Svenska

<p><span style=""><span style=""></u></u></p>Författaren David Hatcher Childress megabok, Gudarnas teknologier, öppnar dörren till den mystiska och fantastiska världen av forntida teknologi och avslöjar häpnadsväckande bevis på allt från forntida datorer till "gudarnas" flygmaskiner.   Boken beskriver den teknologi som påstås ha använts i det förlorade Atlantis och utforskar teorin att den stora pyramiden i Egypten ursprungligen var ett gigantiskt kraftverk. Boken är fullmatad från början till slut med vetenskapligt baserade fakta, skarpsinniga observationer och berättelser som på ett humoristiskt, intelligent och engagerande sätt utmanar dagens etablerade syn på vårt förflutna.   I boken hittar du spännande bevis på: Hur forntida civilisationer hade nått vår "moderna" utvecklingsnivå och nått längre än dagens civilisation. Hur det i forntiden fanns en högteknologi som inte har kunnat återskapas idag. Uråldriga dokument som beskriver dessa teknologier presenteras. Hur forntida människor använde kristallinser. Det analyseras om den stora pyramiden i Giza ursprungligen var ett gigantiskt kraftverk. Var den mest berömda och heliga reliken i mänsklighetens historia, förbundsarken, en högteknologisk elektrisk apparat? Olika platser och mänskliga skelett som har utsatts för strålning undersöks, vilket pekar på faktiska bevis för förstörelse av civilisationen som kan ha inträffat på jorden orsakad av kärnkraft. Användningen av eld från "gudarna" i forntida religiösa ceremonier och krigföring diskuteras. Här utforskas de häpnadsväckande strukturer och olika till synes omöjliga artefakter som byggdes av megalitiska mästare.   Författaren David Hatcher Childress är mest känd bland TV-tittare som en av programledarna för History Channels populära dokumentärserie Ancient Aliens. I USA är han berömd för sina spännande böcker, eftersom han publicerar faktabaserad litteratur om UFO:n, urtida civilisationer och häpnadsväckande historiska händelser som inträffat på jorden. Eftersom han inte har någon doktorsexamen har han fått smeknamnet "den oseriöse arkeologen" för att han publicerar det som vanliga arkeologer förtiger.    "David Hatcher. Childress är en av de unika forskare som djupdyker i ämnet. Han utforskar alla detaljer och all fakta. Jag läste den här boken med stort intresse och nyfikenhet. Det är med stor glädje jag rekommenderar den." - Erich von Däniken<p><span style=""><span style=""></u></u></p>

1500-talets Italien är vida känt för många i Sverige, men Italiens moderna historia är desto mindre omtalad. Många viktiga skeenden inträffade dock under 1800-talets senare hälft som kom att skaka Europas grundvalar. På gott och ont ...<br/><br/>Italiens historia är mångfacetterad och invecklad. Men Göran Hägg tecknar i Ett alldeles särskilt land ett inträngande porträtt av en av Europas viktigaste kulturella hörnstenar.

<p>"Ett storverk. /.../ fullt av fascinerande detaljer." <em>Corren<br/></em><br/>"Ett l&auml;s&auml;ventyr, fyllt av aha-upplevelser."<em>Svenska Dagbladet</em></p> <p><em>Kungar &ndash; en v&auml;rldshistoria</em>&auml;r ett episkt verk om autokrati och frihet som sp&auml;nner &ouml;ver jorden och str&auml;cker sig som en thriller 5 000 &aring;r tillbaka, f&ouml;r att till sist &aring;terv&auml;nda till randen av v&aring;r tid.</p> <p>Det h&auml;r &auml;r jakten efter hur det kommer sig att en s&aring; stor del av v&auml;rldshistorien har pr&auml;glats av monarker som gjort anspr&aring;k p&aring; att styra ensamma och utan inskr&auml;nkningar. I ett omv&auml;lvande &auml;ventyr bak&aring;t i tiden, genom ett maktfullkomligt gr&auml;nsland, ekar en fr&aring;ga som &auml;r lika relevant d&aring; som nu: Vad vilar makten slutligen p&aring;?</p> <p>Vi tr&auml;ffar kungar och kejsarinnor, sultaner, shoguner, drottningar och tsarer. Vi l&auml;ser handb&ouml;cker av Sun Tzu, Chanakya och Ibn Zafar. Vi m&ouml;ter tidl&ouml;sa l&auml;rdomar om ledarskap, psykologi ochmaktens natur.</p> <p>H&auml;r uppenbaras slutsatser om makten n&auml;r den vilar i enskilda h&auml;nder, slutsatser som inte alltid &auml;r bekv&auml;ma, men n&ouml;dv&auml;ndiga &ndash; ocks&aring; f&ouml;r oss som tar demokratin f&ouml;r given.</p> <p>Sagt om Erik Peterssons tidigare b&ouml;cker:</p> <p>&rdquo;Ovanligt v&auml;lskrivet och underh&aring;llande&rdquo;<br/><em>Bent Bl&uuml;dnikow, Berlinske</em></p> <p>&rdquo;Vi &auml;r s&aring; l&aring;ngt fr&aring;n traditionell historieskrivning som vi kan komma&rdquo; <em>Joachim Lund, Information.dk</em></p> <p>&rdquo;Den b&auml;sta jag l&auml;st av alla historiska b&ouml;cker jag s&aring; g&auml;rna dras till&rdquo;<br/><em>Jacob Carlander, Corren</em></p> <p>&rdquo;L&auml;sning f&ouml;r en sommar utan &rsquo;Game of Thrones&rsquo;&rdquo;<br/><em>Jens Rasmussen i Ugebladet Skanderborg.</em></p> <p></p> <p>Det kunde vara l&auml;tt att tro att historikern<span class="retriever-hit focus">Erik Petersson</span>drabbats av &ouml;vermod, men han lyckas i<em><span class="retriever-hit focus">Kungar - en v&auml;rldshistoria</span></em>i st&auml;llet skapa en genomlysning av den globala regenthistorien utan att trampa ner i det knappologiska diket./.../<em><span class="retriever-hit focus">Kungar - en v&auml;rldshistoria</span></em>&auml;r helt enkelt ett l&auml;s&auml;ventyr, fyllt av aha-upplevelser. <em>Svenska Dagbladet</em></p>

