Svenska

Om Kärleken [Bok / Inbunden]

Essäer [Bok / Inbunden]

<p>I tre personliga betraktelser rapporterar Aris Fioretos om hur den starka förnimmelse av närvaro, som en kropp nedsänkt i vatten ger upphov till, omsätts i litteratur. Han talar om åtrån som texters villkor, undersöker hungern som fordrande erfarenhet och utreder elektricitet - darrningar, dallrande - som ett sätt att vara både i och utom sig själv.</p><p></p><p>Klartänkt och inkännande mediterar Fioretos över litteraturens anatomiska hemligheter. Vad gör en text angelägen, känslig, koncis? Går det att som författare ofreda universum utan att mäta sig med gudar? Och hur göra för att orden skall kännas som kött gör? <em>Solar plexus</em> är ett lika livfullt som originellt försvarstal för en litteratur som känns på riktigt.</p><p></p><p>»Jag tänkte med största tacksamhet att så länge det finns badkar lönar det sig att leva. Ett bad och en cigarett.«</p>

<p>"Varje rad jag har skrivit sedan 1936 har skrivits mot totalitarism och f&ouml;r demokratisk socialism. Min startpunkt &auml;r alltid en upplevelse av or&auml;ttvisa. Jag skriver d&auml;rf&ouml;r att det finns n&aring;gon l&ouml;gn som jag vill avsl&ouml;ja."<br/><br/>George Orwell skrev sina samh&auml;llskritiska ess&auml;er och artiklar under det bruna 1930-talet och nattsvarta 1940-talet. De pr&auml;glades djupt av de utmaningar som dessa tider stod inf&ouml;r: nazism och kommunism, v&auml;rldskrig och v&auml;rldssamfund, kolonialism och internationalism, j&auml;mlikhet och utst&ouml;tthet. I detta gener&ouml;sa urval f&aring;r vi m&ouml;ta Orwells politiska och etiska st&auml;llningstaganden som ledde fram till m&auml;sterverk som <em>1984</em> och <em>Djurfarmen</em>. H&auml;r myntar han begreppet "kallt krig", analyserar Hitlers <em>Mein Kampf</em> och drar sig till minnes sin barndoms skola, d&auml;r han mobbades av elever och l&auml;rare tillika f&ouml;r att han inte var ett rikemansbarn utan en flitig stipendiat. Med en glasklar prosa och en kompromissl&ouml;s uppriktighet nagelfar Orwell den v&auml;rld som han tycker hamnat s&aring; snett, och snart sagt varje rad sk&auml;lver av indignation.<br/><br/>F&ouml;rord av <strong>Lena Andersson</strong>.</p>

<p>Jamaica Kincaids första trädgård bestod av en liten plätt i gräsmattan framför familjens hus i Vermont. Hon hade fått ett par fröpåsar och några trädgårdsredskap i morsdagspresent, av en familj som inte kunde ana att de satt igång ett intresse som snart skulle överskugga allt annat. På platsen där hon föddes, den karibiska ön Antigua, anlade man inte trädgårdar för njutningens skull. Där var växtligheten antingen vild eller förknippad med arbete, en påminnelse om slaveriet. Men så har Kincaid inte heller anlagt sina trädgårdar som andra. För henne är trädgården tätt förknippad med historien och hennes sätt att se på världen: hon intresserar sig för växternas ursprung och ser likheter mellan hur människor och växter flyttats från platser där de hör hemma och fått nya namn. Att namnge är att äga, menar Kincaid, och ger oss ett bland annat ett nytt perspektiv på Carl von Linnés gärning. Jamaica Kincaids trädgårdsbok är till lika delar essä, memoar och en entusiastisk odlares anteckningar. Med ett vindlande vackert språk som känns igen från hennes romaner berättar hon om sina passioner och sina misslyckanden, hon läser frökataloger och biografier över trädgårdsmästare, hon besöker Monets trädgård och Chelsea Flower Show, och hon åker till Kina för att samla fröer och genom hela boken sätter hon själva idén om trädgården i ett större perspektiv. </p><p><b>JAMAICA KINCAID</b> (f. 1949) är författare till romaner som <i>Lucy</i>, <i>Min mors självbiografi</i> och <i>Annie John</i>. Hon föddes på Antigua men har bott i USA sedan tonåren och lämnar ogärna trädgården i Vermont i nordöstra USA under somrarna. Under många år var hon skribent på den legendariska tidskriften New Yorker, där också hennes trädgårdsskrivande inleddes. </p><p><b>NICLAS NILSSON</b> är en av Sveriges mest ansedda översättare från engelska. Han har tidigare översatt flera av Kincaids romaner, men även författare som George Saunders, Colson Whitehead, Richard Ford, Zadie Smith, Madeline Miller och Anne Sexton.</p>

