Svenska

Pappan viskar till sin dotter Christina: Alla är inte snälla här, särskilt några på natten.<br/>Dom får jag passa mig för.<br/>Du får inte säga vad jag har sagt för då kan jag råka illa ut.<br/>* * *<br/>Efter pappans bortgång börjar författaren skriva om sina föräldrars sista tid i livet där de är i behov av äldreomsorg.<br/>Boken är skriven som en berättelse där vi får följa ett äldre par, deras två vuxna barn och barnbarn.<br/>Berättelsen vill även ge räst åt andra anhörigas erfarenheter från äldreomsorgen.<br/>Författaren är sjuksköterska med lång erfarenhet av arbete inom hälso- och sjukvård.<br/>Hon har erfarenhet av att arbeta med patientnära vård och förtvivlas över hur föräldrarna tas om hand.<br/>Dagligen rapporteras i media om missförhållanden i äldreomsorgen. I boken lyfts orsaker, som bristande kommunikation men särskilt vad sänkta krav på kunskap hos personal och ledare inom äldreomsorgen får för konsekvenser för de äldres omsorg.

<p>Den norm- och banbrytande journalisten som wallraffade långt innan begreppet var uppfunnet</p><p>Hon var den ostyriga pojkflickan som skickades hemifrån för att bli snäll och foglig. Men Ester Blenda Nordström lät sig aldrig tämjas.</p><p>Som Sveriges första undersökande reporter gjorde hon det ingen annan vågade. Under falsk identitet slet hon som piga på en bondgård, hon levde ett halvår med samer i Lapplands piskande snöstormar och reste som tredjeklasspassagerare med fattiga emigranter till Amerika. Hon räddade hela byar från svältdöden under finska inbördeskriget och deltog i en flera år lång expedition till ett farligt vulkanområde i Sibirien. De banbrytande reportage som hon tog med sig hem förändrade den svenska journalistiken.</p><p>Ester Blenda Nordström var en av sin tids pionjärer och stjärnor. Hyllad, beundrad och vän med personer som Anders Zorn, Evert Taube och Elin Wägner. Hon körde motorcykel, rökte pipa och trotsade alla normer som begränsade kvinnors liv i början av 1900-talet.</p><p>Men så plötsligt tystnade hennes starka röst. De spektakulära äventyren och kampen för ett liv på egna villkor visade sig ha ett högt pris.</p><p>I den första biografin om Ester Blenda Nordström berättar journalisten och författaren Fatima Bremmer historien om vad som fick Sveriges modigaste journalist att tappa modet. Med hjälp av tidigare okända brevsamlingar och dagböcker porträtteras en av 1900-talets mest fascinerande svenska kvinnor.</p>

<p>I  detta mästerverk byggt på banbrytande tänkande och åratal av forskning skildrar Shoshana Zuboff fenomenet som hon döpt till övervakningskapitalismen. Vår digitala framtid har kidnappats av företagen från Silicon Valley som äger och styr internet. I den nya ekonomin är vi inte bara konsumenter, inte heller produkter - vi är råvaran.  </p><p>Zuboff visar hur företag som Google och Facebook använder information om oss, inte bara till att förutspå vårt beteende och kunna skräddarsy innehåll och reklam, utan också till att påverka våra val som kunder, medborgare och människor. Motståndet mot övervakningskapitalismen har hittills varit svagt från både lagstiftarna och civilsamhället. Tills nu har vi villigt överlämnat våra ansikten, åsikter och vänskapsband till techbolagen, tänkt jag har inget att dölja. Men det är inte för sent att ta tillbaka makten, menar Zuboff och skriver: Om du inte har något att dölja, så är du ingenting. </p><p><i>"...den viktigaste boken som ges ut det här århundradet."</i> Zadie Smith </p><p><i>"Shoshana Zuboff har skrivit en lärd, intelligent och välresonerad bok som inte bara upplyser och skakar om, utan även ger oss en chans att bjuda motstånd mot den förfärliga nya verklighet som smugits på oss." </i>Peter Englund </p><p><i>"mycket tankeväckande och behandlar en viktig långsiktig samhällsförändring"</i> BTJ, Anders Weidung </p><p><i>"Zuboffs stora styrka är hennes breda perspektiv, från nationalekonomi och företagande till sociologi och psykologi, och att hon knyter ihop det med sylvass argumentation.(...) På många sätt är "Övervakningskapitalismen" ett standardverk för diskussionen om teknologijättarnas påverkan på vårt samhälle, på samma sätt som Thomas Pikettys "Kapitalet" blev det för nationalekonomin."</i> Dagens Nyheter, Martin Jönsson</p><p><i>"Det som ibland kallas nätlogik eller socialamedierlogik är alltså inget annat än en genomtänkt utformad struktur som syftar till att hålla kvar användarna i tjänsterna, även när vi tror att vi loggat ut. Allt fler prylar kopplas ihop digitalt så att internet smälter samman med den fysiska världen, vilket gör det snart sagt helt omöjligt att logga ut . Det finns ingen väg ut, skriver Zuboff, övervakningskapitalismen måste regleras i lagstiftning. Jag är benägen att hålla med henne, och önskar framför allt en mycket mer påläst debatt om vår digitala utveckling som förmår hålla sig kritisk till teknikföretagens eufemismer så att vi alla slutar att dansa efter övervakningskapitalisternas pipa. Nu finns </i>Övervakningskapitalismen vid maktens nya frontlinjer<i> på svenska, och det vore tjänstefel av våra politiska beslutsfattare att inte genast läsa den."</i> Cecilia Djurberg, Aftonbladet </p><p><i>"en viktig bok som undersöker och kartlägger tech-företagens övervakning i dag. Vad händer egentligen när vi dagligen matar in information i sökmotorer och sociala medier? Boken är 700 sidor lång så att läsa den är samtidigt en träning i att avstå från sociala medier." </i>Arbetaren</p>

