Svenska

DET KAN HANDLA om lerduveskytte, vikingatiden, personlig utveckling eller en aktuell samhällsfråga. Är man intresserad av ett ämne, vill man lära sig mer om det men också dela med sig av sina kunskaper. <i>Ett, två, tre, fackbok!</i> är Sveriges första lättillgängliga handbok i fackboksskrivande. Det är en kunnig, personlig och inspirerande guide som för dig hela vägen från idé till färdig bok. Här får du veta hur du går till väga, från början till slut. Hur du fördjupar ditt ämne, skapar struktur, börjar skriva och gör research. Boken tar upp frågor som stäcker sig från vad en fackbok egentligen är och dess innersta själ, till hur du hanterar bilder och citat. Boken innehåller många exempel och intervjuer med olika fackboksförfattare som delar med sig av sina erfarenheter. Den inkluderar även ett förord av Jo BechKarlsen. Varje kapitel avslutas med övningar.

<p>Ibland uppstår behovet av att fördjupa och nöta in specifika färdighetsområden inom svenskämnet. Eleverna kan behöva förberedas extra i hur de ger varandra respons, citerar källor eller på bästa sätt läser för att hämta och komma ihåg information.<em>Grepp om svenskan</em><span>är ett läromedel som eleverna kan använda när det behovet uppstår.</span></p> <p><span>Grepp om svenskan<span>går direkt på kärnan.</span></span>Efter ett tydligt avstamp i kunskapskraven stöttas eleven mot att utveckla och fördjupa kunskaperna. Instruktioner följs upp med övningar för att garantera att eleven förankrat kunskaperna. Progressionen i kunskapsinhämtningen byggs upp successivt. Ord och begrepp som är extra viktiga i varje kapitel är markerade med färg och lyfts med förklaringar i början av kapitlet.</p> <p><span>Eleverna kan använda boken enskilt, på egen hand, tillsammans med dig som lärare eller tillsammans med sina klasskamrater. Antingen arbetar ni med ett gemensamt avsnitt eller så är behovet olika för eleverna som då arbetar enskilt med just det avsnitt som behöver fördjupas.</span></p> <p><span><em>Grepp om svenskan</em>tillhörde tidigare Kontakt-serien och hette<em>Kontakt Språkhandboken</em>.</span></p> <h2><span>Bokens innehåll</span></h2> <p><span><strong>Läsa</strong><span>-</span>eleven arbetar med att använda olika lässtrategier för olika syfte.</span></p> <p><span><strong>Språkriktighet</strong><span>-</span><span>eleven arbetar till exempel med ord som ofta blir fel, som var/vart.</span></span></p> <p><span><span><strong>Respons</strong><span>-</span><span>eleven tränar och utvecklar hur man både ger och tar emot.</span></span></span></p> <p><span><span><span><strong>Skriva</strong><span>-</span><span>eleven fördjupar sig till exempel i hur skrivstrategier skiljer sig åt när man skriver sakprosa och berättande.</span></span></span></span></p> <p><span><span><span><span><strong>Tala</strong><span>-</span><span>eleven förbereder sig steg för steg i hur man genomför en muntlig presentation.</span></span></span></span></span></p> <p><span><span><span><span><span><strong>Söka och använda källor</strong><span>-</span><span>eleven tränar på hur man söker information och värderar en källa.</span></span></span></span></span></span></p>

