Svenska

<p><b>När livstidsdomen föll gick det &quot;en kallsvett&quot; genom Nicolaus kropp men han ansträngde sig för att inte visa något utåt.</b> Han var stolt och satte en ära i att aldrig visa svaghet eller rädsla inför fångvaktare och domare. Nicolaus Magnus Söderman hade ännu inte fyllt 21 år när han i mars 1848 dömdes till livstids straffarbete. Trots att han fått en bra start i livet slutade han sina dagar på ett fästningsfängelse. </p><p>Detta är berättelsen om hans och sexton andra straffångars liv, deras barndom och uppväxt, deras brottskarriärer och deras möte med rättsväsendet. Det är också en berättelse om det svenska samhället för 200 år sedan.</p><p>Utifrån en unik arkivskatt &ndash; sjutton självbiografier skrivna av straffångar på Carlstens fästning &ndash; skisserar historikern Bonnie Clementsson en bild av hur ett liv i kriminalitet kunde te sig i 1800-talets Sverige. Det handlar om män som av olika skäl förde ett brottsligt leverne och så småningom dömdes till livstids fängelse. Fångarnas livsöden säger oss mycket om brott och straff ur ett allmänmänskligt perspektiv, men också om kriminalitetens drivkrafter då som nu.</p>

<p>Vårdträd växer på många boställen i vårt land, i regel är det ett lövträd som kastanj, lind, lönn, alm eller ask ståtliga träd som ofta stått där i många år, till och med i århundraden.  </p><p>I utgåvan 1921 av Nordisk familjebok förklaras vad detta träd egentligen fyller för funktion:  ett å gårdstomten växande löfträd, vanligen någon gammal lind, ask eller alm som troddes utgöra ett hägn för den familjs trefnad och välfärd, som bodde i gården </p><p>Idag månar ägaren om vårdträdet för traditionens skull, för att trädet representerar ett minne från gårdens historia eller helt enkelt för att det är vackert och ståtligt där det står väl synligt. Men man har länge vårdat dessa solitära, mäktiga träd eftersom de representerade ett psykiskt och fysiskt välmående för dem som bebodde gården. Av hävd har man alltid respekterat och slagit vakt om vårdträden. Eva och Dag har färdats runt i Sverige och samlat material och fotograferat mängder av dessa fantastiska träd.</p>

<p><i><b>"en bragd till bok." </b></i>Aftonbladet</p><p>Våren 1933 blåste kraftiga högervindar. Adolf Hitler blev diktator i Tyskland och höll flammande tal om en nationell revolution medan oppositionen sattes i koncentrationsläger. Över hela Europa skänkte nyheterna från Berlin hopp i olika högerkretsar och det svenska högerpartiet dagens Moderaterna sydde upp armbindlar, bildade kamporganisationer och höll massmöten och flaggparader. </p><p>»Den renande vinden ha vi länge väntat på«, förkunnade en av de ledande i partiet. </p><p>Högern mobiliserade och Socialdemokraterna var allvarligt oroade. Stod också den svenska demokratin på tur att störtas? Behövde arbetarrörelsen göra sig beredd på väpnat motstånd? </p><p><i>Väckelsens vår</i> är berättelsen om politisk radikalisering men också om radikaliseringens motkrafter om hårdnande motsättningar och opportunism men även om politisk eftertanke och strävan efter samförstånd. Under de stormiga vårmånaderna 1933 lades trots allt grunden för det moderna Sverige; ur en turbulent tid präglad av regeringskriser och politiskt våld föddes till slut ett demokratiskt föregångsland med världsrykte. </p><p>Med hjälp av dagböcker, mötesprotokoll och dagstidningsmaterial bygger journalisten och författaren Erik Sandberg en närgången skildring av den svenska mellankrigstiden och sätter ljuset på några av dess mest avgörande veckor en tid full av lärdomar som idag ter sig mer aktuella än på länge.</p><p><i>"Journalisten Erik Sandberg fyller därför en bildningslucka med sin nya "Väckelsens vår. När Hitler formade Sverige". Och det ska sägas med en gång: det är något av en bragd till bok. Korta välskrivna kapitel, fulla av cliffhangers, som dessutom lyckas göra raffel av interna strategidiskussioner inom borgerligheten. Greppet påminner om hur Sandberg i tidigare böcker som "Lönesänkarna" och "Jakten på den försvunna skatten" gjorde förstklassig underhållning av 70-talets finanspolitik. Överlag förtjänar Sandberg en större berömmelse - han är en intellektuell journalist i Gellert Tamas och Nina Björks liga. (...) Sandberg är en duktig historisk detektiv. (...) Men det som gör "Väckelsens vår" så skimrande är det samhällsfilosofiska siktdjupet i boken."</i> Aftonbladet, Rasmus Landström</p><div><span style="color:#202122;font-family:serif;font-size:42px;text-align:center;background-color:#ffffff;"><br/></u></div>