<p>I traditionell akademisk historielitteratur förbinds oftast föreställningar om medborgarskap, rättvisa, nationalism och imperialism med centrala politiska händelser som Franska revolutionen, industrialiseringen eller första världskriget.</p> <p><em>Europas historia 1780-1920 - Ett genusperspektiv</em> sätter i stället fokus på maskulinitets- och feminitetskategorier och förnyar därmed tolkningen av den europeiska historien. Författarna visar att de politiska processerna rymmer könsvariabler och att både vardags- och familjelivet och den offentliga sfären är strukturerad efter föreställningar om könsskillnader.</p> <p>Vad betyder det att de olika offentliga rummen könsladdades och blev uteslutande manliga? Att kvinnor som var politiskt engagerade sågs som naturvidriga? Vilka nya möjligheter för kvinnlig frigörelse skapade den postrevolutionära tiden?</p> <p>Boken lämpar sig på alla akademiska utbildningar som rymmer ett historiskt perspektiv. Den är systematiskt strukturerad kring teman som identitet, arbete, politik och medborgarskap och behandlar både den privata och den offentliga sfären. Förutom inom historia, idéhistoria och genusvetenskap kan den även användas inom utbildningar i statsvetenskap, ekonomisk historia och sociologi. Det pedagogiska greppet gör att den med fördel också kan läsas av en intresserad allmänhet.</p>

<p>"Boken borde vara obligatorisk l&auml;sning inom skolv&auml;sendet." <em>Hemv&auml;rnet</em></p> <p>"ger en isande inblick i mordbyr&aring;kratins k&auml;rna." <em>&Ouml;stersunds-Posten</em></p> <p>"ett ohyggligt men viktigt dokument f&ouml;r den som vill f&aring; f&ouml;rdjupad konstap om F&ouml;rintelsen." <em>ETC</em></p> <p>Den 20 januari 1942, mitt under brinnande v&auml;rldskrig,samlades 15 tyska &auml;mbetsm&auml;n i en luxu&ouml;s villa vid Wannseeutanf&ouml;r Berlin f&ouml;r att samordna vad som kallades den&rdquo;slutgiltiga l&ouml;sningen p&aring; judefr&aring;gan&rdquo;. Vid det laget hadedeportationer och massavr&auml;ttningar av judar redan tagitfart &ndash; fr&aring;gan ifall judar verkligen beh&ouml;vde &rdquo;evakueras&rdquo;, somman sade, k&auml;nde ingen l&auml;ngre behov av att diskutera; nug&auml;llde snarare hur, var, av vilka. Tre &aring;r senare hade totaltsex miljoner judar m&ouml;rdats.</p> <p>M&ouml;tet leddes av Reinhard Heydrich, och vid protokolletsatt Adolf Eichmann. Protokollet var inte avsett att spridas,men en kopia &ouml;verlevde kriget, och uppt&auml;ckten fick storbetydelse f&ouml;r kunskapen om hur F&ouml;rintelsen planerades.Med en omfattande dokumentation till sin hj&auml;lp visarPeter Longerich h&auml;r ideologin, byr&aring;kratin och maskinerietbakom F&ouml;rintelsen. Sj&auml;lva Wannseeprotkollet, som granskasi detalj, finns &aring;tergivet i sin helhet och &ouml;versatt tillsvenska &ndash; ett dokument man m&aring;ste s&auml;tta sig in i om manvill n&aring; kunskap om F&ouml;rintelsen. &Ouml;vers&auml;ttning av Viktor Englund.</p> <p>"&auml;nnu en stark ing&aring;ng till n&aring;got som egentligen inte g&aring;r att f&ouml;rst&aring;." <em>Norrbottens-Kiruren</em></p> <p>"en unik inblick i det byr&aring;kratiska arbete som l&aring;g till grund f&ouml;r F&ouml;rintelsens utveckling och praktik." <em>&Ouml;stersunds-Posten</em></p> <p><em>"</em>Det &auml;r en makaber l&auml;sning. Ingen beh&ouml;ver tvivla l&auml;ngre, inte ens de mest inbitna F&ouml;rintelsef&ouml;rnekarna." <em>Dala-Demokraten</em></p> <p>"Peter Longerich ger en god bild av forskningsl&auml;get kring F&Ouml;rintelsens planering och upptakt." <em>Forskning &amp; Framsteg</em></p> <p class="Pa2">"Med en rikedom av l&auml;rdom och detaljer lotsar Longerich l&auml;saren genom en m&ouml;rk v&auml;rld av ohyggliga mordplaner, mitt under brinnande v&auml;rldskrig." <em>S&uuml;ddeutsche Zeitung</em></p> <p class="Pa2">"Inte en behaglig bok &ndash; men en viktig" <em>Hellweger Anzeiger</em></p> <p>"Ger underlag f&ouml;r vidare diskussion om F&ouml;rintelsen" <em>NDR</em></p>