<p>På samma sätt som att man en gång lärt sig att tala, kan man under vissa omständigheter glömma bort hur man talar. Individer kan glömma enstaka ord, meningar och ibland även hela språk. Över tid kan detsamma ske för ett helt folks språk. Vissa språk förvandlas till ett annat, andra verkar försvinna i ett slag. Men hur går glömskan till, vad är det man glömmer och vad finns kvar av språken långt efter att man tror dem vara försvunna?  </p><p><i>Echolalia</i>. <i>Att glömma språk </i>är en fascinerande undersökning av det mänskliga språket och hur det förvandlats, förändrats och försvunnit genom historien. I 21 täta kapitel analyseras språklig glömska i den antika, medeltida och moderna kulturen, och såväl tal och skrift som minne undersöks. Skillnaden mellan glömska och hågkomst, mellan skapande och förstörelse visar sig vara hårfin, och ibland omöjlig att skilja åt. Myten om Babel är sann åtminstone i den mening att språkets förbistring skingrar människorna över jorden, samtidigt som det förmodligen lika sant att utan den språkliga förvirringen hade aldrig dagens rikedom av poesi och filosofi funnits.  </p><p>Daniel Heller-Roazen ar professor i jämförande litteraturvetenskap vid Yale University.  <style>/* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Calibri",sans-serif; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi; mso-fareast-language:EN-US;}</style><!--[endif]StartFragment På samma sätt som att man en gång lärt sig att tala, kan man under vissa omständigheter glömmabort hur man talar. Individer kan glömma enstaka ord, meningar och ibland ävenhela språk. Över tid kan detsamma ske för ett helt folks språk. Vissa språk förvandlastill ett annat, andra verkar försvinna i ett slag. Men hur går glömskan till,vad är det man glömmer och vad finns kvar av språken långt efter att man trordem vara försvunna? Echolalia. Att glömma språk är en fascinerande undersökning av det mänskliga språket och hur det förvandlats,förändrats och försvunnit genom historien. I 21 täta kapitel undersöks språkligglömska i den antika, medeltida och moderna kulturen, och såväl tal och skriftsom minne undersöks. Skillnaden mellan glömska och hågkomst, mellan skapandeoch förstörelse visar sig vara hårfin, och ibland omöjlig att skilja åt. Mytenom Babel är sann åtminstone i den mening att språkets förbistring skingrar människornaöver jorden, samtidigt som det förmodligen lika sant att utan den språkliga förvirringenhade aldrig dagens rikedom av poesi och filosofi funnits. Daniel Heller-Roazen ar professor i jämförande litteraturvetenskap vid YaleUniversity. EndFragment--><style>/* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Calibri",sans-serif; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi; mso-fareast-language:EN-US;}</style><!--[endif]StartFragment På samma sätt som att man en gång lärt sig att tala, kan man under vissa omständigheter glömmabort hur man talar. Individer kan glömma enstaka ord, meningar och ibland ävenhela språk. Över tid kan detsamma ske för ett helt folks språk. Vissa språk förvandlastill ett annat, andra verkar försvinna i ett slag. Men hur går glömskan till,vad är det man glömmer och vad finns kvar av språken långt efter att man trordem vara försvunna? Echolalia. Att glömma språk är en fascinerande undersökning av det mänskliga språket och hur det förvandlats,förändrats och försvunnit genom historien. I 21 täta kapitel undersöks språkligglömska i den antika, medeltida och moderna kulturen, och såväl tal och skriftsom minne undersöks. Skillnaden mellan glömska och hågkomst, mellan skapandeoch förstörelse visar sig vara hårfin, och ibland omöjlig att skilja åt. Mytenom Babel är sann åtminstone i den mening att språkets förbistring skingrar människornaöver jorden, samtidigt som det förmodligen lika sant att utan den språkliga förvirringenhade aldrig dagens rikedom av poesi och filosofi funnits. Daniel Heller-Roazen ar professor i jämförande litteraturvetenskap vid YaleUniversity. EndFragment--></p>

