Svenska

<p>Ingen kung har suttit längre på Sveriges tron än Carl XVI Gustaf. Den 15 september 2023 firade han 50 år på tronen och samma år var det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs den 6 juni. Detta speciella jubileumsår uppmärksammades med en stor utställning på Kungliga slottet och denna omfattande bok. I text och bild presenteras föremål, miljöer och ceremonier som berättar om hovets betydelse för Sveriges utveckling som land och kulturnation under 500 år. </p><p>Huvudförfattare är Lars Ljungström, förste intendent vid Kungl. Husgerådskammaren.</p>

<p><i>Adelns historia i Finland </i>ger en ny och nyansrik bild av ett samhällsstånd som befunnit sig i händelsernas centrum genom århundradena. Boken följer adeln i den östra riksdelen under den svenska tiden och under den ryska, ända fram till 1919 när adlandet förbjöds i den nya republiken. Förutom adelns position i maktens centrum, lyfter författarna också fram vikten av släktnätverk och kontakter, där kvinnor ofta hade en viktig förmedlande roll. Här ryms skrupelfria mutor och äkta ädelmod, så väl som strategiska äktenskap och ren kärlek, samhälleligt ansvarstagande, men också bildning, konst och socialt ansvar. </p><p>JANNE HAIKARI, MARKO HAKANEN, ANU LAHTINEN och ALEX SNELLMAN har varit redaktörer för boken, där ytterligare sju meriterade forskare bidrar för att belysa adelns roll i samhällsutvecklingen. Historikern Bo Eriksson har skrivit bokens förord. </p><p>"I boken lyfter författarna fram på vilka många olika sätt adeln som institution var närvarande överallt i samhället, från familjevardagen och utvecklingen av kulturlivet till det samhälleliga beslutsfattandet."<br/>Ur motivering för utmärkelsen årets fackbok ­ ­ av Riksdagsbiblioteket i Finland </p><p>"Boken är en väl utförd genomgång av adelns historia i Finland och kommer säkerligen att försvara en plats som ett grundopus i sitt ämne."<br/>Historisk Tidskrift för Finland </p><p>"Trots sitt digra innehåll känns boken ändå inte överväldigande. Helhetsupplägget är brett och drar åt många olika håll, men framställningen är konkret, tydlig och ekonomisk."<br/>Tieteessä tapahtuu</p>

<p>"Om inte hon hade funnits hade inte heller jag funnits", skriver prinsessan Christina i sitt personligt resonerande porträtt om drottning Joséphine, Bernadottedynastins doldis. En mångbegåvad, socialt medveten, viljestark och envis kvinna som blev bedragen, men bidade sin tid och fick en betydelse i Sverige som imponerar på hennes sentida släkting.</p><p></p><p>Joséphine var from katolik och ett franska revolutionens barnbarn. Hennes pappa var adoptivson till Napoleon och hennes farmor kejsarinna av Frankrike. Med lockande list från Karl XIV Johan, den första Bernadottekungen, blev hon kronprins Oscars hustru för att sätta fart på den nya kungaätten. Det gjorde hon med besked.</p><p></p><p>Detta är prinsessan Christinas tredje bok i samarbete med Carl Otto Werkelid.</p>

<p><i>I stålstormen</i>, utgiven i Tyskland första gången 1920, är ett av de främsta litterära monumenten från första världskrigets malströmmar. När frontofficeren Ernst Jünger (1895 1998) sammanställde sina dagboksanteckningar från skyttegravsstriderna på västfronten i Frankrike och Belgien från januari 1915 till augusti 1918 var syftet att ge massakern en ärlig gestaltning och en djupare mening. Med kylig närvaro och detaljrikedom registreras ­krigets förluster och ohyggliga dimensioner parallellt med ­äventyrslystnaden, den preussiska disciplinen och det kamratskap som var dess underliggande drivkrafter. </p><p>Denna nya utgåva, har ny omslagsillustration och görs i vackert halvklotband i linje med förlagets övriga titlar av Ernst Jünger.</p>

<p></p><p><i>Det ryska anfallet mot Stockholms skärgård 1719 </i></p><p>För 300 år sedan, sommaren 1719, drog 200 ryska fartyg med 20 000 soldater in i Stockholms skärgård. På kort tid ödelades närmare tusentalet gårdar. Hela hemman och skogen sattes i brand. Skördar förstördes. Människor torterades. Kvinnor våldtogs. Andra fördes bort som fångar. Boskap slaktades och åts upp. Tio tusen människor blev utblottade och hemlösa. </p><p>Ingen kom befolkningen till hjälp. I två omgångar svepte denna förödande våg av eld och förgängelse fram över öarna. </p><p><i>Brända hemman</i> är en historia som fortfarande lever kvar i folkmedvetandet. För första gången i komplett bokform kan man här följa ryssarnas framfart i Roslagen, ö för ö, gård för gård. Befolkningens öden kommer läsaren inpå livet. Här skildras det dåtida livet och arbetet. Hundratals skriftliga källor och arkivfakta liksom samtal och intervjuer utgör underlag för Gunnar Linds engagerade framställning. Han berättar även om öarnas historia. Därtill sätter han in ryssarnas angrepp i ett större politiskt sammanhang. Karl XII:s död låg mindre än ett år tillbaka i tiden. </p><p>Ett storslaget bildmaterial bestående av samtida, vackert utförda kartor och fördjupande faktarutor kompletterar texten. </p><p>Gunnar Lind, bosatt i Gustavsberg, har under många år samlat material till boken, genomkorsat skärgården i alla riktningar och besökt öarna, tagit del av arkivens uppteckningar och handlingar liksom all den litteratur som finns, samtalat med äldre skärgårdsbor. Han arbetar vidare med en andra volym av <i>Brända hemman</i>.</p><p>"Det är utan tvekan ett storverk" Kari Tarkiainen i Svenska Dagbladet</p><p>"Wow, vilket praktverk: Gunnar Lind berättar levande och detaljerat om rysshärjningarna 1719" Norrtelje tidning</p><p>"En blivande klassiker!" Pennan &amp; Svärdet</p>

