi på Tomas Tranströmer, Greta Garbo, Ingmar Bergman, Anita Björk, Esaias Tegnér, Riccardo Zandonai, Sif Ruud, Torgny Lindgren och många andra. Också allmänheten får för ovanlighetens skull komma till tals: hur såg vanligt folk på en av samtidens största celebriteter? Och vilken Selma Lagerlöf blir framtidens när hennes skrifter och arkivmaterial ges ut digitalt? Med bidrag av Susanna Albrecht, Jenny Bergenmar, Lena Carlsson, Git Claesson Pipping, Martin Ekman, Jacob Frost Szpilman, Sara Granath, Maria Karlsson, Tom Olsson, Gunilla Rising Hintz, Torsten Rönnerstrand, Torbjörn Sjöqvist, Anna Smedberg Bondesson, Jesper Svenbro, Sofia Wijkmark, Marcus Willén, Louise Vinge samt Henrik Wivel. Spår och speglingar ingår i serien Lagerlöfstudier.