Svenska

"Torsdag den 18 april 1912. Många tusen människor står tysta och väntar vid kajen i New York. För vissa är väntan spännande, för andra är den fruktansvärd. Snart ska de få reda på sanningen. Vilka av deras släktingar och vänner lever, vilka är döda? De överlevande från Titanic är på väg."<br/><br/>Det är mer än hundra år sedan det "osänkbara" fartyget Titanic krockade med ett isberg och sjönk till Atlantens botten på sin första resa. Fartyget hade 2 200 passagerare men livbåtarna räckte inte ens till hälften av hur världens mest berömda fartyg sjönk till botten.

<p>Monika Edgren är docent i historia och professor i genusvetenskap vid Malmö universitet. I "Plats för makt" presenterar 16 av hennes vänner och kollegor kritiska essäer på teman som anknyter till hennes intressen. Det handlar, som alltid i Monikas forskning, om makt, i alla dess former: maktspel mellan historiens människor och samhällets institutioner och normer, men också den makt som forskaren har över de historiska subjekten.    </p><p>Essäerna är tematiskt ordnade och handlar om könsskillnadsteori, Donna Haraways moralfilosofi och aktörsbegreppet i prostitutionshistorien; om neoliberal chefsdiskurs och maskulinitetsuttryck i sånger hos kolgruvearbetare i Appalacherna respektive i nazistisk propaganda; om kvinnliga fabriksarbetare i USA under första världskriget och om mångfaldens problematik i läromedel respektive museiverksamhet; om hiphop-feminism och om den samtida litteraturens diskussioner om utanförskap respektive kroppskontroll; om kön och sexualitet i svenska beredskapsromaner och berättelser om våldtäkt i svenska domstolar; om självskärande flickor och om internetbaserad feministisk mobilisering mot sexuellt våld.    </p><p>Redaktörer är historikerna Ulrika Holgersson, Lunds universitet, och Helena Tolvhed, Stockholms universitet.    </p>

Vad hade hänt om Skåne, Halland och Blekinge aldrig blivit svenska på 1600-talet, utan fortsatt vara delar av Danmark? Hur hade dansk historia då berättats? Skånelandskapen utgjorde Östdanmark under lång tid, från sen vikingatid till Roskildefreden 1658. Men deras äldre historia försvinner ofta i Sydsverige. I skolorna, ända upp på universitetsnivå, läser man svensk historia och slår med stor nit ihjäl kungar i Mälardalen under medeltiden utan att ägna den dramatiska danska historien vid samma tid någon nämnvärd uppmärksamhet, trots att den till stor del utspelade sig i Skånelandskapen. Också i Danmark utgår historieskrivningen i hög grad från de moderna statsgränserna. När Lundahistorikern Harald Gustafsson sätter in en del av nationalstaten Sveriges historia i en annan nationalstats historia blir det en nyttig provokation mot både svensk och dansk nationalism. Men det finns också god saklig grund för att lära sig mer dansk historia i södra Sverige, eftersom så mycket som man ser här -- Varbergs fästning, Glimmingehus, småstädernas gatunät och så vidare -- faktiskt har rötter i dansk tid. Genom det danska perspektivet på Skåne får Öresundsområdet en väsentlig roll. Under en stor del av dansk historia utgjorde östra Själland och västra Skåne tyngdpunkten i Danmark, politiskt, kulturellt och ekonomiskt. Att fokusera på Skåne i Danmark betyder i någon mån också att fokusera på hela Öresundsområdets betydelse.

Vad har hänt sedan Öresundsbron invigdes sommaren 2000? Vilka drömmar har slagit in, vilka visioner visade sig orealistiska? Inför broöppningen var otåligheten stor -- äntligen skulle Själland och Sydsverige förenas i en transnationell region. Här ser danska och svenska forskare tillbaka på de första tio åren. Vi får följa hur människors vardag påverkats av brobygget och se för vem regionen är intressant eller ointressant. Vi får möta regionauterna -- de som snabbt lär sig navigera i och använda sig av den nya regionen. Inte minst kan vi lära oss något om det svåra i att förutspå en framtida utveckling. Brons tioåriga historia rymmer många överraskningar.

