Svenska

En siddur är bredvid Bibeln och Talmud en av de skrifter som utgör grunden för den judiska traditionen. Den utgör både ett litterärt, kulturellt och religiöst arv som används för gudstjänster och sabbatsfirande. SIDDUR KOL HANESHAMA, Själens röst, är en modern siddur med genomgående parallella texter på svenska, hebreiska och transkriberad hebreiska och med introducerande faktatexter om judisk tradition, dess seder, riter, texttolkningar och liturgi. Den beskriver det judiska året med dess olika helger, liksom passagerna i den judiska livscykeln, och kan därför fungera som en introduktion till judiskt liv även för den oinitierade.

<p><i>Filosofi i Bysans och renässansens Italien</i> är sjätte volymen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . Han tecknar här en levande och inträngande bild av tänkandet i två stora intellektuella kulturer, under en period  från senantiken fram till nya tiden. </p><p>I bokens första del spåras filosofins utveckling i Bysans från Johannes av Damaskus på 700-talet till 1400-talets lärda, verksamma i spänningsfältet mellan kristen teologi och antikens tänkande. Förutom genrer som historieskrivning, retorik och brevkonst, med centrala gestalter som Michael Psellos och Anna Komnena, diskuteras också den filosofiska betydelsen av kulturella fenomen som ikonoklasmen och hesychasmen, liksom synen på könen och den vetenskapliga litteraturen. </p><p>Andra delen leder vidare från Bysans till renässansens Italien och den humanistiska rörelsen, som inspireras av den grekisktalande österns förmedling av arvet från antiken. Här berättas om filosofins och vetenskapens pånyttfödelse, med välkända namn som Niccolò Machiavelli, Christine de Pizan och Pico della Mirandola. Återupptäckandet av antikens litteratur och filosofi stimulerar till odling av latinsk stilkonst och litterär kritik, filologi och historia liksom till samhällsutopier och diskussioner om styrelseskick. Ur konfrontationen mellan humanismens platonism och den aristoteliska och skolastiska traditionen växer de första ansatserna till den moderna naturvetenskapen fram, med företrädare som Giordano Bruno och Galileo Galilei. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München och en av vår tids främsta filosofihistoriker.</p>

<span style="font-size:12.0pt;font-family:'Times New Roman','serif';">FÖR FÖRSTA GÅNGEN finns nu här en samlad översättning av Dödahavsrullarna på svenska. Flertalet av dessa skriftrullar härstammar från det första århundradet före vår tideräknings början. De låg gömda i grottor vid Döda havet i nästan 2 000 år. Totalt representerar fynden ca 900 handskrifter, men de består av tiotusentals fragment. Inte förrän på 1990-talet blev allt material tillgängligt för forskarvärlden. Bakom texterna står en judisk sekt, som tolkade den Hebreiska bibeln i ljuset av sin situation och tillämpade Lagen efter särskilda principer. Dödahavsrullarna ger oss en unik inblick i den judiska religiösa och politiska historien vid tiden strax före kristendomens framväxt. Denna översättning gör ett representativt urval av texter från detta omfattande material tillgängligt för svenska läsare. Texterna är sorterade efter de olika genrer som förekommer. Arbetet med översättningen har bedrivits av forskare med specialistkompetens i samtida hebreiska, arameiska, grekiska samt bibelvetenskap och religionshistoria. Översättningarna är gjorda utifrån respektive originalspråk och med hänsyn tagen till den komplicerade situationen med textunderlag och rekonstruktioner av fragmentariska och skadade texter.</u>

I den här boken möts olika perspektiv på gudstjänsten i Svenska kyrkan. Bilder av hur det var förr i tiden ställs mot hur det är eller skulle kunna vara på 2000-talet. Teologi och praktik förs samman till en helhet och författarnas egna erfarenheter presenteras som konkreta pastorala förslag. Boken är rikt illustrerad och bidrar till kunskapen om historien och den nutida gudstjänsten. Den är en grundbok om olika former av liturgiskt liv i Svenska kyrkan.

