Svenska

Språk är ytterst centralt för oss människor i nästan allt vi gör. Hur är förhåller sig matematik till språk? Man kan med fog hävda att matematik är ett ämne med ett stort antal språkliga sidor. I denna bok tar sju personer från skilda områden upp matematikens språkligheter ur sina respektive perspektiv. Resultatet är ett brett och fascinerande landskap, där matematik som rent räknande är en smal och porlande rännil. Författarna som beskriver sin syn på matematikens språkliga kvaliteter är: Christer Kiselman, professor i matematik, Uppsala universitet; Håkan Lennerstad, docent i tillämpad matematik, Blekinge Tekniska högskola; Lars Mouwitz, matematiklärare och doktor i teknologi och yrkeskunnande, Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborg; Madeleine Löwing, doktor i matematikdidaktik, Göteborgs universitet; Bo Göranzon, professor i yrkeskunnande och teknologi, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH i Stockholm; Östen Dahl, professor i lingvistik, Stockholms universitet; Christer Bergsten, docent i matematikdidaktik, Linköpings universitet

<p><b>En av det västerländska tänkandets mest grundläggande skrifter</b></p><p><i>»Du är avskyvärd, Sokrates, som tolkar mina ord så att de blir lättare för dig att förvränga.« </i></p><p><i>»Ingalunda, min bäste vän. Säg bara tydligare vad du menar.«</i></p><p>Platons Staten är världslitteraturens första utopiska verk och den äldsta klassiska diskussionen om rättvisa. <br/>Med sina argument om jämlikhet och vikten av att försaka sin makt är det fortfarande en radikal och omstridd bok, 2400 år senare. <i>Staten</i> är också den första filosofiska undersökningen av »det inre livet« som begrepp, samt en skarpsinnig reflektion över filosofins natur. Dess idélära, med den berömda grottliknelsen, har haft omätligt inflytande på litteraturen. På det hela taget är det svårt att övervärdera <i>Statens</i> status som klassiker i världslitteraturen. <br/>Här i svensk översättning av Magnus Dalsjö, reviderad av David Tabachovitz. </p><p>PLATON [428-347 f.Kr] var en grekisk filosof, matematiker och författare. Ingen annan filosof har haft mer inflytande på den västerländska traditionen. Kristna kyrkan är starkt påverkad av Platons idélära och med verk som <i>Staten</i> grundades den politiska filosofin. Dess betydelse för hela västvärldens idé- och samhällsdebatt är oöverskådligt och än i dag läses och diskuteras skriften ivrigt. Platon instiftade c:a 387 f.Kr. i antikens Athen sin egen akademi, västvärldens första institution för studier i filosofi.  </p>

Vigvatten och korstecken, rökelse och reliker ... Bikt, rosenkrans och pilgrimsfärder ... Kanske förknippar du allt detta med katolsk tro. Men varför lever dessa traditioner kvar och vad har de för plats i människors liv idag? I Livets tecken introducerar Scott Hahn 40 katolska riter och seder i varsitt kort kapitel. Han beskriver dess bibliska rötter, historiska bakgrund och bemöter vanliga invändningar och missförstånd. Dessutom visar han hur dessa andliga skatter kan användas i vår vardag och hjälpa oss att leva nära Gud. Varje kapitel avslutas med en kort text att begrunda. Texterna är skrivna av stora kristna tänkare, lärare och helgon från olika tidsperioder i den kristna historien. Livets tecken är en utmärkt handbok för den som inte bara vill lära sig om katolsk tro utan också på allvar vill leva ett katolskt liv.

<p>August Nordenskiöld (17541792) förkroppsligade orden fantast, svärmare och entusiast i deras vildaste mening. </p><p>Han firade franska revolutionen genom att dansa på Bastiljens ruiner. Ändå hade han bara ett år tidigare utklädd till bonde hade svettats i ett alkemistiskt laboratorium vid Drottningsholms slott för att tillverka guld åt kung Gustav III. Dessutom spann han i hemlighet planer på att tillverka så mycket guld att hela penningsystemet omstörtades.  Han skrev frenetiskt: om bergsbruk och simning, men allra helst om alkemi, Swedenborg, magi och annan mystik, som hans farbror initierat honom i. Han försökte slutligen att starta en frihetlig utopi i Sierra Leone, där han insjuknade och avled. </p><p>Det har skrivits många uppsatser och böcker om August Nordenskiöld, han har varit karaktär i flera romaner och inspirerat till konstprojekt. Men hans egna texter har varit svåråtkomliga, och flera av skrifterna har legat opublicerade i dammiga källararkiv, fram tills nu.</p><p>I den här volymen har idéhistorikerna Kell Lekeby och Carl-Michael Edenborg samlat, översatt, introducerat och kommenterat större delen av Nordenskiölds tryckta och otryckta skrifter: uppsatser, skisser, brev med teorier om allt från könsdriften som magins urkraft, detaljerade planer för det perfekta samhället, anvisningar för att krossa penningtyranniet, radikala tolkningar av Swedenborgs lära till simkonst.</p>

