Svenska

<p>Den st&ouml;rsta utmaningen i katastrofer, kriser och krig &auml;r att f&aring; det civila samh&auml;llet att forts&auml;tta fungera. Det genomsnittliga kriget varar i drygt tre &aring;r och det &auml;r inga andra &auml;n vi som kommer att h&aring;lla i g&aring;ng samh&auml;llet under den tiden. Vi beh&ouml;ver d&auml;rf&ouml;r kunna forts&auml;tta g&ouml;ra vad vi g&ouml;r varje dag.</p> <p>Ett krig kommer inte n&ouml;dv&auml;ndigtvis att &auml;ndra den roll du har. Men det kommer att inneb&auml;ra st&ouml;rre p&aring;frestningar och &ouml;kade krav p&aring; dig, b&aring;de yrkesm&auml;ssigt och privat. Fr&aring;gan vem du &auml;r n&auml;r kriget kommer handlar om hur du beh&ouml;ver vara som person f&ouml;r att b&auml;ttre kunna m&ouml;ta dessa &ouml;kade p&aring;frestningar.</p> <p>Det &auml;r m&auml;nskligt att s&ouml;ka enkla svar p&aring; komplexa problem, men den h&auml;r boken kommer inte att vara n&aring;gon Ikea-manual eller checklista f&ouml;r exakt hur du ska agera i alla situationer. Den kommer dock att avliva seglivade myter och ge dig v&auml;rdefull kunskap som g&ouml;r de faktiska p&aring;frestningarna mer hanterbara.</p> <p><strong>David Bergman</strong> &auml;r &ouml;verstel&ouml;jtnant, doktor i psykologi och forskare vid F&ouml;rsvarsh&ouml;gskolan. Han har tidigare givit ut <em>Stridens psykologi &ndash; Konsten att d&ouml;da och &ouml;verleva</em> och fyra thrillers som utspelar sig i milit&auml;r milj&ouml;.</p> <h3>Sagt om boken:</h3> <p>&rdquo;Boken riktar sig till en bred publik &ndash; b&aring;de till den som vill f&ouml;rst&aring; hur samh&auml;llet p&aring;verkas av kriser och till den som s&ouml;ker konkreta strategier f&ouml;r att hantera extrema situationer. Sammanfattningsvis &auml;r det en aktuell och insiktsfull bok som lyfter fram vikten av psykologisk motst&aring;ndskraft i kris.&rdquo;<br/><strong>Ida Larsson, BTJ-h&auml;ftet nr 6, 2025</strong></p>

