Svenska

<p>Vladimir Putins största kritiker - Aleksej Navalnyj - berättar om den kamp som ledde fram till hans död i ett ryskt fängelse i februari 2024. Det är en gripande självbiografi om en orädd oppositionsledare som betalade det högsta priset för sin tro. Här finns historien om hans liv, hans ungdom, hans aktivism, hans äktenskap och familj och hans engagemang för att utmana en supermakt fast besluten att tysta honom. Patriot är skriven med passion och ärlighet och är Navalnyjs sista brev till världen.</p>

<p>M&auml;nniskan har i alla tider anv&auml;nt psykedelika. Fr&aring;n de sydamerikanska schamanerna via antikens l&auml;kare till v&aring;r tids rejvkultur har de stillat oro, stimulerat kreativitet och f&ouml;rt oss n&auml;rmare b&aring;de Gud och varandra. De senaste &aring;ren har de psykedeliska substanserna genomg&aring;tt en ren&auml;ssans inom b&aring;de kulturen och forskningen. Men &auml;r de h&auml;r f&ouml;r att fr&auml;lsa eller f&ouml;rst&ouml;ra?</p> <p><em>Extas i folkhemmet</em> handlar om extasens hemliga historia i Sverige och om de psykedeliska drogernas &aring;terkomst. Om vad en grupp KI-forskare uppt&auml;ckte i ruset i Brasiliens regnskog och varf&ouml;r Carl von Linn&eacute; skrev en hel bok om psykoaktiva droger. Men ocks&aring; om sextiotalets hippiekultur som ledde till politisk motreaktion och narkotikaklassning.</p> <p><strong>Sagt om boken:<br/></strong>"Det &auml;r sakprosa n&auml;r den &auml;r som allra b&auml;st: en spr&aring;kligt beg&aring;vad och initierad f&ouml;rfattare tar l&auml;saren i hand och avt&auml;cker v&auml;rldar som ingen av dem tidigare k&auml;nde till."</p> <p>"Aretakis ger gestalt &aring;t de mest h&auml;pnadsv&auml;ckande personligheter och levnads&ouml;den, utan att n&aring;gonsin mista den r&ouml;da tr&aring;den; huvudber&auml;ttelsen om hur Sverige gick fr&aring;n att bidra med ledande kunskap om medvetandeutvidgande droger, till att bli kanske det mest avvisande och f&ouml;rbjudande landet i den fria v&auml;rlden."</p> <p>&rdquo;...&ouml;ppnar upp de unkna och okunniga garderober d&auml;r den svenska staten och dess medborgare l&aring;st in &ouml;ppenheten och intresset f&ouml;r m&auml;nniskans djupare dimensioner."<br/><strong>Anita Goldman, Dagens Nyheter</strong></p> <p>&rdquo;Jag l&auml;ser Leonidas Aretakis Extas i folkhemmet och f&aring;r mig till livs en tripp genom svensk droghistoria som &ouml;verraskar en hel del.&rdquo;<br/><strong>G&ouml;ran Greider, Dagens Nyheter</strong></p> <p>&rdquo;...en utm&auml;rkt grund i diskussionen om psykedeliska droger... oavbrutet intressant, med nyfikenhet, &ouml;ppenhet och viss skepticism d&auml;r det passar.&rdquo;<br/><strong>Rebecka &Aring;hlund, Sm&aring;landsposten</strong></p> <p>&rdquo;...intressant och ambiti&ouml;st. Ibland komiskt, ibland tragiskt.<br/>"... bidrar till bildning, bakgrund och en vidare diskussion som f&ouml;rhoppningsvis kommer att beakta b&aring;de medicinska m&ouml;jligheter och risken f&ouml;r missbruk.&rdquo;<br/><strong>Fredrik Borneskans, Upsala Nya Tidning</strong></p> <p>&rdquo;Hos Aretakis f&ouml;rdjupas bilden av vad man m&aring;ste kalla det &rsquo;nationella felslutet&rsquo;. Hallucinogena droger &auml;r helt fr&auml;mmande f&ouml;r svenskar &ndash; eller?"<br/><strong>Ulf Eriksson, Expressen</strong></p>

