Svenska

<p>Åren 1883 1885 gjorde den svenska ångfregatten Vanadis en världomsegling. Med ombord fanns arkeologen och etnografen Hjalmar Stolpe i sällskap med den unge fotografen Oscar Ekholm. Tillsammans dokumenterade de människor och samhällen från Sydamerikas kuster till Stilla havets övärld. </p><p>Oscar Ekholm blev en av den unga fotokonstens första världsresenärer, men är idag nästan helt bortglömd. Här visas för första gången ett rikt urval av Ekholms nästan 700 unika fotografier från expeditionen. I en målande skildring får vi också uppleva livet ombord på Vanadis med generösa utdrag ur Hjalmar Stolpes brev och artiklar. </p><p>Trots tidens koloniala imperialism och sociala klyftor berättar bilderna och texterna också om mänsklig värme, nyfikenhet och humanism i mötet mellan människor från olika kontinenter.</p><p>"'Expedition Vanadis' är inte bara ett praktverk utan också en lärobok om kolonialism och sociala strukturer. Den ger verkligen perspektiv på vår tid." Lotta Jonson, Dagens Nyheter.</p><p></p>

<p>Eric von Rosen (1879 1948) var den mytomspunne greven på Rockelstad slott i Sörmland, känd för sin samtid som forskningsresande och folkbildare. Han var äventyraren som ledde expeditioner i Sydamerika och Afrika och tidvis var han en av Sveriges mest sålda författare och hans föredrag drog fulla hus.  </p><p>Men för vår samtid framstår Eric von Rosen som en gåtfull person och hans eftermäle överskuggas av ett ideologiskt vägval. Han uppvisade uttalade sympatier för 1930-talets Hitlertyskland och hade en nära relation till sin svåger Hermann Göring. Nu tecknas för första gången en fullödig bild av människan bakom fasaden. Ur skuggornas glömska framträder en mångsidig personlighet som gjorde avtryck på flera områden: som etnograf, fotograf, samlare, kulturmecenat, godsägare och en tidig värnare av naturen.  </p><p>Genom brev, dagböcker och en historisk bildskatt stiger vi in i en förgången värld befolkad av några av Sveriges ledande adelsfamiljer och kulturpersonligheter. Vi möter bland andra Sven Hedin, Tyra Kleen, Erland Nordenskiöld, Evert Taube och Emil Zilliacus, alla med en särskild relation till greven på Rockelstad. Stort utrymme får även hustrun Mary, född Fock, och deras långa äktenskap som inrymde både passion och brutna löften.  </p><p>Biografin ger också ny kunskap om von Rosens kontakter till det nazistiska Tyskland en mer invecklad historia än vad som tidigare varit känt.  </p><p>Boken har ett förord av Svante Nordin.</p>

<p>Sofie Lakmaker föll först för män, sedan för kvinnor, och har nyligen gått med i en samtalsgrupp för transgenderpersoner. Hon har fått nog av sådant som är snedvridet.</p><p>I <i>Min sexualitets historia</i> dekonstrueras genom en mästerlig prosa en människas erfarenheter av att hantera förlust och förälskelse. En okonventionellt berättad roman, mer vågad skriven än vad Frenkie de Jong spelar fotboll. Om det geni Lakmaker är, var eller borde ha varit.</p><p>Tobi Lakmaker är född 1994 och var en gång i tiden en musa, därefter lesbisk fundamentalist. Han har studerat ryska, filosofi och litteraturvetenskap och varit krönikör för <i>De groenne Amsterdammer</i> och <i>Linda</i>.</p><p>2021 utkom hans debutbok på förlaget Das Mag. Den nominerades till ett flertal nederländska litteraturpriser och blev en av det årets mest sålda romaner. Här i svensk tolkning av Joakim Sundström.</p>