En ny, uppdaterad och väsentligt utvidgad upplaga av Hemisfärernas musik. Om musikhanteringen i hjärnan. <br/><br/> ett imponerande helhetsgrepp en mycket läsvärd och innehållsrik presentation av musiken i våra hjärnor. Fagius har gjort en storartad insats i att sammanställa det mycket omfattande forskningsområdet som hela tiden expanderar. Jörgen Lundmark, Opus <br/><br/>Det är mycket glädjande att Fagius bok nu släpps i en ny, helt uppdaterad upplaga där de senaste årens fascinerande framsteg på området ges stort utrymme. Ett blivande standardverk på svenska för alla som är intresserade av musik och hjärnan! Fredrik Ullén, Den kulturella hjärnan <br/><br/>Jan Fagius är en god pedagog och förklarar hjärnans komplexitet så att även en medicinskt obevandrad läsare kan hänga med. På samma sätt förklarar han musiktermer för den som är okunnig inom det området. Birgitta Söderfeldt, Läkartidningen <br/><br/>Den mänskliga hjärnan har skapat fenomenet musik, som utövar en stark dragningskraft på oss och utgör en viktig ingrediens i den mänskliga kulturen. Hur gör hjärnan detta vad pågår när vi tar del av eller utövar musik? Och var finns ett specialiserat musikcentrum i hjärnan? Hanterar hjärnan musikaliska förlopp på skilda sätt hos den musikaliskt otränade och hos proffsmusikern? Hur påverkar en hjärnskada musikaliteten? Föds vi alla med samma grundläggande musikaliska förmåga eller är några av oss medfött tondöva? Musik väcker känslor vad händer i hjärnan då? Mozarteffekten sägs göra oss intelligentare av att syssla med och lyssna till Mozarts musik kan det vara sant? Varför har vi musik tillför musiken något specifikt biologiskt överlevnadsvärde? <br/><br/>Hjärnans funktioner är i vissa avseenden väl kartlagda. Den musikaliska förmågans plats i hjärnan är mindre väl utredd än vår språkliga förmåga, men det finns en omfattande forskning om hjärnan och musiken. <br/><br/>Denna bok söker ge en lättläst exposé över kunskaperna om vad som sker i hjärnan då musik pågår. Boken vänder sig i första hand till en intresserad allmänhet, men för den som önskar dyka djupare finns en rikhaltig litteraturförteckning. <br/><br/>Sedan den första upplagan av Hemisfärernas musik utkom 2001 har forskningen på detta område gjort stora framsteg. Inte minst har funktionsavbildande tekniker allt tydligare visat var och hur musikupplevelsen blir till. Jämförande studier av musik och språk har tillfört nya kunskaper. Skillnader mellan notläsare och improvisationsmusiker har kartlagts. Och hjärnan registrerar en felspelning redan innan den är ett faktum! Vi mår väl och blir kanske friskare av att sjunga och musicera och nyare forskning styrker tron på att musikutövning ökar vår mentala förmåga även på andra områden. I denna väsentligt utvidgade nya upplaga redogör Jan Fagius även för de senaste årens spännande rön. <br/><br/>Jan Fagius är läkare, docent i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, mångårigt verksam som klinisk neurolog, pedagog och forskare. Han är också hängiven amatörmusiker och har omfattande erfarenhet som körsångare. Denna kombination har medfört ett intresse för forskningen om musikens neurologi, som han följt och förmedlat i populariserad form, dels som ofta anlitad föreläsare, dels med första upplagan från 2001 av denna bok. Han har också utgivit läroböcker i neurologi och om sjukdomen MS. <br/><br/>Om originalupplagan av Hemisfärernas musik skrevs många berömmande ord, bl.a. dessa: <br/><br/>Jan Fagius lyckas på ett imponerande sätt med den allt annat än enkla populärvetenskapliga uppgiften att sammanfatta stora delar av den relevanta neruobiologiska litteraturen utan att vare sig bli otillgänglig för lekmannen eller överförenklande Sammanfattningsvis kan Hemisfärernas musik varmt rekommenderas till alla med en nyfikenhet på vad som händer i hjärnan när vi sysslar med musik. Fredrik Ullén, Läkartidningen <br/><br/>Neurologen Jan Fagius skriver lättfattligt och relevant om musikens neurobiologi. Det är en god introduktion där den internationella forskningen sammanfattas. Erik Wallrup, Svenska Dagbladet <br/><br/>Meget af det Fagius refererer til er hardcore videnskabelig forskning, men han formår at genfortælle det meste på en fængslende og begribelig måde. For læseren med interesse i musik, klinisk psykologi og behaviorisme er det en oplagt og fascinerende bog.  Erik H.A. Jacobsen, Information<br/><br/>Författaren närmar sig denna problematik med neurologens kunskaper om hjärnan och amatörmusikerns och körsångarens engagemang och insikt i musiken, en synnerligen lyckad kombination av reslutatet att döma. Björn Merker, Svensk Tidskrift för Musikforskning <br/><br/>Jan Fagius bok Hemisfärernas musik, den första begripliga översikten på svenska, är en ypperlig introduktion till ämnet Resultatet är en mycket läsvärd och tänkvärd bok. Lena von Bonsdorff, Hufvudstadsbladet

I vårt tänkande styrs vi ofta av orealistiska föreställningar om vår omvärld och oss själva. Detta får till följd att vi gör missbedömingar som blir alltmer besvärande för oss och som färgar allt större områden av vårt beslutsfattande. För att komma ifrån sådana vrångbilder av verkligheten har Freeman och DeWolf sammanställt en lista på de vanligaste misstagen som vi gör. De presenterar också flera enkla tekniker som man kan använda sig av för att öka förmågan att tänka klart och förhindra felbedömningar och fel. <br/><br/> Förord och fackgranskning Börje Wistedt.<br/><br/><i>Översättning Per Rundgren </i>

Detta är Elisabeth Kübler-Ross' mest personliga bok. Hon berättar här om några av de nyckelepisoder i sitt liv som gjort henne till pionjär inom vården av döende och ger inblickar i sitt arbete med döende barn genom gripande och numera klassiska fallbeskrivningar. Hon beskriver också några av sina egna nära-dödenupplevelser och anda andliga upplevelser som gjort henne övertygad om att livet fortsätter efter döden.<br/><br/> <i>Översättning Göran Grip</i>