"Visste du att det låg tre polska ubåtar internerade i Mariefred under andra världskriget?" Nej, det är nog inte många som känner till de polska ubåtarnas öde. Historien tar sin början i september 1939, fem ubåtar får en order att patrullera havet utanför Polens gränser. Men operationen går helt fel och tre av ubåtarna hamnar i Sverige, ursprungligen med avsikt att bli reperarede efter striderna. Det resulterar med en internering i Mariefred under resten av kriget. Författaren har haft god hjälp med att berätta denna spännande historia av en av de polska ubåtsmännen, som bidragit med dokument och fotografier. Nu är det snart 70 år sedan dessa händelser utspelades, men det är på tiden att denna säregna historia äntligen kommer på pränt. Och det handlar inte bara om polska ubåtsmän i Mariefred utan också om vad Sveriges neutralitetspolitik innebar i praktisk handling.

Navigationsexperten [Bok / Inbunden]

Herren ger och Herren tar. Man vet aldrig vilken kula som bär ens namn. Så skildras i Rolf Uppströms <i>Den okända kulan</i> Karl XII:s tankar inför den sista striden där han gick sin död till mötes 30 november 1718. Bokens titel sammanfattar både det grundläggande problemet och de många delproblemen forskningen stått inför. Under 300 år har läkare, militärer, historiker och privatpersoner försökt lösa gåtan med kungens död. Ändå råder det inte enighet i frågan om huruvida kungen mördades av någon ur de egna leden, eller av en kula från den norska sidan.<br/>I denna innehållsrika bok bidrar forskaren Rolf Uppström med en pusselbit för att lösa mysteriet. Han går här igenom tidigare forskning, tänkbara mordmotiv och tecknar rika personporträtt av personerna som fanns i Karl XII:s närhet. Han ställer sig frågor om kulan som mördade Karl XII: Vad var det för metall i kulan? Var det bly, järn eller kanske mässing? Hur stor var kulan? Var den som ett stort duvägg och skjuten ur en kanon eller kanske bara liten och avlossad med en pistol? I svaren på dessa frågor skymtar en lösning på vem som kan ha varit avsändaren till den mördande kulan.<br/><br/>Rolf Uppström är lärare, läromedelsförfattare och fil.lic. i historia. Han skrev sin avhandling om Karl XII:s död 1994, ett ämne han har fortsatt att forska om sedan dess.

<p>Greve Axel von Fersen var vackrare, rikare, modigare, intelligentare och mer begåvad än de flesta. Han talade sex språk, var en duktig tecknare och spelade flera instrument. Han deltog i alla den tidens stora krig, inklusive det amerikanska frihetskriget. Han var god vän med de flesta europeiska kungligheter. Han mötte Voltaire, Beethoven, Händel, Goethe och Napoleon. Hans livs stora kärlek, den franska drottningen Marie-Antoinette, giljotinerades. Själv drabbades han, då han stod på höjden av sin makt och glans, av den stockholmska pöbelns raseri. Oskyldigt anklagad för kronprinsens död slets han ur sin riksmarskalksvagn och lynchades till döds i Gamla stan inför ögonen på polis och militär.</p><p></p><p>HERMAN LINDQVIST (f. 1943) är författare och journalist, främst känd för sina populärhistoriska böcker och tv-program. I dag är han bosatt i Polen.</p><p></p><p>"Allt en hjältesaga ska ha: äventyr, spänning, passion."<br/>SUNDSVALLS TIDNING</p><p>"Handlingen har en nerv och dramatik som bara finns i verkligheten, och att så många människor som betytt något för historien är involverade gör boken högintressant."<br/>HELSINGBORGS DAGBLAD</p>