Svenska

Det finns få lika mytomspunna Amerikanska författare som Ernest Hemingway. Han var karlakarlen med nerverna utanpå. Han var den stentuffe jägaren som var djupt traumatiserad av sina upplevelser under spanska inbördeskriget. Jan Sigurd har skrivit en inträngande bok om den mystiske författaren. Men det är också en bok som handlar om en tid och en historisk epok. Om människorna som omgav den litterära ikonen, och om de historiska händelser som präglade honom.<br/>-

Han kallade sig själv en europeisk intellektuell och anslöt sig till en ickeskandinavisk tradition. Och visst är han osvensk, inte minst i sin övertygelse om att litteraturen kan förändra världen och människan, samt i sitt sätt att aldrig be om ursäkt för sig. Därmed blir Jan Myrdal, för både kritiker och beundrare, en katalysator för den sorts intellektuella självprövning som är så ovanlig i vår tid.<br/><br/>Denna <i>Myrdaliana</i> har främst kommit att handla om vad som kan kallas för Myrdalåret 2023, ett år då boken om Jan Myrdalbiblioteket äntligen kom ut och Jan Myrdals stora pris gick till en världsberömd norrman. Det var också året då katalysatorn Jan Myrdal tre år efter sin död återuppstod i den svenska offentligheten i och med utgivningen av <i>De hemliga breven</i> och den stora kulturdebatt som följde i Sverige, rörande hans relationer till föräldrarna Alva och Gunnar Myrdal samt fiktionens och sanningens roll i såväl litteraturen i stort som i Jan Myrdals författarskap.<br/><br/>Bråkigt? Ja, precis som gubben själv.

Var filosofkejsaren Marcus Aurelius en tjackpundare? Hur ställde man sig till äktenskapligt analsex i den antika litteraturen? Varför är dessa frågor intressanta, och är den klassiska filologin fortfarande i stånd att besvara dem på ett meningsfullt sätt? Dimitrios Iordanoglous respektlösa betraktelse av samtidens antikvetenskap är lika populär som kritisk.<br/><br/>Den västerländska kulturen har gjort massiva investeringar i antiken - alltsedan antiken. Här hämtar vi vårt identitetsskapande barnbidrag och vår kulturella pensionsfond. I <i>Antiken by Night</i> placeras detta vårt finaste kulturarv i händerna på en ny förvaltare, som vill lyfta fram antik grekisk litteratur utanför kanon, och som hellre går till Dogge och Latin Kings än till latinet och Dante för att belysa den.<br/><br/>Dimitrios Iordanoglou vill både återuppliva en annan antik än de sedvanliga vita pelarnas, och bedriva en antikvetenskap som inte tar avstamp i antiksvärmeri eller historieobjektivism. Han löser upp rundgången mellan poesi om sex och sex som poesi med hjälp av ett erotiskt epigram från 200-talet f.Kr. Han undersöker frågan om droger i antiken, och vad denna säger om vårt eget antikberoende, och skärskådar till sist dildons betydelse och ställning i den klassiska och hellenistiska litteraturen.<br/><br/>Dimitrios Iordanoglou (1972) är grecist med intresse för den antika erotiska litteraturen och den klassiska filologins ideologiska och metodologiska baksidor. 2010 utkom han med boken <i>Iliaden - en cover </i>(Ruin), som är en prosaverison av Homeros episka dikt. Iordanoglou är verksam som forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

<p>»Jag skapar en sorts osynlig akademi av läsare. Osynlighetens akademi, kan man säga, men konflikten i mitt liv, den riktigt stora konflikten har varit att förena liv och dikt.« <i>Lars Norén</i></p><p><i></i></p><p>Mikael van Reis och Lars Norén träffades under tjugo års tid för att tala om liv, litteratur och skapande. Det blev femton vindlande samtal som bildar en levnadsmosaik av söner och döttrar, mödrar och fäder, schack och nihilism, Weil och Marat, poesi och filosofi, svensk teaterhistoria och uppväxten på hotellet i Genarp.</p><p></p><p><b>Mikael van Reis</b> är född 1954 i Göteborg. Han har länge verkat som litteraturkritiker i Göteborgs-Posten och arbetade i tjugofem år på dess kulturredaktion som kritiker, redaktör och kulturchef. Hans doktorsavhandling <i>Det slutna rummet. Sex kapitel om Lars Noréns författarskap 1963 1983</i> kom 1997 och följdes av Den siste poeten. En essä om <i>Paul Celans aska</i> 2015. År 2021 utgav han urvalsvolymen<i> Avgrunden av ljus. Lars Noréns poesi 1962 2016</i> och året därpå publicerades <i>Den röda fläcken. Essäer om konst, litteratur och andra gömställen</i>. </p>