Ur Anders Arborelius inledning: "Broder Lorens kan hjälpa oss att finna vägen tillbaka till enheten, både enheten mellan olika kristna samfund och grupper och enheten mellan Gud och oss människor. Hans lösenord 'Guds närvaro' är befriande enkelt. Det kristna livet är till sitt väsen lika enkelt och enhetligt. Komplikationerna är det vi som står för, men Gud står för enkelheten. Han är där, överallt och alltid; problemet är bara att vi ofta är någon annanstans. Också vår broder fick kämpa som vi för att vara trogen sin föresats att leva i Guds närvaro. Men eftersom han var trofast, fick han verkligen erfara Guds trohet: att Gud alltid var där. Sedan spelade det inte så stor roll vad han själv gjorde: om han arbetade i köket eller satt inför tabernaklet."

<p><b>Tankar från fåtöljen</b> </p><p></p><p><i>Sara Kamfors</i> </p><p></p><p><i>Det stökiga garaget fladdrar förbi i mina tankar och jag suckar högt. Det är inte så olikt mitt liv ändå, det där garaget. Söndrigt och helt i en salig röra. Jag tittar på korset och tänker på Jesus som kom hit för att städa upp i mitt liv, frivilligt. Städkostnaden blev gigantiskt stor, men den är redan betald. </i> </p><p>Mellan kök och vardagsrum står två grå öronlappsfåtöljer. De befinner sig i hjärtat av hemmet. Där hämtar Sara kraft och glädje inför en ny dag och ser med tacksamhet tillbaka på dagen som gått. Där samlar hon sina tankar, och tankarna har blivit till texter livsberättelser som rör sig i gränslandet till den personliga andakten. Genom hennes blogg har många funnit stöd och uppmuntran av texterna. </p><p>Livet blev inte som Sara hade tänkt sig. Hon lever med ständig smärta och orkeslöshet, men sjukdomen har öppnat upp ögonen för det som är allra vackrast i livet och det vill hon dela med sig av. </p><p>I <i>Tankar från fåtöljen</i> tar Sara med dig i texter om citronfjärilar, nunnor, popcorn och toner från en bastuba. Den andas hopp genom allt det svåra det är som om ett stråk av helighet glimmar till.</p>

<p><b>En av världslitteraturens stora klassiker om maktens villkor</b></p><p>När Niccolò Machiavelli i början av 1500-talet skrev sitt mest berömda verk förnyade han radikalt en ärevördig medeltida genre: »furstespegeln«. I stället för att som brukligt glorifiera regentens roll, i moralens och dygdernas tecken, skrev Machiavelli utan krusiduller vad furstar i allmänhet gör för att överleva och bli framgångsrika. <br/><i>Fursten</i> väckte förargelse och anstöt redan när den utgavs för första gången. Genom århundradena har den fortsatt att vara omstridd, fortsatt att fascinera, med sina skamlöst öppna reflektioner över maktens villkor. Och kanske har boken aldrig varit så aktuell som i vår tid.<br/>En av världslitteraturens stora klassiker, i svensk översättning av Karin Hybinette. </p><p>NICCOLÒ MACHIAVELLI [1469-1527] var en florentinsk författare, filosof, historiker, diplomat och politiker. Machiavelli var 25 år gammal när släkten Medici föll från den florentinska makten 1494 - han gjorde snabb karriär i den nya republiken. När Medici återtog makten 1512 kastades Machiavelli i fängelse, torterades och undkom med en hårsmån att bli avrättad. Kort efter att han frigavs 1513 skrev Machiavelli <i>Fursten</i>, en historisk studie i furstars ledarskap med vägledande kommentarer och analyser. Några år senare togs han i Medicis tjänst. <i>Fursten</i> [<i>Il Principe</i>] publicerades 1532.   </p><p><i>»Thucydides, och Machiavellis Fursten, står mig närmast i fråga om den ovillkorliga viljan att inte låta sig luras, och att se förnuftet som någonting verkligt, inte som någonting förnuftigt , ännu mindre moraliskt « Friedrich Nietzsche</i> </p>