<p><b>Från stavningsreform till digitalsvenska </b></p><p>Det moderna samhället föddes när Sverige 1900 vaknade upp till ett nytt århundrade. Det blev också startskottet för en ny språkhistorisk epok: nusvenskan. Förändringar, nyheter och trender inom kultur, litteratur, politik, teknik, mat och mode har alla bidragit till att både forma våra liv och det svenska språket. </p><p>Ibland har själva språket varit motorn i samhällsutvecklingen, som i 1906 års stavningsreform, grammatikrevolutionen på 1940-talet när verbens pluralformer försvann, du-reformen 1967 som befriade talspråket från klasskillnader och kometkarriären för det könsneutrala pronomenet hen på 2010-talet. Språket och samhället går hand i hand. </p><p>Med orden som spegel skildrar Anders Svensson den moderna svenskans historia från 1900 till i dag. </p><p></p><p><i>Anders Svensson är journalist och språkvetare. Han är chefredaktör för Språktidningen samt språkkrönikör i Dagens Nyheter och Fokus.</i> </p><p></p><p>"Anders Svensson leder oss med lätt hand och stor insikt genom svenskans viktigaste ord sedan 1900. En språkresa som via rumpnissar, hallåmän och motböcker formar sig till en lustfylld berättelse om ett land i ständig förändring." </p><p><i>Patrik Hadenius, språkvetare, förlagschef och grundare av Språktidningen</i></p><p><i></i><i></i>"Med bred kunskap och oväntade detaljer målar Anders Svensson inte bara upp det senaste seklets språkhistoriska stora och små händelser, utan också det samhälle som samspelat med språkets utveckling. Det är välskrivet, smart och roligt - ja, folkbildning när det är som bäst!"</p><p><i>Lena Lind Palicki, lektor i svenska vid Stockholms universitet och språkkrönikör i Svenska Dagbladet</i></p>

<p><em>Vad heter du? </em>Den fr&aring;gan har du f&aring;tt m&aring;nga g&aring;nger.<br/><br/><em style="font-size: 1.125rem;">Men varf&ouml;r heter du? </em><span style="font-size: 1.125rem;">Den fr&aring;gan har du kanske inte t&auml;nkt p&aring; s&aring; ofta. Hur kommer det sig att du &ouml;ver huvud taget har ett namn, och varf&ouml;r ser det ut som det g&ouml;r? Det vill Sverker Johansson ber&auml;tta om i denna underh&aring;llande och tanke&shy;v&auml;ckande bok. Med blick f&ouml;r s&aring;v&auml;l de stora utvecklings&shy;linjerna som f&ouml;r de kuri&ouml;sa exemplen r&ouml;r han sig mellan alla tider och platser f&ouml;r att f&aring;nga in namntraditionernas m&aring;ngfald.</span></p> <p>Beroende p&aring; var vi hamnar i tid och rum kan ett f&ouml;r&shy;namn best&auml;mmas utifr&aring;n veckodag, f&ouml;rf&auml;der, vilka onda andar som ska luras eller vad modern ser n&auml;r barnet f&ouml;ds. F&ouml;rutom f&ouml;rnamn kan vi ha efternamn &ndash; men ocks&aring; f&ouml;r&auml;ld&shy;ranamn, g&aring;rdsnamn, bynamn, barnnamn, kastnamn, mel&shy;lannamn, generationsnamn eller tillnamn baserade p&aring; allt fr&aring;n lyten via yrken till tv-program. Visste du till exempel att Caligula betyder barnst&ouml;vlar, att John &auml;r det vanligaste f&ouml;rnamnet p&aring; Wikipedia, att delfiner har namnmelodier och att Mao Zedongs mellannamn Ze kommer fr&aring;n en dikt som hans sl&auml;kt i fjorton generationer h&auml;mtade namn ur?</p> <p>Mycket pekar p&aring; att vi b&auml;r namn inte s&aring; mycket f&ouml;r att kunna tilltalas som f&ouml;r att kunna omtalas&hellip;</p> <p>"Denna historiska rundvandring &auml;r b&aring;de l&auml;rorik och v&auml;l genomf&ouml;rd."<br/><em>Fokus</em></p> <p>"Sverker Johanssons bok <em>Hur var namnet?</em> plockar fram n&aring;got som &auml;r s&aring; vardagligt att vi knappt t&auml;nker p&aring; det och g&ouml;r det ytterst intressant och sp&auml;nnande."<br/><em>BTJ</em></p>

