Svenska

Hur kan en trött kristen på nytt upptäcka glädjen i att leva de goda nyheternas liv även i de dåliga nyheternas värld? Boken ger uppslag till bibelstudier predikoserier och en daglig andakt under 90 dagar. Författaren har tidigare arbetet med biståndsverksamhet och är sedan 2011 President i Lutheran Church - Missouri Synod (LCMS).

<B>NYÖVERSÄTTNING!!</B><br/><br/><b>Marcus Aurelius</b> (121-180) var romersk kejsare. Men han var också filosof och förde - på grekiska, eftersom det var filosofins språk - en sorts filosofisk dagbok där han med hjälp av stoisk filosofi försökte bli klar över olika livsproblem. Själv­betraktelser liknar med sin blandning av panorerande resonemang och drastiska konklusioner ingenting annat i den antika filosofiska litteraturen.<br/><br/>Verket blev senast översatt till svenska 1911. Mikael Johansson, lektor i grekiska vid Göteborgs universitet, tar i sin nyöversättning hänsyn till modern forskning om Marcus Aurelius och ligger betydligt närmare originaltexten än vad översättningen från 1911 gör. Han bidrar dessutom med en orienterande inledning och förklarande noter.<br/><br/>Nu går det alltså att möta Marcus Aurelius i ögonhöjd på svenska.

Koranen [Bok / Storpocket]

Längtar du efter att dela din tro, men vet inte hur du ska komma i gång? Eller tänker du att mission alltid är något som sker någon annanstans och på ett sätt som känns onaturligt för dig?<br/><br/>Den här boken bjuder in dig till en sju veckors resa där du varje dag utmanas att etablera nya vanor och leva ut din tro just där du befinner dig hela tiden med utgångspunkt i Bibeln.<br/><br/>Martin Alexandersson är en utvecklingskonsulent vid EFS Sverigeavdelning och finns med i en nyplantering i Göteborg.<br/><br/>Mikael Artursson är regional missionsledare i EFS Mittnorrland och finns med i en nyplantering i Örnsköldsvik.

De Kristna Mysterierna De Kristna Mysterierna utkommer nu för första gången på svenska. Människan har i alla tider sökt efter en djupare kunskap och för­ståelse inför de stora och eviga frågorna. Biskop Sten von Krusen­stierna leder läsaren in i de kristna Mysterierna och skildrar på ett sakligt och rättframt sätt hur historiska omständigheter, tids­andan och forna mysteriereli­gi­o­ner banade väg för kristendomen. Boken för oss till Kristi första efterföljare, de Apostoliska kyr­ko­fäderna såväl som till andra apokryfiska texter, och beskriver hur tidiga gnostiker hade en stark och djup påverkan på kyr­ko­fäder­na. Läsaren får kontakt med tidiga texter i ämnen som bl.a. beskriver de krist­na invigningsriterna, instruktioner för dopet, själens pre-existens och det eviga livet. Mysteriereligionerna var de rådan­de under denna tidsperiod. Bety­delsen av ord som tillskrivs Jesus såsom "Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike" Joh. 3:3 och av Paulus: "Vi är begravda med honom genom dopet till döden" Rom. 6:4, blir bara förståeliga om man hänvisar till Mysterierna. Varför ska vi begravas i dopet? Vad innebar det att födas på nytt? Boken ger på ett befriande sätt läsaren en djup­are insikt och förståelse för kris­ten­domens förkristna ursprung såväl som för hur stora delar av den ursprungliga insikten och förstå­el­sen genom tiden ur­vat­tnats eller helt försvunnit.

<p>Panenteism som en speciell form av teism -- en allt i Gud-teism -- har diskuterats bland teologer i många år. Här görs en religionsfilosofisk undersökning av denna gudsbild. Författaren definierar panenteism och tar upp några betydelsefulla exempel på hur panenteistiska tankar kan spåras i den västerländska tanketraditionen. Panenteismens konsekvenser undersöks i relation till ett urval teman: förhållandet mellan naturvetenskap och religion, frågan om religiös mångfald, ett antal traditionella teologiska frågor, samt människans förhållande till världen i sin helhet. Guds starka immanens och ömsesidiga relation till världen inom panenteismen betonas och lyfts fram. Boken utmynnar i slutsatsen att panenteism kan erbjuda ett sätt att känna och uppleva ödmjukhet och vördnad inför naturen, medmänniskorna och skapelsen -- en gudsbild för vår tid.     </p><p>Oliver Li är doktor i religionsfilosofi, präst i Svenska kyrkan och forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet. </p>

<p>Med Martin Luthers föreställningar om samhället som ett hushåll, styrt av föräldrar, etablerades en modell för samhällsorganisation som blev viktig i Norden under 1600- och 1700-talen. Då de nordiska klostren avvecklades med den lutherska reformationen bildade hushållen den nya ramen för det kristna livet. Tio Guds bud ersatte klostrens regler, morgon- och kvällsbön ersatte klostrens tideböner och hushållet kom att bli den givna och legitima gemenskaps- och organisationsformen. Relationen mellan föräldrar och barn blev därför normativ långt utanför det som idag kallas familjen. Detta är utgångspunkten i denna antologi. Här introduceras analysbegreppet hushållsstat för att beteckna en teologiskt grundad stat som både var organiserad som ett hushåll och som bestod av och byggde på hushåll i mindre skala.    </p><p>Inom äldre nordisk forskning brukar hushållets centrala plats i det tidigmoderna samhället förknippas med den svenske kyrkohistorikern Hilding Pleijel och dennes tes om Hustavlans värld. Utifrån ny forskning styrker författarna i denna antologi Pleijels grundantagande. Detta sker dock på ett sätt som Pleijel själv nog knappast hade föreställt sig.    </p><p>Antologin inleds med två kapitel som uppdaterar forskningsläget. I andra kapitel studeras hushållets historiska och samtidigt teologiska roll på olika nivåer under tidigmodern tid -- i det dagliga vardagslivet, i kyrkans undervisning och i statens övergripande organisering.    </p><p>Studierna binder samman forskning från Danmark och Sverige och erbjuder komparativa perspektiv på hushållets utgestaltningar i respektive rike. De svenska och danska hushållsstaterna hade sedan 1500-talet både varit i konflikt och samtidigt delat luthersk bekännelse. Rikena både liknar och skiljer sig från varandra. Exempelvis visas ett gemensamt nordiskt drag att hushåll inte enbart styrdes av fäder, utan av båda föräldrarna.   </p><p>Medverkande författare:</p><p>Urban Claesson </p><p>Gorm Harste </p><p>Bo Kristian Holm </p><p>Karin Hassan Jansson </p><p>Nina Javette Koefoed</p>