<b>EN ATLAS FÖR VILSNA SJÄLAR</b> Alex Schulman och Sigge Eklund har intensivt pratat med varandra i sin populära podcast under fem års tid, och trodde själva att det mesta dem emellan var sagt. Men allt ändrades när de tog sig an en lekfull utmaning att rita sina psyken i form av världskartor. När de jämförde sina kartor upptäckte de att där fanns platser de aldrig tidigare hade utforskat, både hos varandra och hos sig själva. De fortsatte att avtäcka sina inre världar, dörrar öppnades till rum som fram till dess varit stängda.<br/><br/>Det som började som en lek resulterade till slut i denna bok. Man skulle kunna kalla det ett försök till en fullständig atlas över deras inre. Eller helt enkelt en inblick i Alex och Sigges galna värld. Oavsett vad väntar en hisnande resa genom skratt och sorg, nöd och lust, tid och rum.<br/><br/><b>Den populärfilosofiska boken <i> TID</i> blev årets mest sålda biografi 2015. Nu är Alex Schulman och Sigge Eklund tillbaka med <i> RUM. </i></b><br/><br/>En fiktiv karta över två vilsna själars inre världsdelar är utgångspunkten i denna lika roliga som tankeväckande odyssé. Läsaren bjuds med på en resa till platser som Självhatsmarkerna, De förlorade möjligheternas ö , Sexualitetens delta och Kärlekssorgernas sjöar . Aldrig tidigare har Alex Schulman och Sigge Eklund visat sig så naket sårbara. Rädsla, svart humor och nostalgisk melankoli blandas i en bok som trots allt mynnar ut i en hoppfull jakt på mening, harmoni och frihet.<br/><br/>Med vacker och underfundig formgivning presenteras författarnas inre och yttre resa. Tillsammans med illustratören Kajsa Eldstens kraftfulla och unika bilder är RUM en bok att återkomma till gång på gång.

Sveriges Agatha Christie skulle ha fyllt 100 år 2014!<br/><br/>Maria Lang var vår första deckardrottning.<br/><br/>Här är den första biografin någonsin om Maria Lang (eller Dagmar Lange som hon egentligen hette). Hon var under 40 år en av Sveriges mest lästa och hyllade deckar­författare och skulle fyllt 100 år den 31 mars 2014. Nu är hon högaktuell igen - hennes författarskap uppmärk­sammas med nyutgåvor, b

<p>Vad har Poe, Strindberg, Lovecraft, Blixen, Dagerman, David Bowie, Freddie Wadling, Inger Edelfeldt, Neil Gaiman och Mare Kandre gemensamt? De har alla på ett medvetet sätt skrivit texter som anknyter till den gotiska tradition som skapades av Horace Walpole, Ann Radcliffe och andra i England på 1700-talet. </p> <p></p> <p>Vad är gotik och hur skiljer den sig från skräckromantik och skräck? I <i>De mörka labyrinterna</i> definieras gotik utifrån engelska romaner, dramer, noveller och fragment mellan åren 1764-1820. Dessa texter speglas i sin tur i gotiska exempel ur nutida litteratur, till exempel av William S Burroughs och Bruno K Öijer, liksom ur andra medier som rollspelet Call of Cthulhu. Här beskrivs även hur gotikens tradition under de senaste decennierna har påverkat kulturella produkter inom olika medier, varpå gotik i litteratur, film, serier, rock, hårdrock, punk, gothrock, death rock, black metal, gothabilly, rollspel och dataspel behandlas. Avsikten är att visa en helhet i vilken litteraturen ingår. Slut­ligen analyseras gotiken i romaner av fyra svenska författare: Alexander Ahndoril, Inger Edelfeldt, Per Hagman och Mare Kandre.</p>