Svenska

Nyare teorier inom vetenskapsfilosofin har rubbat den etablerade uppfattningen att vetenskapliga teorier kan rättfärdigas med att de härletts ur observationer och experiment. Utvecklingen har visat att denna syn på vetenskapen ofta är felaktig, ändå sätter den sin prägel på mycket av dagens vetenskap.<br/><br/>Den reviderade, utvidgade utgåvan av detta standardverk, som används på en mängd universitetskurser över hela världen, behandlar översiktligt och instruktivt de viktigare utvecklingslinjerna på området under de två senaste årtiondena i samma lättillgängliga stil som gjort de tidigare utgåvorna så populära. Av särskild betydelse är författarens genomgång av Bayes teorem och den nya experimentalismen, liksom nya kapitel om de vetenskapliga lagarnas karaktär och de senaste tendenserna i debatten mellan realister och antirealister.<br/><br/>Alan Chalmers föddes 1939 i Bristol och är professor vid universitetet i Sydney.

<p>Det här är berättelsen om tre tänkare, vars inflytande på en hel generation poststrukturalistiska filosofer, och därigenom stora delar av den samtida filosofin, inte går att överskatta. Men det är inte berättelsen om detta inflytande, utan snarare ett försök att berätta deras historier med deras egna ord, med deras egna röster.</p><p>Det är också berättelsen om hur dessa röster tycks börja tala i samma stund som andra röster tystnar. Och slutligen är det berättelsen om hur dessa tre röster talar med varandra, och bitvis talar med varandras röster, om någonting som inte går att tala om, för att skapa en gemenskap den outsägliga sorgens gemenskap.</p><p>Mats-Ola Nilsson är fil.mag. i filosofi, och skrev under 80- och 90-talet filosofiska essäer i tidskrifter som <i>Montage</i> och <i>Res Publica</i>. <i>Den outsägliga sorgens gemenskap</i> är en återkomst till filosofin, men också en reflektion över hur allting började, för lite drygt trettio år sedan.</p>

Människans metamorfos är en kropps- och kulturhistorisk studie som med utgångspunkt i språket om ålder granskar hur kön, stånd och klass har format tidigmoderna och moderna växandebegrepp. I boken diskuteras mognadens politik och hur ålder har moderniserats in i minsta por, skäggstrå och böjelse. MAJA BONDESTAM är docent och universitetslektor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.

från "inledning: tecken och ting": Snarare än en intellektualisering av kvinnans enhet: en text avseende minnet, minnets enhet och dess åtkomst till formaliseringen av kvinnan, vidare: dess geometriska premiss. I den bemärkelsen är textens polemiska etos en polemik utan direkt adress, en sådan gentemot det egologiska minnets befrielse av ett generellt kunskapsobjekt, själverfarenhet; kvinnan inkluderad. En riktning emot allt. Detta är textens arkeologiska företagande - nuets historia, minnet av minne i nuet, snarare än efter objektet kvinna: sökandet efter den icke-propositionella intuition som blev imperativ och stundtals, främst i det kreativa skapandet, har en motivationsobjektiv avglans: kärlek