Bokens huvudperson blir ensam med en fyraårig dotter under en tid när ensamma föräldrar är osynliga. Hon har en oavslutad akademisk examen och är utan arbete när hennes unge make dör efter fem års äktenskap. Men hon vill inte vara en svartklädd änka. Hon är ung. Hon vill gå vidare. Hon vill slå sönder de osynliga väggar som hon känner sig omgiven av vilket inte ses med blida ögon av omgivningen.<br/>Författaren analyserar i denna kreativa livsbok överlevnads-strategier, perioder av egna studier och yrkesliv i skolvärlden, uteblivet familjeliv och sökandet efter en grundmurad Gudsuppfattning. Fokus ligger inte på själva livshändelserna utan på reflektioner och eftertanke kring dessa.<br/>Livet börjar i en frikyrkofamilj i centrala Örebro med tre äldre bröder och slutar i ett seniorboende centralt i Göteborg med katolska kyrkan på gångavstånd och tid för vallfärder till såväl Vadstena som Rom och Jerusalem.<br/>Bokens delar bygger på citat av den libanesiske författaren Khalil Gibran och formas kring familjen, kunskapssökande, andlighet och kreativitet.<br/><br/>Detta är Margareta Björndahls åttonde bok. Hon har skrivit om kyrkokonst, sin skoltid, sin mammas handväska, en roman och en novellsamling och hon gör på egen hand layouten till sina böcker.

Vi kämpar nästan alla med våra livspussel, men tänk om våra liv är en del av ett större pussel - ett Existenspussel? Existenspusslet är ett pussel som aldrig blir klart men som kan foga oss samman för alltid. Åtminstone om vi hjälps åt - både med livspusslen och med Existenspusslet.<br/><br/>Existenspusslet är en förklaringsmodell som vi tillsammans kan använda för att bättre förstå hur allt skulle kunna hänga ihop. En modell som vi även kan använda för att öka möjligheten att nå resans mål. Min önskan är att öka känslan av att du och jag bör hänga ihop för att nå ända fram.<br/>Men det kanske vi redan gör?<br/><br/>/Lars Öhman

I Västerbottens kustland, Gamla Falmark, och storstaden Stockholm befann sig mor och dotter på ett avsevärt avstånd från varandra. Men genom breven pratade de med varandra om stort och smått, det vardagliga och nyheter från omvärlden.<br/><br/>I breven får vi läsa om barnens påhitt, kärleksbekymmer och misstankar om otrohet som frammanar en oanad fallenhet för detektivyrket.<br/><br/>Krigsåren från 1939 och framåt skildras från landsbygd och storstad när ransoneringskortens värld blev verklighet. Ibland hade man inte råd med mat och både kartonger med matvaror och ransoneringskort skickades via järnvägen. Oron för varandra och var i landet som var säkrast att vara på om kriget skulle bryta ut i Sverige genomsyrar breven.<br/><br/>Det här är de vardagliga samtalen inom en familj, mellan mor och dotter där saknaden efter varandra alltid var stor, mellan maj 1937 och augusti 1942.

Hildur och Elsa fortsätter sin intensiva brevväxling. Men Mannes längtan till sydligare trakter blir allt starkare, och på vinst och förlust köper Manne en kraftstation i Tidaholm. Det visar sig dock att anläggningen i Gamla Falmark är svårsåld, men så en dag när Sverige firar freden får familjen Lundström ytterligare en anledning att fira. Pappren av försäljningen av Gamla Falmark skrivs på och flytten hundra mil söderut blir definitiv.<br/><br/>Flytten till Tidaholm och upprustningen av kraftverket tar mycket av Elsas tid men ett brev då och då till sin kära mor hinner hon alltid med. Hildur hinner skriva desto mer, om bröllop, nya barnbarn och allt som händer i Stockholm.<br/><br/>Liksom krigsåren präglas av återhållsamhet gör freden handeln något hysterisk när det sönderbombade Europa vill återhämta sig så fort som möjligt, något Hildur ser på nära håll i Stockholm. Fortfarande finns också ransoneringskorten som ständigt byts mellan mor och dotter. Det den ena har ont om har den andra gott om.<br/><br/>Hildurs längtan att få träffa sin dotter och barnbarnen är alltid stor och det blir många förslag på mer eller mindre genomförbara Stockholmsresor.<br/><br/>Det här är de vardagliga berättelserna under de sista skälvande åren av andra världskriget och de första stapplande fredsåren som följer.