Svenska

Språk är ytterst centralt för oss människor i nästan allt vi gör. Hur är förhåller sig matematik till språk? Man kan med fog hävda att matematik är ett ämne med ett stort antal språkliga sidor. I denna bok tar sju personer från skilda områden upp matematikens språkligheter ur sina respektive perspektiv. Resultatet är ett brett och fascinerande landskap, där matematik som rent räknande är en smal och porlande rännil. Författarna som beskriver sin syn på matematikens språkliga kvaliteter är: Christer Kiselman, professor i matematik, Uppsala universitet; Håkan Lennerstad, docent i tillämpad matematik, Blekinge Tekniska högskola; Lars Mouwitz, matematiklärare och doktor i teknologi och yrkeskunnande, Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborg; Madeleine Löwing, doktor i matematikdidaktik, Göteborgs universitet; Bo Göranzon, professor i yrkeskunnande och teknologi, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH i Stockholm; Östen Dahl, professor i lingvistik, Stockholms universitet; Christer Bergsten, docent i matematikdidaktik, Linköpings universitet

<p><b>En av det västerländska tänkandets mest grundläggande skrifter</b></p><p><i>»Du är avskyvärd, Sokrates, som tolkar mina ord så att de blir lättare för dig att förvränga.« </i></p><p><i>»Ingalunda, min bäste vän. Säg bara tydligare vad du menar.«</i></p><p>Platons Staten är världslitteraturens första utopiska verk och den äldsta klassiska diskussionen om rättvisa. <br/>Med sina argument om jämlikhet och vikten av att försaka sin makt är det fortfarande en radikal och omstridd bok, 2400 år senare. <i>Staten</i> är också den första filosofiska undersökningen av »det inre livet« som begrepp, samt en skarpsinnig reflektion över filosofins natur. Dess idélära, med den berömda grottliknelsen, har haft omätligt inflytande på litteraturen. På det hela taget är det svårt att övervärdera <i>Statens</i> status som klassiker i världslitteraturen. <br/>Här i svensk översättning av Magnus Dalsjö, reviderad av David Tabachovitz. </p><p>PLATON [428-347 f.Kr] var en grekisk filosof, matematiker och författare. Ingen annan filosof har haft mer inflytande på den västerländska traditionen. Kristna kyrkan är starkt påverkad av Platons idélära och med verk som <i>Staten</i> grundades den politiska filosofin. Dess betydelse för hela västvärldens idé- och samhällsdebatt är oöverskådligt och än i dag läses och diskuteras skriften ivrigt. Platon instiftade c:a 387 f.Kr. i antikens Athen sin egen akademi, västvärldens första institution för studier i filosofi.  </p>

<p>August Nordenskiöld (17541792) förkroppsligade orden fantast, svärmare och entusiast i deras vildaste mening. </p><p>Han firade franska revolutionen genom att dansa på Bastiljens ruiner. Ändå hade han bara ett år tidigare utklädd till bonde hade svettats i ett alkemistiskt laboratorium vid Drottningsholms slott för att tillverka guld åt kung Gustav III. Dessutom spann han i hemlighet planer på att tillverka så mycket guld att hela penningsystemet omstörtades.  Han skrev frenetiskt: om bergsbruk och simning, men allra helst om alkemi, Swedenborg, magi och annan mystik, som hans farbror initierat honom i. Han försökte slutligen att starta en frihetlig utopi i Sierra Leone, där han insjuknade och avled. </p><p>Det har skrivits många uppsatser och böcker om August Nordenskiöld, han har varit karaktär i flera romaner och inspirerat till konstprojekt. Men hans egna texter har varit svåråtkomliga, och flera av skrifterna har legat opublicerade i dammiga källararkiv, fram tills nu.</p><p>I den här volymen har idéhistorikerna Kell Lekeby och Carl-Michael Edenborg samlat, översatt, introducerat och kommenterat större delen av Nordenskiölds tryckta och otryckta skrifter: uppsatser, skisser, brev med teorier om allt från könsdriften som magins urkraft, detaljerade planer för det perfekta samhället, anvisningar för att krossa penningtyranniet, radikala tolkningar av Swedenborgs lära till simkonst.</p>