I debattboken <em>Lärarens återkomst</em> ger pedagogikprofessorn och spelforskaren Jonas Linderoth upprättelse till den svenska lärarkåren. De lärare som tror på att undervisa har under lång tid demoniserats av politiker, skolforskare, fackförbund och lärarutbildare. Detta menar författaren är en av orsakerna till Sveriges lärarbrist och en delförklaring till svensk skolas stora problem. Idéer om att elever lär sig bäst när de söker kunskap på egen hand, att man inte bör dela in skolan i olika ämnen och att all kunskap endast är konstruktioner har skadat läraryrkets själva kärna. Denna konstruktivistiskt inspirerade pedagogik berövar elever rätten till en god utbildning. <br/> <br/><br/>Linderoth visar på skadeverkningarna inom svensk skola på flera nivåer: från grundskolan till lärarutbildningen. <em>Lärarens återkomst</em> är en debattbok som introducerar ett alternativt perspektiv på lärande, samt gör en mycket kritisk genomlysning av skolans digitalisering.<br/> <br/><br/>Det är hög tid att bryta förvirringen och åter respektera lärarprofessionen. Håller du med om detta är du redo för <em>Lärarens återkomst</em>.<br/> <br/><br/> <strong>Sagt om boken:</strong> <br/> <br/><br/> <em>Det här är en debattbok som verkligen förtjänar att läsas och diskuteras.</em><br/>Marie Leijon, BTJ-häftet nr 24, 2016<br/> <br/><br/> <strong>Jonas Linderoths efterord till ljudboken: </strong> <br/> <br/><br/>Sedan den tryckta utgåvan av <em>Lärarens återkomst </em>kom ut har några av de farhågor jag uttryckte i bokens förord kommit att besannas. De som förespråkar en fortsatt marknadsstyrning av den svenska skolan ser gärna att min kritik mot KIP inordnas i färdiga debattformat. Har man politiska eller ekonomiska särintressen i den svenska skolan vill man inte att det riktas kritik mot vårt system med skolpeng och vinstdrivande friskolor. Det passar då utmärkt att pedagogiska arbetsformer och lärarutbildning ses som den svenska skolans främsta problem.<br/> <br/><br/>I boken är dock ett kärnargument att det var de pedagogiska idéerna som banade vägen för de olika systemreformerna. Försämringar av lärares arbetsvillkor kunde förkläs till pedagogiska reformer. När lärarrollen omdefinieras till en handledarroll kan saker som planeringstid, ämneskompetens och budget för läromedel ifrågasättas. Nedskärningar som på en vinstdrivande skola omvandlas till vinstmarginaler. <br/> <br/><br/>Den som vill söka efter argument för vårt helt världsunika system med en marknadsstyrd skola har således inget att hämta i den här boken. Det finns en djup ironi i att de som framförallt ogillat mina argument kommer från två väsensskilda grupper. Dels är det pedagogikforskare som uppfattar sig som progressiva, dels är det företrädare för edtech-industrin som säljer prylar och konsulttimmar till skolsektorn. Att dessa båda grupper möts i en gemensam vilja att demontera den undervisande lärarrollen illustrerar väl hur KIP blivit skolmarknadens ideologiska överbyggnad. <br/> <br/><br/>Det tycks därtill näst omöjligt att, som jag försökte i boken, separera frågan om ordning och reda från diskussionen om arbetsformer. Jag menar att en pedagogik som bygger på att visa, berätta och förklara inte innebär att man behöver inskränka elevers smakpreferenser. För att tala klarspråk menar jag att man kan bedriva instruktion även om eleven har en keps på sig. I boken förespråkas en elev-lärarrelation som alltid har elevens kunskapsprogression som sin bas och i övrigt respekterar elevens integritet. <br/> <br/><br/>Sedan jag skrev boken har den världsledande skolforskaren Gert Biesta kommit med sin bok "The Rediscovery of Teaching". För Biesta är skolans främsta uppgift att göra det möjligt för eleven att möta omvärlden på ett kvalificerat sätt. En förutsättning för detta är en skola och en undervisning som utmanar eleven och gör det möjligt att överskrida den egna världsbilden. Utbildning som bygger på självständigt lärande erbjuder inte eleven ett sådant överskridande. Biesta menar att en skola som vilar på vad han kallar "konstruktivismens hegemoni" snarare bygger på nyliberala än progressiva idéer. För Biesta utgörs det progressiva alternativet av lärarstyrd undervisning. Jag kan bara instämma i detta och konstatera att Biesta hade varit en central referens i <em>Lärarens återkomst</em> om boken kommit ut idag.<br/> <br/><br/>Biestas argument visar också på vikten av att det vädras på de utbildningsvetenskapliga institutionerna. Svenska pedagogikforskare syns framförallt i den offentliga debatten när de blivit utskrämda av extern kritik. Just för att ämnena är så hårt ansatta försvarar vi oss med näbbar och klor. Något som leder till att vi helt avfärdar kritik och tar till slitna argument som att motparten inte begriper vad pedagogikämnet egentligen är. Det ter sig som om tiden är mogen för en annan strategi. Min bild är att vi annars riskerar att helt förbruka samhällets förtroende. Kanske vore det på sin plats med viss självkritik? Kanske vore det klädsamt med ett visst mått av ödmjukhet? <br/> <br/><br/>Jag har fått strax under hundra brev från läsare. Med undantag av någon enstaka förbannad forskarkollega som anser att jag gjort bort mig eller ser mig som en populistisk ämnesförrädare är det mest angenäm läsning. Flera brev kommer från lärare som har mycket liknande berättelser som Lars i boken. Berättelser om att stå upp för alla barns rätt till god undervisning. Berättelser om att göra det man tycker är rätt trots att man motarbetats. Berättelser om att kämpa i ett system som inte belönar gediget undervisningshantverk. Jag är glad och tacksam över att ni hörde av er. <em>Lärarens återkomst</em> är en bok som kan läsas av olika läsare i olika syften, men framförallt är det er bok.<br/> <br/><br/>September 2017<br/> <br/><br/>Jonas Linderoth <br/><br/>... den avgjort bästa av alla böcker jag läst de senaste åren kring svensk skola och dess problem. (...) Jonas Linderoth skriver lättläst, rakt och med fångande bildspråk. (...) Jag rekommenderar starkt läsning av boken. Den är viktig ur flera perspektiv. Inte minst förtjänar lärare att hyllas. Det har kastats mycket oförtjänt skit på kåren från folk som inte begriper sig på yrket, och är det fel på systemet är det ändå lärarna som får skulden. <em>Torbjörn Hanö, Skolledaren nr1 februari 2017</em>

