Svenska

Förutom att verkställa dödsstraff var bödelns uppgifter sådana som ingen respektabel människa önskade befatta sig med: tömma dasstunnor, kastrera hästar, avliva hundar och dränka katter. Hur rekryterades någon till en tjänst som den? Historikern Annika Sandén placerar bödeln som person i centrum och försöker förstå honom i ett kulturellt och socialt sammanhang. Hon behandlar bödelns bakgrund, hur han har kommit i fråga för tjänsten, arbetsvillkor och umgängesformer. Vilka var det som umgicks med bödeln? Vem önskade gifta sig med en man som han? Men bödeln hade också funktioner som somliga eftersökte. Han hade en hemvist i den magiska världen. Han kunde bota sjukdomar och tillhandahålla ting med särskilda krafter.

<p><b>Nominerad till </b><b>Augustpriset i kategorin </b><b>Årets svenska fackbok 2024.</b> I ett land som täcks till två tredjedelar av skog och vars forntida religion inbegrep ett världsträd är det kanske inte så konstigt att skogen fortsatt har en stark dragningskraft på oss. Skogen breder ut sig i flera dimensioner i människans värld, både som symbol och faktisk plats, trots att de flesta idag befinner sig långt ifrån den. I årtusenden har den försett oss med nyttiga råvaror men också med starka upplevelser som har väckt förundran och ofta rädsla. Somligt har varit lätt att förklara, annat svårare. Vad botar frossan? Vem tog jägarens byte? Vad väntar bortom skogsbrynet? Den här rikt illustrerade boken handlar om skogen i svensk folklore. Fokus ligger på det gamla bondesamhället där vi möter mytiska träd, laddade stenar, läkande växter och gäckande djur. Genom en rad både hotande och hjälpande väsen och gestalter, däribland bergatrollet, skogsrået och den ädle rövaren, får vi inblickar i en förindustriell tankevärld med inslag som ibland är egendomligt bekanta. Med utgångspunkt i sägner, sagor, folkminnen och traditioner tecknar folkloristen Tora Wall en färgrik bild av skogen som erfarenhet och föreställning. </p>

<p>I denna kunskaps- och infallsrika volym möter läsaren oförväntade personer som Kropotkin och hans svenska förbindelser, mänsklighetens minnen i form av bibliotek och Gustav Vasa och Ornässtugor. Men här behandlas också rövad konst och utdrag ur Platons verk.Munkhammar skriver om barbari och demokrati, om böckerna från Gråmunkeholmen liksomom böcker som krigsbyte. Han börjar med ett avstamp i bokens historia, alltså boken som företeelseoch föremål en snabbkurs i detta mediums långa historia.Boken har spelat en så avgörande roll i uppbyggandet av vår västerländska kultur och följt oss sånära och så länge i vår vardag, att den har en nästan arketypisk roll för oss. I livet och döden ochinför de yttersta tingen är vi i böckernas makt.</p><p>Lars Munkhammar är författare och under många år förste bibliotekarie på Carolina Rediviva i Uppsala. Han är även ledande kännare av Silverbibeln och dess historia, vilket han också skrivit tvåprisade böcker om.</p>

<p>Under 1500-talet och början av 1600-talet utvecklades många av de konstruktioner och den verktygskultur som präglar möbelhantverket ännu i dag. Under 1700-talet förfinades teknikerna samtidigt som tillverkningen effektiviserades, arbetet specialiserades och ett nytt system av underleverantörer etablerades. Under industrialismens 1800-tal tillkom fler material jämte en mängd innovationer som lade grund för 1900-talets industrianpassade möbeldesign. Parallellt löper en stilhistoria från renässans till modernism. Hur hänger allt detta samman?</p><p>Denna bok handlar om material, teknik och form i möbelhantverkets historia. Närmare bestämt om förhållandena mellan dem. Kunskaper om råämnen och tillverkning är viktiga för den som ska tolka en äldre möbel och dess gestaltning. Varför ser möbeln ut som den gör? Vad går det att utläsa av spåren efter verktygen, det personliga handlaget och de skriftliga källorna? Vilka val har hantverkaren gjort och vilka har alternativen varit?</p><p>Framställningen rör sig nära föremålen möbler från adliga, borgerliga, allmoge- och kyrkliga miljöer men ställer också allmänna frågor. Några definitiva svar om hur material, teknik och form samspelar går inte att ge men relationen kan i varje fall diskuteras. Samma sak med teman som rationalisering, arbetsfördelning, yrkesidentiteter, färdigheter, kreativitet och ekonomi både förr och i dag. Möbelhantverkets historia lånar sig till ett samtal om det materiella skapandets villkor och om hållbarhet i ordets alla bemärkelser.</p><p><i>Johan Knutsson är professor i möbelkultur vid Malmstens, Linköpings universitet, och Nordiska museet. Peter Segemark är fotograf vid Nordiska museet. </i> </p>