<p><b>En av världslitteraturens stora klassiker om maktens villkor</b></p><p>När Niccolò Machiavelli i början av 1500-talet skrev sitt mest berömda verk förnyade han radikalt en ärevördig medeltida genre: »furstespegeln«. I stället för att som brukligt glorifiera regentens roll, i moralens och dygdernas tecken, skrev Machiavelli utan krusiduller vad furstar i allmänhet gör för att överleva och bli framgångsrika. <br/><i>Fursten</i> väckte förargelse och anstöt redan när den utgavs för första gången. Genom århundradena har den fortsatt att vara omstridd, fortsatt att fascinera, med sina skamlöst öppna reflektioner över maktens villkor. Och kanske har boken aldrig varit så aktuell som i vår tid.<br/>En av världslitteraturens stora klassiker, i svensk översättning av Karin Hybinette. </p><p>NICCOLÒ MACHIAVELLI [1469-1527] var en florentinsk författare, filosof, historiker, diplomat och politiker. Machiavelli var 25 år gammal när släkten Medici föll från den florentinska makten 1494 - han gjorde snabb karriär i den nya republiken. När Medici återtog makten 1512 kastades Machiavelli i fängelse, torterades och undkom med en hårsmån att bli avrättad. Kort efter att han frigavs 1513 skrev Machiavelli <i>Fursten</i>, en historisk studie i furstars ledarskap med vägledande kommentarer och analyser. Några år senare togs han i Medicis tjänst. <i>Fursten</i> [<i>Il Principe</i>] publicerades 1532.   </p><p><i>»Thucydides, och Machiavellis Fursten, står mig närmast i fråga om den ovillkorliga viljan att inte låta sig luras, och att se förnuftet som någonting verkligt, inte som någonting förnuftigt , ännu mindre moraliskt « Friedrich Nietzsche</i> </p>

<p>Ibland är det enkla faktiskt bäst. Den här smarta guiden förklarar filosofi med korta texter och informativa, pedagogiska bilder så att du snabbt kan greppa grundläggande idéer, som jag tänker, alltså är jag , Nietzsches övermänniska, queerteori och deduktiva argument.</p><p>Oavsett om du pluggar filosofi, gillar att fundera på de stora frågorna, vill friska upp minnet, bredda din allmänbildning eller briljera i sociala sammanhang är Filosofi på 1 minut fullspäckad med allt du behöver för att snabbt och enkelt förstå filosofins grunder.</p>

<B>NYÖVERSÄTTNING!!</B><br/><br/><b>Marcus Aurelius</b> (121-180) var romersk kejsare. Men han var också filosof och förde - på grekiska, eftersom det var filosofins språk - en sorts filosofisk dagbok där han med hjälp av stoisk filosofi försökte bli klar över olika livsproblem. Själv­betraktelser liknar med sin blandning av panorerande resonemang och drastiska konklusioner ingenting annat i den antika filosofiska litteraturen.<br/><br/>Verket blev senast översatt till svenska 1911. Mikael Johansson, lektor i grekiska vid Göteborgs universitet, tar i sin nyöversättning hänsyn till modern forskning om Marcus Aurelius och ligger betydligt närmare originaltexten än vad översättningen från 1911 gör. Han bidrar dessutom med en orienterande inledning och förklarande noter.<br/><br/>Nu går det alltså att möta Marcus Aurelius i ögonhöjd på svenska.

En fyllig och sakligt kommenterad bibliografi av den filosof som under flera decennier vid mitten av 1900-talet betydde mest för opinionsbildningen i Sverige. Ger generöst upplysningar om bakgrund och om innehåll i artiklar, recensioner, uppsatser och böcker.