<p>Ylva Eggehorn har i decennier varit en röst för de sökande, de som längtar efter mening och djup i både liv och tro. Med sitt nya verk presenterar hon en unik samling texter som sträcker sig över hela hennes livsgärning. Det är en bok som både speglar och utmanar vår tid, samtidigt som den ger läsaren en plats för reflektion och eftertanke. </p><p>I <i>Texter</i> möts poesi, essäer och artiklar från en mängd olika publikationer. Texterna spänner över ämnen som kärlek, sorg, glädje, samhällets orättvisor och den eviga frågan om vad det innebär att vara människa i världen idag. Genom sitt livsverk har Ylva gång på gång lyft fram den kristna tron på ett sätt som förenar det eviga med det nutida och den här boken är inget undantag. Den ger en varm, insiktsfull och djupgående vägledning genom livets alla skiftningar. </p><p><i>Texter</i> är mer än en bok det är ett arv. Ylva Eggehorns verk har redan en självklar plats i svensk litteratur och i denna samling får vi följa med på hennes resa, från den unga poetens första steg till den mogna författarens fulländning. En bok för troende, för skeptiker, och för alla som söker efter svar, skönhet och mening. </p><p><b>Ylva Eggehorn</b> är författare och poet och har gett ut ett femtiotal böcker, verkat som redaktör, översättare, dramatiker och sång- och psalmförfattare. På Libris har hon bland annat utkommit med böckerna Kryddad olja, En vän från himlen och Stränder in mot ljuset. Hon har tilldelats en rad litterära utmärkelser och är hedersdoktor vid Uppsala universitet.</p>

<p>Det hela började med ett fotografi som i åtta år hängt ovanför skrivbordet i Tomas Sjödins arbetsrum i Säve. Bilden föreställer Martin Lönnebo och hans son Jonas. Med utgångspunkt från denna bild skriver Tomas sitt första brev till Martin med frågan om han skulle vilja sätta ord till den tysta berättelsen som i bilden avtecknar hundradelen av en sekund, men som också är en lång historia av både glädje och sorg, mörker och ljus. </p><p>Martins brevsvar blir inledningen till ett halvårslångt samtal mellan två goda vänner. De möts i erfarenheten av att leva med funktionshindrade barn, ett öde som blivit deras gemensamma lott. Men som alla goda samtal för tankarna om livets villkor och gränser vidare till andra ämnen: den egna livshistorien, arbetet, vänskapen och tron. Genom hela brevväxlingen lyser det vardagliga och humoristiska igenom med iakttagelser av naturens växlingar, notiser om vad som hänt i deras liv sen sist, anekdoter och berättelser. Resultatet har blivit en bok som på samma gång är djupt personlig och ändå mycket allmängiltig då de frågor författarna samtalar om berör oss alla. </p><p><b>Tomas Sjödin</b> är författare, föredragshållare och krönikör. <b><br/>Martin Lönnebo</b> var biskop emeritus i Linköpings stift och författare till ett flertal böcker.</p>