<p>Under det senaste halvseklet har Sverige förändrats på ett dramatiskt sätt. Stora företag som Volvo och Saab har brutits upp eller försvunnit. Storstäderna har blomstrat samtidigt som de traditionella industribygderna förlorat arbeten och befolkning.  Övergivna platser finalen innehåller både historierna och fotografierna från platserna  där den svenska samtidshistorien skapades. </p><p>Jan Jörnmark är författare, föreläsare och docent i ekonomisk historia. Facebook-gruppen som inspirerades av böckerna om Övergivna platser har idag 350,000 medlemmar.</p>

<p>Den rikt illustrerade <i>Älvbygder i norr</i> beskriver utvecklingen av älvdalarna i Kalix, Töre och Sangis i nedre Norrbotten fram till mitten av 1900-talet. Upplägget är brett och populärvetenskapligt. Boken beskriver befolkning, levnadssätt, näringar, institutioner och kultur. Nyttjandet av naturresurserna har varierat över tiden, men basresurserna har varit desamma. De åttatusen åren kan schematiskt indelas i åtta olika epoker, framtidsland, alla med sina upp- och nedgångar. Vilka var de bakomliggande och drivande faktorerna? Vad gjorde att området sågs som ett framtidsland och attraherade människor och kapital under så lång tid? Vi är nu inne i det åttonde framtidslandet Norrbotten. Vad kommer sen?</p><p></p><p><b>Kjell Danell</b> är född 1946, uppväxt i Kalix och professor emeritus vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Zoolog av facket och har forskat om samspelet mellan växter, djur och människor i så olika habitat som boreala skogar, tundra och savanner. Bosatt i Umeå.</p><p><b>Bengt-Göran Nilsson</b>, född 1938 på Innanbäcken och har arbetat på ASSI-Domän i Karlsborg som laborant och salsförman. Efter pensioneringen engagerad i Kalixbygdens forskarförening som sekreterare och redaktör för medlemstidningen. Bosatt i Kalix.</p><p></p><p>Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar; <i>Acta Regiæ Societatis Skytteanæ</i> nr 92</p>

Off grid i trehundra år, utan väg, men med expertkunskaper<br/>om att leva i och av skogen och med en unik byggnadsteknik<br/>som gav dem hus som höll dem varma i den kallaste vinter,<br/>så levde släkterna på finnhemmanet Spettungen. Och nu låter det<br/>som om jag talar om någon sorts eremiter. Så var det inte alls.<br/>De var aktiva samhällsmedborgare med ett rikt kontaktnät.<br/>Kvinnor och män bröt mark tillsammans.<br/>Livet på Finskogen var speciellt men svårigheterna var<br/>desamma som drabbade alla invånare i Sverige:<br/>vädret, farsoterna, de fasansfulla missväxterna och krigen.<br/>Mina förmödrar och förfäder och alla de andra som bodde på<br/>Spettungens elva gårdar förde kunskaperna vidare tills de<br/>nedvärderades och slutade vara stolta över sitt arv.<br/>Tiden när jag satt och arbetade med Spettungens historia<br/>råkade sammanfall med Corona-pandemin. Efter ett tag<br/>blev det mer och mer tydligt för mig att det som var svårt förr i tiden<br/>inte var att hämta ved och vatten, att tvätta i älven och tillverka<br/>allting själv. Det praktiska fixade man.<br/>Det svåra var osäkerheten, det oväntade. De hade inget skyddsnät.<br/>De var i helt händerna på det opålitliga, härjande sjukdomar,<br/>väder och överhetens föränderliga beslut.<br/>Ingen människa lever förr i tiden.<br/>Vi lever alla i den modernaste av tider.