Svenska

Statsmakterna har beslutat om en återupptagen totalförsvarsplanering. Försvarsmakten ska utveckla sin planering tillsammans med civila myndigheter. Statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilliga organisationer kommer att behöva var delaktiga i att bygga upp ett nytt modern civilt försvar. Författarna vill beskriva den svenska rättsliga ordningen för höjd beredskap och krig och visa på vilka verksamheter som kommer att behövas byggas upp, planeringen och ansvaret för detta.

Denna bok ger en översikt av och beskriver samtliga de verkställigheter som finns att tillgå. När de kan eller inte kan användas och vad som då krävs.

Boken handlar om inkomstskattelagens regler om småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter i Sverige och utomlands. Boken vänder sig i första hand till advokater, jurister, revisorer, juridikstuderande, myndigheter, fastighetsmäklare och andra som antingen i yrkeslivet, i samband med studier eller som av rent intresse vill veta och förstå varför reglerna ser ut som de gör, hur de förhåller sig till varandra och vilken funktion de har.<br/><br/>Framställningen omfattar de kapitel och paragrafer i inkomstskattelagen, IL, som aktualiseras under löpande innehav av ett småhus, en bostadsrätt eller en ägarlägenhet och när sådan egendom avyttras eller övergår till en ny ägare genom till exempel arv eller gåva. Med sikte på bostadsbeskattningen beskrivs och diskuteras reglerna i 2 kap. IL om definitioner och förklaringar, 41 och 42 kap. IL om inkomstslaget kapital, 44 kap. IL om kapitalvinster och kapitalförluster och 45&ndash;47 kap. IL om hur vinster beräknas och hur beskattning sker efter en avyttring och om reglerna om uppskov är tillämpliga och hur de fungerar.<br/><br/>Inledningsvis berörs &ndash; om än mer översiktligt &ndash; de relativt nya reglerna om tredimensionella fastigheter och ägarlägenheter. I det sammanhanget berörs också kopplingen mellan inkomstskattelagens regler om bostadsbeskattning, fastighetstaxeringslagens indelning i byggnadstyper och ägoslag och &ndash; i förlängningen &ndash; jordabalkens fastighetsbegrepp.<br/><br/>Framställningen är inte upplagd som en klassisk lagkommentar i den meningen att innehållet i varje paragraf beskrivs för sig. Upplägget är i stället att ta ett större och mer uttömmande grepp på de frågeställningar och situationer som lagstiftningen är avsedd att hantera. Det handlar alltså om en monografi.

<em>Rättsliga regler i högskolan</em><strong> </strong>är en liten handbok för ledamöter i högskoleorgan. Tyngdpunkten ligger på beslutsprocessen: vilka regler som gäller för ett sammanträde, hur en omröstning går till samt vad kallelser och protokoll bör innehålla.<br/><br/>Boken redogör också för hur ledamöter utses och för deras ansvar, skyldigheter och rättigheter. Vidare finns fakta om lagar och förordningar för högskolan, om offentlighet och sekretess, om upphovsrätt samt om de regler som gäller för överklagande.<br/><br/>Ett utförligt sakregister med ordförklaringar gör det lätt att hitta de uppgifter man söker.<br/><br/>I denna trettonde upplaga av <em>Rättsliga regler i högskolan</em> har ett antal ändringar och tillägg gjorts i förhållande till föregående upplaga såväl avseende ny lagstiftning som ny praxis.

Lagen (1991:1047) om sjuklön, sjuklönelagen, är en viktig del av den arbetsrättsliga regleringen och reglerar hur sjuklön ska hanteras för arbetstagare som blir sjuka och därmed oförmögna att arbeta. Sjuklönelagen syftar till att säkerställa en ekonomisk trygghet för arbetstagare under sjukdomsperioder. I argumenten för lagens införande finns också att skapa ekonomiskt incitament för en stabil och tillfredsställande arbetsmiljö.<br/><br/>Lagkommentaren behandlar bland annat förutsättningar för rätt till sjuklön, sjuklönens storlek, sjuklöneperioden, sjukanmälan, arbetsgivarens skyldigheter, högriskskydd, tystnadsplikt och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.

I en tid där hållbarhet, delaktighet och långsiktighet står högt på agendan erbjuder den kooperativa affärsmodellen ett alternativ med unika fördelar. Här har varje medlem en röst &ndash; oavsett kapitalinsats &ndash; och företaget ägs och styrs gemensamt för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen.<br/><br/>Trots det växande intresset för alternativa företagsformer är kunskapen om ekonomiska föreningar begränsad, särskilt i jämförelse med aktiebolag. Denna bok reder ut skillnaderna och visar på användningsområden där den kooperativa affärsmodellen har särskilt stor potential.<br/><br/>Författarna går även igenom styrning av kooperativa företag med utgångspunkt i Koden för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag, Kooperativa koden. Koden kommenteras punkt för punkt, sätts in i sitt sammanhang med referens till praxis och gällande rätt och jämförs med Svensk kod för bolagsstyrning.<br/><br/>Boken vänder sig till jurister, revisorer, styrelseledamöter och ledningspersonal i kooperativa företag. Den kan även användas i utbildning av jurister och ekonomer.

Näringsutövning förutsätter tillstånd och på det följer tillsyn som kan leda till långtgående ingripanden i form av förelägganden, återkallelse av tillstånd eller sanktionsavgifter. Tillsynen är bred och omfattar läkemedel, kärnteknik, sprängmedel, gruvor, spel, alkoholservering, personlig assistans, vägtrafik, finansiell verksamhet m.m. En tillsynsmyndighet ska utreda och bevisa om deras tillsynsobjekt har gjort fel och ingripa om lagen så påfordrar.<br/><br/>Lagarna kan vara svårtolkade och praxis visar att både tillsynsmyndigheter och näringsutövare gör felbedömningar. Förutsägbarheten är begränsad och därmed även rättssäkerheten. Ett missnöjt tillsynsobjekt kan begära ändring hos tillsynsmyndigheten och i nästa led överklaga beslutet. Många frågor kan uppkomma: Gäller ett överklagandeförbud om europarätten förutsätter domstolsprövning? Är det ett beslut eller möjligen bara ett råd? Är beslutet överklagbart och har den klagande talerätt?<br/><br/>Ett tillsynsobjekt kan ha svårt att ta till vara sin rätt och får inte ersättning för advokatkostnader, även om ingripandet befinns vara felaktigt. Näringsutövaren uppmanas att stämma staten på skadestånd i allmän domstol, vilket medför nya utmaningar.<br/><br/>Tillsyn behövs, men den måste utföras på ett omsorgsfullt och rättssäkert sätt, med stöd i principer om legalitet och proportionalitet.<br/><br/>Boken vänder sig till näringsutövare som är eller kan bli föremål för tillsyn, och även till deras försvarare samt tillsynsmyndigheter och lagstiftaren.