Raffinerade rum<br/>Bensinstationer och precisionskultur i Sverige 19261956<br/><br/>Internationella bensinbolag etablerade sig i Sverige vid 1920-talets mitt. Deras kontroll av bensinhandeln har satt tydliga spår i landskap och stadsbild, men fortfarande saknas bensinstationen nästan helt i arkitekturhistorien.<br/><br/>Doktorsavhandlingen Raffinerade rum lyfter fram bensinstationen som kulturellt fenomen, och åskådliggör de värderingar som den fysiska miljön och bensinhanteringen producerar. Boken visar hur tekniska uttryck använts i bensinbolagens marknadsföring för att ge det flyktiga bränslet fastare form. Vi får följa hur en berättelse om oljan iscensätts. För att synliggöra bensinstationen och få vidgad förståelse för den visualiserade teknikens betydelse har Olle Wilson använt en hypotetisk värdestruktur som benämns precisionskultur. Termen kan sägas beskriva den perfektionistiska laganda som krävs för att nå ett högt uppsatt mål. När bensin betraktas som en kulturprodukt blir det dessutom möjligt att få djupare insikter i varför omställningen från fossilt bränsle är så svår, trots att bensin är ett miljögift och snart kommer att ta slut. I författarens förhållningssätt finns också ett genusperspektiv: den maskuliniserade tekniken uppfattas inte som naturlig.<br/><br/>På den filosofiska frågan om vad en bensinstation egentligen är finns inget entydigt svar. Men avhandlingen vänder och vrider på en välkänd företeelse och identifierar den som ett betydelsefullt redskap i moderniseringen av Sverige.<br/><br/>Olle Wilson är verksam som författare och fotograf med inriktning mot arkitektur, teknikhistoria och motorkultur.

<p>Inte förrän på 1960-talethade svenska romer fått tillgång till medborgerliga rättigheter som bostäderoch skola. Detta efter en intensiv kamp ledd av Katarina Taikon. Innan desslevde många kringresande liv och slog läger med tält och vagnar. I <b><i>Romska liv och platser </i></b>möter vi svenskaromer som har levt i läger och en mängd romska platser som avslöjar ett doltkulturlandskap i Stockholm. </p><p>Boken bygger på livshistoriska intervjuer medsvenska romer, äldre kartmaterial, fotografier, reportage och ett omfattandearkivmaterial.Romska liv och platser skildrar erfarenheter av att leva kringresandeliv och i läger. Boken lyfter fram hur människor hanterade deofta knappa materiella villkoren för att skapa en sådräglig tillvaro som möjligt. Den skildrar även romers kamp för rätten tillbostäder, utbildning och arbete, och berättelser om att flytta till modernalägenheter och möten med majoritetssamhällets skola.   </p>

<p>Att gå är en vardaglig och ofta oreflekterad aktivitet, men kan även vara en betydelsebärande handling. Hur, var, när och varför vi går säger mycket om vilka vi är. Vad det betyder att gå kan variera avsevärt beroende på tid och plats. Samtidigt är våra rörelsemönster ett av våra främsta sätt att uppleva och få information om omvärlden. Etnologen Susanne Österlund-Pötzsch studerar gående som en central kulturell praktik via ett rikt material med betoning på nordiska förhållanden. Finns det ett nordiskt sätt att gå, vad är en turistisk gångart, vilka förhållanden finns mellan ritual och gående, har gående en minnesbärande och narrativ potential -- det är några av frågorna som diskuteras. Genom att uppmärksamma gående som upplevelse och uttrycksform undersöker författaren olika förhållningssätt till rumslighet och tid, inte minst vad gäller kollektiva och personliga minnen.    </p><p>Susanne Österlund-Pötzsch är arkivarie med inriktning på traditionsmaterial. Hon är docent i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi och disputerade 2003 med avhandlingen <i>American Plus. Etnisk identitet hos finlandssvenska ättlingar i Nordamerika</i>. Hon har forskat och skrivit artiklar om bland annat mobilitet, vardagliga rörelsemönster, plats och performans.  </p>