Hårdare tag och bättre säkerhet på fängelserna! Det krävdes 2004 i samband med flera uppmärksammade rymningar. Justitieminister Thomas Bodström uppmanades avgå men satt kvar. I stället avgick kriminalvårdens generaldirektör, Lena Häll Eriksson, frivilligt när ytterligare två fångar rymde från Mariefredsanstalten med kriminalvårdspersonal som gisslan. Hon efterträddes av en polischef, Lars Nylén, som tillsammans med justitieministern resolut utlovade mycket hårdare tag. När debatten rasade som värst hävdade både folk inom kriminalvården och justitieministern att säkerheten var eftersatt i landets fängelser och att man stod inför en ny generation av kriminella gäng, med resurser och möjligheter att hämta ut sina vänner från fängelserna. Kraftåtgärder var nödvändiga om man skulle få stopp på rymningsepidemin. Men var det rätt bild som förmedlades? Skedde verkligen inga fritagningar eller rymningar liknande dessa tidigare? Frågan blev utgångspunkt för denna bok som handlar om åtta fritagningar/rymningar under åren 1954 2004. Här får du följa storspionen Stig Bergling, mästerrymmaren Ioan Ursut, gängledaren Daniel Maiorana, rånaren Lars-Inge Svartenbrandt, Mats Rimdahl, Tobias Jardeberg och Rolf Johansson samt massrymningen från Kumlafängelset 1972 och fritagningen från Norrköpingsfänelset den 19 juli 1976. Tony Olsson gav 2004 ut boken Chockvågor som handlar om hans uppväxt, uppsättningen av 7:3 av Lars Noren och flykten efter morden i Malexander. Tony Olsson (f. 1972) avtjänar sedan 1998 livstids fängelse för polismorden i Malexander och sitter omväxlande i bunkern på Hall och Kumla. Idag studerar Tony Olsson på universitet i Gävle och tar examen i bland annat historia under 2009.

<p>När Sovjetunionen föll samman 1991 behövde KGB-mannen Vladimir Putin en ny karriär. Han fann den i St Petersburg, där han blev borgmästarens högra hand och gav sig in i en rad lukrativa men ljusskygga affärer. När Putin sedan tog över Ryssland efter Jeltsin kom nätverket inom underrättelsetjänsten och den organiserade brottsligheten väl till pass. Ett decennium senare var alla motståndare bortrensade.</p><p>Catherine Beltons bok är den definitiva skildringen av Putin väg till envälde. Med hjälp av ett unikt källmaterial når hon in till kärnan av Putins krets, och visar hur dess skoningslösa maktmetoder sedan exporterades till Ukraina, London, Syrien - och till slut till Trumps USA.</p><p></p><p>"Putins krets lär bli den definitiva boken om Putin och putinismen..."</p><p>Anne Applebaum</p><p></p><p></p><p>"Detta fängslande och perfekt researchade verk är sannolikt den bästa bok som skrivits om Putin, om hans gäng, och kanske till och med om det moderna Ryssland, de tre senaste decennierna."</p><p>Peter Frankopan</p>

Henrik Brandão Jönsson har ett brinnande intresse för fotboll. Det vet alla som följde hans rapporter från VM i Brasilien 2014. Men hans passion för berättande är bredare än så. I Best of Brandão får vi följa honom till bland annat Kuba, Chile, Moçambique, Bolivia, Kap Verde och till de brasilianska metropolerna São Paulo, Rio de Janeiro och Brasília. Vi får träffa påtända fotbollshuliganer och plågade plantagearbetare som sliter för att vi ska kunna klunka vår färskpressad apelsinjuice om morgnarna. Vi möter också en ung Zlatan på klubb i Skanör och Uruguays före detta president José Mujica i hans stuga utanför Montevideo.

<p>De sju dödssynderna är historiska begrepp men fortfarande intressanta att diskutera i dagens sekulariserade samhälle; tänk bara på den avund som kan få näring från sociala medier, det klimatbelastande frosseri som pågår i rika länder eller den vrede som pyr i extremistiska miljöer.</p><p>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2023 en samling essäer skrivna av forskare inom olika ämnen på temat <i>Dödssynderna i vår tid</i>, som släpps i samband med Kulturnatten i Stockholm den 22 april.</p><p>Häftena i denna samlingsbox finns även att köpa separat, och digitala versioner kan laddas ner gratis från Riksbankens Jubileumsfonds hemsida.  </p><p>Innehåll: </p><p>Ola Sigurdson · Avund: Den kallaste av dödssynder </p><p>Maria Wolrath Söderberg · Frosseri: Man måste väl få unna sig? </p><p>Jesper Roine · Girighet: För samhällets bästa? </p><p>Mårten Snickare · Högmod: Sverige, kolonialismen och museerna   </p><p>Lotta Löfgren · Kättja: Från otukt till dejtingapp </p><p>Lynn Åkesson · Lättja: Det avslöjande avfallet</p><p>Christofer Edling &amp; Jenny Björkman · Vrede: Våld som mål och medel</p><p><br/></p><p></p>