<p>"Det gl&ouml;der om Jon Jord&aring;s slagkraftiga bok om Palmemordet"<br/><em>Johan Kellman Larsson, Dagens Nyheter</em></p> <p><em>"</em>Sylvasst och trov&auml;rdigt om mordet p&aring; Palme"<br/><em>&Aring;sa Linderborg, Aftonbladet</em></p> <p>"Jord&aring;s har skrivit en bok jag l&auml;nge saknat."<br/><em>Fredrik Sj&ouml;berg, Svenska Dagbladet</em></p> <p>&rdquo;Det &auml;r en vederh&auml;ftig bok &hellip; nyanserad &hellip; l&auml;sv&auml;rd.&rdquo;<br/><em><span style="font-size: 1.125rem;">Hans Gunnar Axberger i F&ouml;rmiddag med P1 om Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</span></em></p> <p><span class="rounded-sm px-0.5 bg-sky.6">"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em></span>&auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Nerikes Allehanda</em><br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Efter det f&ouml;rbryllande utpekandet av Skandia-mannen &aring;r 2020 b&ouml;rjade Jon Jord&aring;s, dokument&auml;rchef och producent bakom n&aring;gra av Sveriges mest lyssnade true crime-poddar, att gr&auml;va i mordet p&aring; Olof Palme.</span></p> <p>Ur alla tusentals dokument som gjordes tillg&auml;ngliga n&auml;r utredningen lades ner framtr&auml;dde en ny person ur skuggorna: enst&ouml;ringen som bodde p&aring; promenad-avst&aring;nd fr&aring;n biografen Grand, och var &auml;gare till en Magnum-revolver. Mannen hade tappats bort i utredningen flera g&aring;nger, visade sig p&aring; punkt efter punkt st&auml;mma in p&aring; FBI:s g&auml;rningsmannaprofil och var i perioder polisens hetaste sp&aring;r. Trots detta &auml;r han i princip ok&auml;nd f&ouml;r allm&auml;nheten.</p> <p><em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme </em>g&aring;r igenom utredningen, fr&aring;n b&ouml;rjan till slut, och kastar ett nytt ljus &ouml;ver natten d&aring; Sveriges statsminister m&ouml;rdades.</p> <p>Jon Jord&aring;s &auml;r dokument&auml;rchef p&aring; produktionsbolaget Filt. Han har bevakat ett stort antal olika kriminalfall som journalist och bland annat jobbat med prisbel&ouml;nta P3 Dokument&auml;r om Palmeutredningen inifr&aring;n</p>

<p>I Mest kränkt vinner undersöker reportern Lars Åberg den upplevelse av kränkthet, som allt fler människor tycks ge uttryck för idag.</p><p>»Alla är kränkta, alla kan bli kränkta. Möjligheterna att känna sig kränkt tycks vara fler än möjligheterna att känna sig lycklig. Allt förändras så snabbt, många är bittra. Detta är en bok om vilsenhet, men också om saknad. Om att känna sig missnöjd och förorättad, och om hur den känslan kan utnyttjas för att vinna fördelar. Om hur kränktheten ersatt tilliten och tagit sig in i våra liv och i alla vrår i samhället. I Mest kränkt vinner stöter jag på de kränkta lite över allt, i öknar och regnskogar, i kulturen, politi­ken och religionen, och i min egen släkt. Den verkliga radikalismen finner man numera i besvikelsen. Den stora kränkningen ligger i känslan av förlust. Det är detta saknaden ytterst handlar om: att inte tappa bort sådant man minns.« LARS ÅBERG</p><p>Lars Åberg är journalist och författare. Han har tidigare utgivit över 20 böcker. Bland annat de tre uppmärksammade och hyllade böckerna om hur migrationen har förändrat Sverige, Framtidsstaden (2017), Landet där vad som helst kan hända (2018) och All Inclusive (2019). </p><p>Om Framtids­staden (2017):</p><p>»En av de viktigaste böckerna som jag har läst på mycket länge.« Widar Andersson </p><p>»... angelägen ­läsning för var och en som vill förstå sig på ­Sveriges tredje största stad.« Heidi Avellan </p><p>»Åberg kallar en spade en spade ... Framför allt beskriver han inte problem som utmaningar. Det känns på något sätt ­journalis­tiskt.« Johannes Nesser </p><p>Om Landet där vad som helst kan hända (2018):</p><p>»Sylvass kritik mot felen i svensk integrationspolitik. Åberg går på djupet ... vilken journalist och skribent!« Sakine Madon </p><p>»När jag läser Lars Åbergs bok frammanas i mitt inre  två andra böcker. Den ena är Evelyn Waughs En för­­lo­rad värld, den andra George Orwells Vägen till Wi­gan Pier [det är] en sökande bok. Det gör den inte mindre läsvärd ... ett mikrodestillat från och på ett Sverige som söker sig självt.« Jens Stilhoff Sörensen </p><p>Om All Inclusive (2019):</p><p>»Lars Åberg är utrustad med det mod som skiljer intressanta skriben­ter från mindre intressanta. Han skriver med den auktoritet som erfarenheten ger Han är och förblir en outsider, en murvel, the lonely rider som inte  får plats på litteraturbåten: han skulle ju kunna förstöra stämning­en.« Anders Sundelin </p><p>»[Åberg] borde få Stora Journalistpriset för sin ny­an­­se­rade och 20-åriga granskning av den största socia­la för­ändring som Sverige genomgått sedan Amerikaemi­gra­­tio­nen.« Mats Edman </p><p>»[Lars Åberg] borde ha prenumererat på Stora Journalist­priset de senaste åren ... Ett scoop är en sak, men att ges­talta de stora skeendena är större och viktigare än all dags­sländejournalistik.« Per Brinkemo </p><p>»Lars Åbergs trilogi är ett berömvärt pionjärarbete. Allt för många har låtit misstagen i integrationspolitiken fort­gå och blundat för problemen. Det har Lars Åberg rättat till.« Bengt Albons</p>

