Svenska

<p>Den svenska berusningspolitiken är i otakt. I riksdagen hörs krav på hårdare straff och ökade tvångsmedel som ett sätt att komma tillrätta med narkotikaproblemet. Samtidigt genomförs en allt mer liberal alkoholpolitik, där exempelvis gårdsförsäljning av alkoholdrycker lyfts fram som en punkt i regeringens januariavtal. Dissonansen är inte ny, utan har präglat detta politikområde i decennier. Varför har det varit så svårt för politikerna att utarbeta en sammanhållen berusningspolitik med syfte att minska skadeverkningarna av medborgarnas rusmedelskonsumtion? Går det att i längden upprätthålla både en restriktiv narkotikapolitik och en liberal alkoholpolitik i ett globalt samhälle? Dessa frågor diskuteras och besvaras i skriften <i>Drogerna: Den nya berusningspolitiken</i> av historikern Johan Edman.   </p><p>Författaren är docent i historia och lektor vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Han forskar bland annat om berusningspolitik, missbruksvård, medikalisering och politiskt kunskapsbruk. Bland hans senaste publikationer märks exempelvis artiklarna Alcohol consumption as a public health problem 1885 1992 (i antologin <i>Conceptualising Public Health</i>, 2018), Den samhällsfarliga fattigdomen och mellankrigstidens lösdrivarlag (i antologin <i>Bedöma och åtgärda fattigdom</i>, 2018) och The war on good research (i tidskriften <i>Nordic Studies on Alcohol and Drugs</i>, 2017).   </p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Det nya Sverige</i>, som tillsammans utgör en årsbox.</p>

<p>Digitaliseringen verkar överallt, från de största ekonomiska fälten till de mest personliga. Vi vet ungefär vad den går ut på: datorer, internet och ny informationsteknik. Samtidigt tvekar vi inför en exakt definition och närmar oss förändringarna med både fatalism och entusiasm. Ettorna och nollorna betraktas ofta som en förädling, från det röriga, knastriga ljudet på vinylskivan till den perfekta digitala strömmen. Men som vid alla översättningar går också något förlorat och på område efter område framstår digitaliseringens konsekvenser som dubbla.    </p><p>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en samling essäer på temat <i>Efter digitaliseringen</i> -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". Nicklas Berild Lundblad, doktor i informatik, påpekar i denna sista, reflekterande essä hur den binära tekniken bara förment gör världen enklare att tolka och att naturen alltjämt fortsätter att gömma sig.   </p><p>Nicklas Berild Lundblad är doktor i informatik. Han intresserar sig för digitalisering, artificiell intelligens, rättsfilosofi och teknikens roll i politiken. År 2021 utgav han, tillsammans med Fredrik Stjernberg, boken <i>Frågvisare</i>.   </p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. <i>Naturen älskar att gömma sig</i> är ett av sex häften i boxen <i>RJ 2022: Efter digitaliseringen.</i> </p>

Vetenskap syftar till att säkra kunskap, men är samtidigt en osäker process. Det märks exempelvis om man skärskådar relationen mellan vetenskap och politik i den svenska välfärdsstaten. I detta häfte undersöks och diskuteras utifrån ett vetenskapshistoriskt perspektiv hur berusningspolitiken utformades och begripliggjordes under 1960- och 1970-talen. Särskild vikt läggs vid den betydelse som statistiska kvantifieringar kom att få för att etablera kunskap.

Om dialog och reflektion som utvecklingsredskap i arbetslivet skriver Angelica Dilschman och Peter Docherty i denna idéskrift om arbetslivets förnyelse. En förnyelse där utvecklingen av kollektiv kompetens i arbetslag och andra grupper genom dialog och reflektion har stor betydelse för att åstadkomma ett hållbart arbetsliv och en hållbar verksamet. Boken är en bearbetad och kortad version av Productive reflection at work som Peter Dochery skrev tillsammans med VDavid Boud och Peter Cressey inom ramen för "Ett hållbart arbetsliv", ett samarbetsprojekt mellan Arbetslivsinstitutet, KTH och SALTSA-programmet.

Sasja i Sankt Petersburg fälls för "lindrig huliganism" efter att ha burit ett ironiskt plakat med texten "Ja till Kremls godtycke". Han frias i andra instans - den här gången. Nationalbolsjeviken Andrej drömmer om en storrysk revansch, men har insett att en fungerande rättsstat är nog så viktigt för den som vill engagera sig i politiken. Oxana jobbar ideellt hos Soldatmödrarna, medan polisen spanar utanför deras kansli för att fånga in de killar som flytt övergreppen i armén. I Kalmuckien fortsätter journalisterna Valerij och Vitalij att gräva i korruptionen, trots att delrepublikens schacktokige president inte tvekar att gå över lik för att stoppa deras tidning. Och i sitt mausoleum ligger Lenin och väntar på att få stoppas i jorden. Sedan Vladimir Putin blev president i Ryssland år 2000 har han avskaffat valen av regionala ledare, tryckt tillbaka oligarkerna och stärkt statens kontroll över media och ideella organisationer. I den här reportageboken skildrar Amanda Lövkvist en brokig skara unga aktivister som vuxit upp i Ryssland under det fria men kaotiska nittiotalet. De kämpar för vad de tror på: pluralism, frihet och ett demokratiskt Ryssland.

Oavsett vad du jobbar med, kommer du förr eller senare att tvingas konkurrera med tjänster som är gratis - och hur gör du då? I den nya boken <i>Free</i> fördjupar Chris Anderson de teorier han tidigare lanserat om nätbaserat lagringsutrymme. Allt digitalt kommer att bli gratis, menar Anderson. Ju fler varor och tjänster som vävs in i det digitala nätet, desto svårare blir det att ta betalt för dem. Men det betyder inte att det är omöjligt att tjäna pengar. Anderson presenterar en rad lösningar och idéer kring hur en digitaliserad gratisvärld kan komma att se ut och fungera ekonomiskt i framtiden.

<p>Sverige är på många områden ett nytt land. Det är lätt att se om man studerar till exempel fattigdom, synen på droger, parlamentarism, medielandskapet eller den språkliga mångfalden. Men är förändringarna och utvecklingstakten så rasande som vi ofta påstår? Och är det just dessa områden teman för fem häften i denna årsbox som är de intressanta och relevanta? Kanske är det först när vi får lite distans till det som händer nu som vi kan se vad som var relevant och intressant. Årsboxens redaktörer, Jenny Björkman och Patrik Hadenius, motiverar i detta häfte varför man faktiskt kan tala om ett nytt Sverige.  </p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar sedan 2008 en årsbok (ISSN 2000-1029). Ambitionen med årsböckerna är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett övergripande tema med utgångspunkt i den forskning stiftelsen stödjer. År 2019 består årsboken av sex häften, essäer på temat <i>Det nya Sverige</i>, som tillsammans utgör en årsbox.  </p><p>Redaktörer för <i>Det nya Sverige</i> är Patrik Hadenius, språkvetare, journalist och författare, och Jenny Björkman, samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond och docent i historia.  </p>