<p>Den h&auml;r pod-utg&aring;van inneh&aring;ller de tv&aring; b&ouml;ckerna<em>Maktspelerskan - drottning Kristinas revolt</em>och <em>Drottning utan land - Kristina i Rom.</em></p> <p>I <em>Maktspelerskan</em> ger Erik Petersson en ny bild av drottning Kristina. Han visar att hon hade en stark politisk medvetenhet. Ist&auml;llet f&ouml;r att bli det lydiga redskap som Axel Oxenstierna och hans r&aring;dskollegor hade t&auml;nkt sig, var hon en viljestark regent som inte gick i n&aring;gons ledband. Hon v&auml;grade underteckna regeringsformen n&auml;r hon blev myndig, vilket gav henne s&aring; gott som oinskr&auml;nkt makt. Och hon tog strid med b&ouml;rdsadel och dess inflytande. Det var bara b&ouml;rjan p&aring; den revolt som fullbordades med att hon avsade sig kronan.</p> <p></p> <p>I <em>Drottning utan land</em> f&ouml;ljer vi en 27-&aring;rig drottning Kristina som l&auml;mnat tronen i stormakten Sverige. Kristina angav som sk&auml;l att riket beh&ouml;vde en man som kunde f&ouml;ra trupper i f&auml;lt, men sj&auml;lv hade hon sagt till riksr&aring;det att hon inte ville gifta sig. P&aring; julafton 1654 avsade hon sig sin lutherska tro i en privatceremoni i slottskapellet i Bryssel. Omv&auml;ndelsen till katolicismen gjorde henne &auml;nnu mer uppm&auml;rksammad i Europa &ndash; hyllad i den katolska v&auml;rlden och f&ouml;rtalad i den lutherska.</p> <p>N&auml;r Kristina kom till Paris stod 200 000 m&auml;nniskor p&aring; gatorna f&ouml;r att f&aring; en skymt av den svenska drottningen i septemberskymningen. N&aring;gon politisk makt hade hon inte kvar. D&auml;remot hade hon sin kunglighet. Vad ger ytterst legitimitet att h&auml;rska - rollen som regent eller b&ouml;rden, det faktum att hon f&ouml;tts till drottning? Och vad innebar det att hon hade avsagt sig sin roll, men &auml;nd&aring; fortsatte att h&auml;nvisa till sin b&ouml;rd f&ouml;r sina politiska motiv och intressen, vilka nu enbart var hennes personliga?</p>

<p>Här berättas om personligheter som läsaren kanske redan känner från Bibeln: Herodes den Store, Herodes Antípas, Pontius Pilatus, kung Agrippa, romerske prokuratorn Felix och flera andra. Du får läsa om religiösa och politiska rörelser, om fariséer, sadducéer och essener, om Jerusalem och dess tempel, om Palestinas geografi och natur, och mycket annat. Verkets författare är juden Josephus. Han föddes år 37 e. Kr., ett år efter att Pontius Pilatus kallats hem från Judéen, och samma år som Caligula utropades till kejsare i Rom.</p>