Svenska

De nio pjäserna: "Prins Sorgfri" av Per Lysander och Suzanne Osten "Medeas barn" av Per Lysander och Suzanne Osten "Paddakvariet" av Eva Ström "Hitlers barndom II" av Niklas Rådström "Flickan, mamman och soporna" av Erik Uddenberg "Gränsen" av Suzanne Osten "Underjordens leende" av Lars Norén "I lusthuset" av Jane Bowles "Pyret" av Nils Gredeby

<b>Dylan Thomas </b>föddes i Swansea i Wales 1914 och dog 1953 i New York. Sitt korta liv till trots hör han till 1900-talets mest betydelsefulla och inflytelserika poeter, vars läsningar och leverne är mytomspunna. Hans dikter är både förtätade och expansiva; de håller sig inom precisa ramar men tycks alltid överväldiga dem.<br/><br/>Thomas skrev poesi, novell, filmmanus och radiopjäser, och till hans mest klassiska verk hör<i><b>I</b></i><b><i>ntill Mjölkhagen - ett spel för röster</i></b> om ett vårdygn i den lilla walesiska kuststaden Llareggub. Vi får följa stans invånare och udda karaktärer från deras drömmar, hur de vaknar och lever sina liv till natten åter faller. Ett dygn som genomsyras av åtrå, längtan, skvaller, kärlek, minnen, död - och att bara ta sig igenom vardagen.<br/><br/><br/><br/><b><i>Intill Mjölkhagen</i></b> uruppfördes 1953 några månader innan Thomas bortgång, men kom i bokform ut först efter hans död. Sedan dess har den utkommit i ett flertal bokutgåvor, filmatiserats, satts upp och spelats in otaliga gånger. Med sitt flödande språk och humor är det idag ett av den brittiska litteraturens mest älskade verk.<br/><br/>Denna utgåva av <b><i>Intill Mjölkhagen</i></b> är en översättning av <b>Thomas Warburton</b>, reviderad av <b>Erik Andersson</b> och <b>Per Bergström</b>, med nyskrivet förord av <b>Ulf Lundell</b> och efterord av Per Bergström.

Den första delen av Johann Wolfgang von Goethes <i>Faust</i> utkom 1808 och den andra 1832. Verket är ett av världslitteraturens största, och Fausts vilja att nå kunskap även om det innebär att han måste ingå en djävulspakt är gränslös och har blivit synonym med människans kunskapshybris. Mestiofeles blir efter pakten Fausts tjänare och följeslagare, och har äger både charm som humor. Det drygt tolvtusen rader långa dramat är inte bara berättelsen om Faust och hans kärlek till Margarete, det leker även med en rad genrer och litterära uttryck. <br/><br/>Här presenteras Britt G. Hallqvists klassiska översättning i nyutgåva. Den har anpassats efter senare kritiska utgåvor av <i>Faust</i>. Ett omfattande förord av Thomas Steinfeld och ett efterord av Anne Pollok har inkluderats. Därtill har kommentarerna utökats och reviderats. En översättning av Goethes text om Aristoteles Poetik och en kommentar till denna av Håkan Trygger ingår likaså. Detta är den hittills mest ambitiösa och omfattande utgåvan av Faust på svenska.

Varför vill vi höra historien om Romeo och Julia, om och om igen, trots att vi redan kan den utan och innan? För tre saker: kärleken, smärtan och orden. De båda ungas förtvivlade kärlek är så stark att de glömmer allt annat omkring dem. För den bryter de alla regler. Och om de inte får vara hos varandra, är de villiga att dö - <i>och de dör</i>.<br/>Romeo och Julia förlöser, hos unga som gamla, smärtan av all samlad längtan som varit omöjlig att uppfylla. Och det genom Shakespeares ord. Kärlekssonettens mästare har öst poesi i detta ganska tidiga drama. Genom Romeos och Julias munnar. In i Romeos och Julias öron. Och in i åhörarens/läsarens.<br/>Sällan blir epitetet odödlig klassiker ett sådant understatement som i fråga om Shakespeares Romeo &amp; Juliet [c:a 1595]. Här i Carl August Hagbergs oförglömliga svenska översättning.<br/><br/>William Shakespeare [1564 -1616], född i Stratford-upon-Avon i Warwickshire i England, är den främste dramatikern genom tiderna. Författare till dramer som <i>Hamlet</i>,<i>Romeo och Julia</i>, <i>Macbeth</i>, <i>Othello</i>, och <i>Kung Lear</i>.

<b>Killinggängets Dramatenpjäs för första gången i bokform, tillsammans med opublicerad förlaga</b><br/><br/>Humorgruppen Killinggänget är en oundviklig del av det svenska kulturarvet. Få andra har med större framgång kombinerat renodlat larv med bottenfrusen svärta. Sedan gruppen bildades 1991 har medlemmarna definierat svensk humor. Från tv-serierna <i>I manegen med Glenn Killing</i> och <i>NileCity 105,6</i> via tv-filmen <i>Torsk på Tallinn</i> och fyrfaldigt <i>Guldbagge</i>-belönade långfilmen F<i>yra nyanser av brunt</i> tog sig ensemblen hösten 2009 till Kungliga Dramatiska Teaterns stora scen med pjäsen <i>Drömmen om Herrön</i>.<br/>För första gången presenteras nu<i> Drömmen om Herrön</i> i bokform, tillsammans med den aldrig tidigare publicerade förlagan <i>Förruttnelse</i>; ett skissblock från vansinnets brant, egentligen aldrig menat för omvärldens blickar.<br/>Med ett nyskrivet förord av författaren och poeten Elis Monteverde Burrau.<br/><br/>KILLINGGÄNGET är Robert Gustafsson, Henrik Schyffert, Andres Lokko, Tomas Alfredson, Johan Rheborg och Martin Luuk.

John & Yoko har en säng ihop. De tror inte att teater behöver konflikt. En pjäs behöver fred. Istället för smekmånad: protest. Publikvärden är den förmedlande länken, journalisterna är under sängen, händerna är under täcket, kärnhuset i sängen. Hembiträdet är revolutionär. Och dessutom är det ett skämt. Vit, fruktansvärd stiltje. Och dessutom är det ett skämt.

Prometheus - titan och människornas välgörare - hänger fjättrad vid världens yttersta gräns, straffad av Zeus för att ha skänkt elden till människorna. Stormar piskar honom och örnar kretsar över klipporna, men Prometheus vägrar att ge efter. Han känner till en hemlighet som hotar gudarna själva, men trots oändligt lidande tiger han.<br/>Med mäktiga monologer och en storslagen, nästan kosmisk stämning skildrar Aischylos ett tidlöst uppror mot tyranni. Det är en berättelse om uthållighet och trots, där Prometheus lidande blir en symbol för frihetens kostnad och maktens rädsla för den som vägrar lyda. <br/><br/>AISCHYLOS [525 f.Kr.-456 f.Kr.] var en dramatiker i antikens Grekland och betraktas allmänt som teaterns fader. Han förnyade tragedin genom att fokusera på mänskliga val snarare än att enbart låta gudar styra handlingen. Enbart sju av Aischylos omkring nittio pjäser har bevarats till modern tid, bland dem <i>Orestien</i>-trilogin, <i>Perserna </i>och <i>Den fjättrade Prometheus</i>.