<p></p><p>Varför kallas Delaware »The First State«? Varför skiljer sig Louisianas lagstiftning från alla andra delstaters? </p><p>Hur blev Silicon Valley världens främsta högteknologiska kluster? Alla svenskar påverkas ständigt av impulser från USA. Men vad vet vi egentligen om de olika delstaterna? </p><p>I <i>50 historier om USA </i>tar Anders Johnson ett bredare grepp om USA:s inre förhållanden än vad som tidigare gjorts i den svenska litteraturen om USA. Delstat för delstat skildrar han USA:s historia, med fokus på politik, ekonomi och kultur. Vi får veta hur delstaterna brukar rösta, var olika företag har grundats och hur delstaterna skildrats i film, litteratur och musik.</p><p><b>Anders Johnson</b> är verksam som författare i Stockholm med inriktning på politisk och ekonomisk historia. Han har skrivit eller medverkat i över 160 böcker.</p><p></p>

<p>De som guidar till spionernas Sverige, bokens författare, är alla experter i ämnet. Flera har haft ledande befattningar inom svensk underrättelsetjänst, andra har befunnit sig längre ner i organisationerna. Några är namnkunniga författare, andra har främst verkat i det tysta. Tillsammans har de unika kunskaper om sådant som tidigare har varit hemligstämplat.</p><p>Här delar de med sig av sina kunskaper om utländska spioner och underrättelsetjänster i Sverige, under andra världskriget, kalla kriget och även därefter. Hur många agenter fanns det? Hur agerade de och i vilka syften? Och hur lärde de sig att smälta in i olika svenska miljöer? Var träffades de och var fanns deras hemliga brevlådor?</p><p>Hur gick det till när svensk säkerhetstjänst övervakade, skuggade och kartlade underrättelsetjänsterna vid öststaternas ambassader och när man värvade egna dubbelagenter?</p><p>Denna bok går till botten med andra världskrigets och kalla krigets många gåtor: Krylbosmällen, IB-affären, TIR-bilarna, de polska tavelförsäljarna, spionärendena. Och vad skrev egentligen spionen Stig Bergling i sitt brev till Vladimir Putin?</p>

<p>I Diplomati redogör Henry Kissinger för sin samlade erfarenhet av vad som styr relationer mellan stater, och hur dessa relationer kan påverkas och styras av staternas ledningar.    </p><p>Grundläggande är Kissingers analytiska perspektiv, där han kontrasterar regioner där nationer vuxit fram i ömsesidig maktbalans med stater som ansett sig skyddade och därmed kunnat inta en mer exklusiv politisk hållning. Han spårar båda tanketraditionerna, den realpolitiska och den idealistiska, i USA:s utveckling, den förra exemplifierad av Theodore Roosevelts utrikespolitik, den senare av Woodrow Wilsons.   </p><p>Analyserna levandegör drivkrafter och hållningar genom historien och Henry Kissinger låter oss förstå styrkor och svagheter hos statsmän som Richelieu, Castlereagh, Metternich, Bismarck och Churchill. Inom samtidshistorien fördjupar han de analyserna med hjälp av erfarenheter och minnen av politiker som Charles de Gaulle, Zhou Enlai, Richard Nixon och Michail Gorbatjov.   </p><p>Henry Kissingers framställning får sin avslutning i en diskussion om USA:s roll i en värld där nationen å ena sidan inte längre är den unikt starkaste aktören, men å den andra inte längre kan isolera sig på sin kontinent.   Denna utgåva av Diplomati ingår i serien Engelsbergsklassiker, där även Världsordning (2022) är utgiven. Boken har ett nyskrivet förord av diplomaten Rolf Ekéus.</p>