Med kritisk och konstruktiv blick ger Thomas Nygren en initierad översikt över de digitala utmaningarna och möjligheterna i dagens utbildningssystem. Boken förklarar vad AI faktiskt är och behandlar ämnen som AI-litteracitet, sökkritik, källmedvetenhet och ämnesspecifika möjligheter och utmaningar &ndash; allt för att du som lärare framgångsrikt ska kunna integrera den nya tekniken i ditt klassrum. Avsnittet om ChatGPT är särskilt relevant eftersom det ger insikter om hur AI både kan möjliggöra och hindra elevernas lärande. Även frågor om rättssäker bedömning tas upp som en specifik problematik. <br/><br/>Med omfattande stöd i ny och aktuell forskning ger boken ett inspirerande underlag för hur tekniken kan integreras i utbildningen, inte som en ersättning för människan, utan som ett verktyg som stöder och förstärker elevernas lärande. Lärarens ledarskap och välplanerad undervisning betonas med fokus på hur man bäst stödjer ämnesspecifika kunskaper och färdigheter. Istället för att bara fokusera på tekniken betonar boken lärarens centrala roll och vikten av mellanmänskliga aspekter i en tid som präglas av AI. <br/><br/><em>AI i skolan</em> är en ovärderlig guide och vetenskaplig grund för dig som vill förstå och navigera i detta dynamiska och snabbföränderliga landskap. <br/><br/>På vår <a href="https://www.nok.se/link/ae4d17e4404941e5b8c6c63d8e73e3d2.aspx">AI-sida</a> hittar du alla våra böcker om artificiell intelligens. <h3>Sagt om boken:</h3> <br/><br/>"Här ger Nygren mängder av belysande, klargörande och ofta forskningsbaserade exempel på strategier, metoder och praktiska övningar för undervisningen, och han poängterar noga både fördelar och nackdelar med AI-användning. Här finns också illustrativa exempel på generativ AI, exempelvis Chat GPT, och vilka möjligheter och risker en sådan kan innebära för både lärare och elev. Nygren är genomgående mycket verklighetsnära, detaljerad och tydlig, och de många pedagogiska exemplen beskrivs överskådligt och enkelt, vilket gör boken utmärkt som lättillgänglig inspirationskälla och pedagogiskt arkiv i alla AI-sammanhang i skolkontext."<br/><strong>Ola Svärd, BTJ-häftet nr 4, 2024</strong>

I ett rättsfall kan ett vittnes minnesbilder vara det centrala beviset. Men minnet är till sin natur formbart, nyckfullt och ibland direkt opålitligt. Kan minnesbilder faktiskt bevisa något bortom rimligt tvivel? Detta och mycket annat dryftas i rättspsykologen Julia Korkmans bok Minnets makt, som belyser hur vårt minne fungerar. Varför kan två personer minnas samma händelse på helt olika sätt och hur kan vi få fram möjligast tillförlitliga vittnesmål? Julia Korkman gör ett fascinerande forskningsområde lättillgängligt för läsaren. Hon illustrerar med ett stort antal rättsfall, från 1600-talets häxprocesser till kända fall från senare tid, som Bodommorden och mordet på Olof Palme. Hon granskar de metoder som används i vittnesförhör och kommer med konkreta förbättringsförslag. Minnet bär på en stor kraft, men är också svårhanterligt. För att kunna använda oss av minnets makt behöver vi förstå hur det fungerar.