<i>Kampen mot boskapspest och mjältbrand i 1700-talets svenska rike</i><br/><br/>Under 1700-talet härjade många smittsamma och dödliga boskapssjukdomar i Sverige och Finland. Det var den stora kreatursdödens århundrade aldrig tidigare hade så många djur störtat i så häftiga sjukdomsutbrott. Nöd och elände uppstod där farsoterna drog fram. Myndigheter, medicinare och djurägare försökte på olika sätt hejda smittspridningen. De inledde således en kamp mot sjukdomarna, en kamp som kom att få omfattande konsekvenser för djurhållningen i riket.<br/>Denna studie analyserar 1700-talets stora nötkreaturssjukdomar utifrån historiska källor och veterinärmedicinska perspektiv. Den visar att de sjukdomar som orsakade de största utbrotten i det svenska riket var boskapspest och mjältbrand. Den visar också att de bekämpningsåtgärder som företogs nationellt, regionalt och lokalt präglades av boskapspestens och mjältbrandens särskilda egenskaper.<br/>Boskapspest är i dag en utrotad sjukdom. Men mjältbrand ger fortfarande upphov till sjukdomsutbrott, dock inte i så stor skala som under 1700-talet.<br/><br/>Johanna Widenberg är historiker vid Avdelningen för agrarhistoria vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Hennes forskning rör tidigmodern kulturhistoria och agrarhistoria. Den stora kreatursdöden utgör slutrapport i ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet.

<p>Mellan 1918 och 1922 infördes allmän och lika rösträtt i Sverige. När riksdagen inleder sitt hundraårsfirande av rösträtten i december 2018 utkommer denna populärvetenskapliga forskarantologi med texter av statsvetare, historiker, ekonomhistoriker, medieforskare, genusvetare och konstvetare. I tre delar, om bakgrunden, utvecklingen under 1900-talet och framtiden, berättar författarna om processerna som ledde fram till riksdagsbesluten, om människorna som arbetade med rösträttsfrågan och om vilka utmaningar demokratin står inför i dag. Utgiven i samarbete med Riksbankens Jubileumsfond.</p><p>Innehåll:  </p><p>Förord      9 </p><p>Svensk tidslinje: Rösträttens århundrade viktiga årtal      12   </p><p>Ulrika Holgersson &amp; Lena Wängnerud: Kampen, utvecklingen och fortsättningen för demokratin. En inledning       17     </p><p>I. KAMPEN   </p><p>Christina Florin: Visioner, rörelser och rösträtt. En resa i tiden      29   </p><p>Magnus Olofsson: Frihet med förhinder. Demonstrationer i Sverige 18491921      65   </p><p>Maria Carlgren &amp; Linda Fagerström: Rösträttens garderob. Kvinnor, kropp, kläder      85   </p><p>Ulrika Holgersson: Från tågresor till sociala medier. Rösträttens mediehistoria      103   </p><p>Åsa Karlsson Sjögren &amp; Peter Lindström: Från väljare till valbara. Kvinnor och lokalpolitik ur ett långt tidsperspektiv      129   </p><p>Lars Berggren &amp; Kjell Östberg: Reformism eller revolution? Arbetarrörelsen inför rösträttsbeslutet 191819       153   </p><p>Ulla Manns: Minnet av kvinnors rösträtt. Jubileer och aktivister formar historien      179     </p><p>II. UTVECKLINGEN   </p><p>Lena Wängnerud: Att gå och rösta. Valdeltagande och social representation efter rösträttens införande      197   </p><p>Annika Berg, Martin Ericsson &amp; Fia Sundevall: Rösträtt för alla? Begränsningar i rösträtten efter 1921      219   </p><p>Emma Severinsson: Att ta vara på friheten. Populärkulturella föreställningar om rösträttens betydelse      241   </p><p>Camilla Norrbin: I politikens innersta rum. De första kvinnorna i riksdagen      261   </p><p>Kirsti Niskanen: Gästspel i politikens hjärta. Karin Kocks ministertid 194749       277   </p><p>Josefin Rönnbäck: Från rösträtt till ökad kvinnorepresentation. Kvinnors strategier i den andra demokratiseringsprocessen       285   </p><p>Drude Dahlerup &amp; Lenita Freidenvall: Vägen till varannan damernas. Grindvakter, kvotering och representation       305       </p><p>Nicklas Håkansson, Bengt Johansson &amp; Orla Vigsø: Ojämställda bilder. Kvinnor och män på svenska valaffischer      327     </p><p>III. FRAMTIDEN   </p><p>Helena Stensöta &amp; Lena Wängnerud: Kvinnor, män och makt. Politikens innehåll och positioner      349   </p><p>Marie Demker &amp; Henrik Ekengren Oscarsson: Nya, gamla och nygamla skiljelinjer. Partisystem och samhällskontrakt då och nu      369   </p><p>Jonas Tallberg &amp; Göran von Sydow: EU-medlemskapet och EU:s framtid. En ytterligare arena för demokratin       387   </p><p>Staffan I. Lindberg &amp; Jan Teorell: Demokratins utveckling i världen. Tendenser under och efter rösträttens århundrade      415   </p><p>Internationell tidslinje: Årtal för införande av allmän rösträtt      438 </p><p>Kvinnlig rösträtt den första motionen och riksdagsdebatten       440 </p>