Svenska

<p>Hämnd. Det är ett starkt ord, och något vi sällan bejakar. Men om inte rättvisa skipas så är hämnd något som vi oftare accepterar. I rättegångarna efter Förintelsen var det få nazister som straffades och de flesta av dem som dömdes fick i förhållande till de oerhörda brott de begått milda domar. I några fall bara några minuter per mord. Å andra sidan, som Hanna Arendt var inne på, hur ska man kunna utdöma adekvata straff för folkmord? </p><p>Och är inte hämnden redan inbyggd i rättssystemet? Att straffa en brottsling är att hämnas en smula. Så hur ser den giltiga hämnden ut? Vem har rätt att hämnas? Var det riktigt av judiska soldater i judiska brigaden att söka upp nazister och avrätta dem som gjort sig skyldiga till massavrättningar? Var det rätt att som privatperson söka upp och döda enskilda nazister? Var det rätt att skriva om lagarna så att straff kunde tas retroaktivt? </p><p>Kort sagt: Var går gränsen för hämnden - och vem har rätt att utkräva den? Och hur? </p><p>Detta är frågor som <i>Den vilda rättvisan: Judisk hämnd efter Förintelsen</i> djupdyker i. Kenneth Hermele började skriva boken i direkt anslutning till sin förra bok om judiskt motstånd, <i>Inte som lamm till slakt</i>, före Israels svar på Hamas blodiga terrorattack i oktober 2023. </p><p>Boken är alltså inte bara skrämmande aktuell, utan frågan om hämnd och rättvisa är nu något som vi alla måste fundera över. När stater tar hämnd, vad händer då? Och vilka metoder kan anses vara tillåtna? </p><p>De moraliska frågorna i <i>Den vilda rättvisan</i> är omöjliga att värja sig mot och Kenneth Hermele är en mycket modig vägvisare i ett mörkt landskap.</p><p><i>"Det är en oerhört välskriven bok, där styrkan i framställningen ligger i sättet att berätta, i rikedomen i materialet som sådant och i hur Hermele förhåller sig till det och resonerar kring det. Det är alltid prövande och alla typer av förenklingar undviks. Det gör att boken är oerhört läsvärd och viktig. Helhetsbetyg: 5 (av 5)."</i> BTJ, Mats K.G. Johansson</p>

<p><b>Nominerad till </b><b>Augustpriset i kategorin </b><b>Årets svenska fackbok 2024.</b> I ett land som täcks till två tredjedelar av skog och vars forntida religion inbegrep ett världsträd är det kanske inte så konstigt att skogen fortsatt har en stark dragningskraft på oss. Skogen breder ut sig i flera dimensioner i människans värld, både som symbol och faktisk plats, trots att de flesta idag befinner sig långt ifrån den. I årtusenden har den försett oss med nyttiga råvaror men också med starka upplevelser som har väckt förundran och ofta rädsla. Somligt har varit lätt att förklara, annat svårare. Vad botar frossan? Vem tog jägarens byte? Vad väntar bortom skogsbrynet? Den här rikt illustrerade boken handlar om skogen i svensk folklore. Fokus ligger på det gamla bondesamhället där vi möter mytiska träd, laddade stenar, läkande växter och gäckande djur. Genom en rad både hotande och hjälpande väsen och gestalter, däribland bergatrollet, skogsrået och den ädle rövaren, får vi inblickar i en förindustriell tankevärld med inslag som ibland är egendomligt bekanta. Med utgångspunkt i sägner, sagor, folkminnen och traditioner tecknar folkloristen Tora Wall en färgrik bild av skogen som erfarenhet och föreställning. </p>

<p>Hovreportern och chefredaktören Johan T Lindwall som har följt kronprinsessan Victoria i 30 år skildrar kärlekssagan om kronprinsessan Victoria och prins Daniel med dess toppar och dalar, från mötet på gymmet och fram till idag. Han ger en inblick i hur de blev ett par, hur relationen har utvecklats och hur Daniel vuxit in i både kungafamiljen och i sin roll. Och vad hände under de skakande veckorna 2022 som ledde fram till det ovanliga beslutet att gå ut och dementera de ihållande skilsmässorykten som engagerat landets största nyhetsredaktioner? Johan T Lindwall ger här en unik inblick i det som skedde och avslöjar vem som kom att spela den viktigaste rollen i dramat. Han skriver även om andra kungahus i Europa och monarkins ställning i samtiden.</p>

Brandväsendets utveckling från tidigt 1800-tal till modern tid.

<p>Pearl Harbor 7 december 1941. Vattnet ligger blankt som en spegel mot den röda morgonhimlen. Klockan närmar sig sju. Flottbasen i Pearl Harbor vaknar sakta till liv. Plötligt hörs ett välbekant oljud. Men det är något som inte stämmer. Han hör kulsprutor. Och skrik. Då förstår han.</p><p>Det här är berättelsen om en ung sjöman som upplevde alla de stora slagen mot Japan i Stilla havet under andra världskriget. Han såg hangarfartyg sjunka och marinsoldater storma stränder. Han såg anfallande bombplan i skyn och ubåtars torpeder närma sig. Han såg uppsvällda och brända kroppar flyta i havet. Han såg sina kamrater dö.</p><p>Vardagen på ett krigsfartyg är ofta långsam och en evig väntan på nya order, men på ett ögonblick befinner man sig mitt i kriget och de 150 männen på jagaren Monaghan prövas till det yttersta.</p><p>Många dog i striderna. Ett fåtal överlevde. En av dem är svenskamerikanen Emery "Swede" Lundquist och han lever fortfarande. Hans familj emigrerade från Roslagen i början av 1900-talet, i skuggan av första världskriget. Efter en besvärlig uppväxt på bland annat ett barnhem sökte han sig till den amerikanska flottan.</p><p>Många böcker har skrivits och filmer har gjorts om andra världskriget men det är få som kan berätta hur det var att befinna sig på plats. En av dem är Swede. Det här är hans berättelse.</p>

Boken Om Vikingarna [Ljudbok / CD]

<p>När han bara var fjorton år blev han kung av Sverige och ett år senare kröntes han till kung över Nordens alla länder - han som eftervärlden kallar Erik av Pommern. Men för hans samtid var han bara kung Erik.</p><p>I över fyrtio år var han kung över Kalmarunionen, Europas då största rike som sträckte sig från Grönland i nordväst till Karelen i öster, från den norska Lappmarken i norr till det tysk-romerska kejsardömet i söder. Ett välde som var större än den tyske kejsarens och som Erik hade storstilade planer för. Han var släkt med Europas furstar och reste mer än någon annan, och med sina 190 centimeter och långa blonda hår tände han "älskogs längtan hos alla kvinnor" enligt påvens observatör.</p><p>Men med stora imperium kommer stora problem. Till slut fördrevs han och slog sig ner på Gotland, där han försörjde sig som sjörövare i tio år. Han återvände sedan till sitt hertigdöme i Pommern, som han regerade tills han avled vid sjuttioåtta års ålder.</p><p>Efter hans död var det besegrarna som skrev och svartmålade hans historia. Han fick i efterhand stämpeln "av Pommern" för att understryka hans utanförskap - trots att han formades och levde nästan hela sitt liv i Norden, och var ett med både språket och kulturen.</p><p></p><p>Herman Lindqvist skildrar på ett livfullt sätt den färgstarka medeltiden, hertigdömet Pommern och myllret av människor omkring vår unionskung i denna första bok på svenska om Eriks dramatiska historia.</p>