<p>Eleverna på Fjällskolans språkintroduktionsprogram i Nyland omges i sin vardag av motsägelsefulla metaforer om sina framväxande flerspråkiga repertoarer. Å ena sidan vill välmenande lärare gärna framhålla att samtliga deras språk är värdefulla "resurser". Å andra sidan får eleverna ständigt höra att "språket" - det vill säga svenska - är den "nyckel" som ska öppna dörrarna till både skolframgång och samhällelig inkludering. </p><p>I denna etnografiska studie om flerspråkiga ungdomar i norra Sveriges inland visar språkdidaktikern <b>Andreas Nuottaniemi </b>hur båda dessa metaforer tenderar att missa någonting väsentligt, nämligen hur det i första hand är ojämlikt fördelade resurser som formar dessa vagabonders språkliga repertoarer. </p><p>Med utgångspunkt i elevernas egna berättelser om utmaningar, framgångar och drömmar relaterade till deras språkutveckling, argumenterar författaren för behovet av att tänka annorlunda om undervisningen av svenska som andraspråk i en samtid präglad av ojämna mobiliteter. Genom att lyssna på de immobila kosmopoliterna på Fjällskolan går det att få en föraning om hur en språkdidaktik som inte bara syftar till "målspråkskompetens", utan också social rättvisa och flerspråkighet, kan behöva utformas. </p><p>--- </p><p>Språktest för medborgarskap, obligatorisk språkscreening av minderåriga och språkförskolor i den samtida migrationspolitiska debatten duggar förslagen som avser att ställa högre krav på migranter och deras barn tätt. Den underliggande logiken är dels att bristande språkkunskaper har en avgörande betydelse för en påstått misslyckad integration, dels att det som i första hand behöver förbättras är de enskilda språkinlärarnas motivation. Om människor bara ville lära sig svenska i högre utsträckning skulle dörrarna till det svenska samhället öppnas, tycks debattörerna mena. I den tilltagande kravdiskurs som omger nyanlända och flerspråkiga elever i det svenska samhället idag verkar samtidigt ett viktigt subjekt saknas nämligen lyssnaren. Som berättelserna i den här boken visar räcker det inte med att vara motiverad och flitig, att plugga glosor och traggla verbböjningar, för att bli betraktad som en kompetent språkanvändare. Du måste också anses värd att lyssna på.</p>

<p>Varje dag läser vi texter som informerar, guidar och bekräftar oss i våra digitala användarupplevelser. Korta små texter som vi kanske inte ens lägger märke till, men som vi inte skulle klara oss utan. De kallas <i>mikrotexter</i> eller <i>ux-texter</i> (från <i>user experience</i>) och de hjälper oss att förstå hur vi ska agera och navigera för att hitta vad vi söker och göra det vi hade tänkt. Det kan till exempel röra sig om <i>knapptexter</i>, <i>hjälptexter</i>, <i>sidtitlar</i>, <i>felmeddelanden</i>, <i>fältetiketter</i>, <i>bekräftelser</i>, <i>push-notiser</i> och <i>aviseringar</i>.  </p><p>Det är ux-skribenten som ser till att alla dessa texter blir en hjälpsam hand som leder användarna i mål, genom att hitta orden och formuleringarna som förebygger fel och motgångar. </p><p>Den här handboken hjälper ux-skribenten i det arbetet. Här förenas teori och praktik och boken erbjuder såväl inspiration som konkreta råd om mikrotexter för olika komponenter och andra texttyper. En mängd illustrerande exempel och handfasta tips gör att boken passar lika bra för nybörjare som för vana skribenter, designer och utvecklare.  </p><p><i>Karin Guldbrand och Helena Englund Hjalmarsson är ux-skribenter och användbarhetsexperter med lång erfarenhet av att arbeta med pedagogiska texter för användarstöd och att skriva för webben.</i></p>