<p><i>Filosofi i den hellenistiska och romerska världen</i> är andra delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . I denna volym följer vi filosofins utveckling i Medelhavsområdet under närmare tusen år, från 300-talet f.Kr. fram till 500-talet e.Kr., från de grekisktalande områdena i öst till det romerska riket under kejsartid. </p><p>Den hellenistiska och romerska filosofin präglas av en ökad inriktning på etik med fokus på frågan om människans möjligheter att uppnå ett lyckligt och bekymmersfritt liv. Den frågan besvaras på olika sätt av kyniker, epikuréer och stoiker, som alla gör anspråk på att förvalta arvet efter Sokrates. De utmanas av den pyrrhonska skepticismen, som försöker uppnå samma mål sinnesfrid genom att ifrågasätta möjligheten att veta någonting alls. Mot denna bakgrund växer nyplatonismen fram med Plotinos som främste representant, vars religiöst färgade platonska metafysik kommer att påverka filosofin under mer än tusen år. Efterhand som kristendomen vinner fotfäste i romarriket går även den i dialog med antikens filosofiska tradition, från de tidiga grekiska och romerska kyrkofäderna till Augustinus och Boethius under senantiken. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och en av vår tids främsta filosofihistoriker. </p>

"Mycket bra... De färgstarka illustrationerna är suggestiva och för tankarna till Tolkiens sagovärld."<br/>Bibliotekstjänst, Ulf Lindgren<br/><br/>Förord av professor Lars Lönnroth<br/><br/>Möt vikingarnas gudar och hjältar<br/><br/>Här berättas de gamla sagorna om vikingar­nas gudar, hjältar och jättar på ett levande och lärorikt sätt. Otroliga berättelser växer fram och illustreras av fantastiska bilder.<br/><br/>Vi får veta hur de första människorna Ask och Em­bla blev till, hur åskguden Tor fick sin hammare och vi får följa med på flera av Lokes äventyr i Asgård och Jotunheim. Här möter vi även den vackra och gode guden Balder, fruktbarhetsgudinnan Freja, kärlekens och kunskapens gudinna Idun och nornorna ödesgudinnorna som sitter vid Yggdra­sils rötter och spinner världens öde.<br/><br/>Det finns rysliga varelser som Fenrisulven och Midgårdsormen. Och katastrofen Ragnarök vad hände vid gudarnas domedag?<br/><br/>Ett avsnitt VEM ÄR VEM I NORDISK MYTOLOGI ger en bakgrund till bokens alla personer och företeelser.<br/><br/>Vi får även veta bakgrunden till de fornnordiska sagorna och hur de har bevarats in i vår tid.<br/><br/>Den italienske konstnären GIOVANNI CASELLI har gjort alla illustrationer.<br/><br/>Förordet är skrivet av professor emeritus Lars Lönnroth, Sveriges främste expert på fornnor­diska sagor.<br/><br/>Denna utgåva bygger på Gudar &amp; hjältar i nordisk mytologi. Fler sagor ingår i den nya upplagan.

<p>År 1972 utkom en bok med titeln "Från Platon till Lenin: de politiska idéernas historia" skriven av idéhistorikern Sven-Eric Liedman, sedermera känd professor och författare till uppmärksammade böcker som "I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria" (Augustvinnare 1997) och "Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper".</p><p></p><p>"Från Platon till ..." har blivit något av ett standardverk om de ledande politiska tänkarna genom tiderna. Boken har följt med sin tid, och under åren har titeln ändrats i takt med ämnets uppdatering. Vid förra titelbytet fick den heta "Från Platon till kriget mot terrorismen" medan denna femtonde omarbetning bär titeln "Från Platon till demokratins kris". Så gott som allt som handlar om tiden efter 1945 är nytt.</p>