Svenska

<p>Hur skapar man en likvärdig skola där alla kan lyckas? I januari 2019 beslutade Skolinspektionen att tvångsingripa mot Storvretskolan i Botkyrka kommun. Trots upprepade varningar hade inte skolan blivit bättre och nu återstod bara det skar­paste vapen som Skolinspektionen hade. Lillemor Bergqvist och Susanne Norman, båda med lång erfarenhet från skolans värld, fick uppdraget att på åtta månader vända skolan från kaos till trygghet. </p><p><i>Det finns inga omöjliga skolor </i>är berättelsen om hur de lyckades. Med avstamp i sina erfarenheter som rektorer på en rikskänd problemskola förklarar de hur alla skolor kan bli välfungerande skolor. Boken vänder sig till rektorer, lärare, föräldrar, politiker och alla andra med intresse för den svenska skolans framtid.</p><p><i>"Det finns inga omöjliga skolor</i> är en oavbrutet intressant, engagerad och utomordentligt kompetent redogörelse för hur Storvretskolan i Botkyrka [ ] fullständigt restaurerades vad gäller inre pedagogiskt arbete och delvis interiört. [ ] Författarnas förödande, träffsäkra och dramatiska klargörande av vad lågaffektivt bemötande respektive lågaffektivt agerande betyder blixtbelyser många orsaker till dagens situation i många skolor. En ovärderlig bok för lärarutbildningen, rektorsutbildningen och alla andra med intresse för skola och framtid." Jan Hansson, BJT</p><p>LILLEMOR BERGQUIST är en praktiker i skolans värld med 26 års erfarenhet som lärare och 21 års erfarenhet som rektor.<br/>SUSANNE NORMAN är utbildad rektor med över tio års erfarenhet av arbete med elevhälsa, elever med utåtagerande beteende och beteendeutveckling i skolan.</p>

<p>Våra universitet och högskolor är arenor för bildning, fritt tänkande, intellektuell utveckling och förkovran. Det är väl tanken hos de flesta av oss? Men ser det ut så på våra svenska lärosäten?</p> <p>I denna antologi rapporterar och analyserar ett antal lektorer och professorer inifrån svenska universitet och högskolor. Sammantaget framträder en bild av våra lärosäten, som står allt längre ifrån klassiska bildningsideal. Det universitet som en gång föddes i Bologna håller nu på att krossas av en Bolognaprocess.</p> <p>Författarna argumenterar för att både lärares och studenters fria tänkande och kunskapssökande alltmer underkastas byråkratiska och politiska maktprocesser. Undervisningen bedrivs inte längre som fritt kunskapssökande som mål i sig utan som medel för att uppnå ökad anställningsbarhet och politiska målsättningar som jämlikhet, jämställdhet och mångfald.</p> <p>Kunskapen som förmedlas paketeras och görs likformig, så att den likt en vara i färdig form kan ges till studenten. Relationen mellan lärare och student förvandlas från en som bygger på ömsedigt förtroende och kreativitet, till en där studenten blir ett offer, som behöver beskydd från lärarens professionella omdöme. Därmed efterfrågas numera lärare med terapeutiska förmågor snarare än ämneskunskaper. Hela verksamheten avprofessionaliseras. Den högre utbildningen blir allt lägre.</p> <p>De iakttagelser jag gjort och de slutsatser jag dragit av att politiken allt oftare blivit en plats där politiker leker marknad bestyrks när jag läser det som redovisas i denna bok. Jag hoppas att fler än jag ska ha glädje och nytta av den, konstaterar Bengt Göransson(s) i antologins efterord.</p>

Universitet och högskolor, liksom andra organisationer, förväntas vara både styrbara och rationella för att möta samhällets och näringslivets krav på kunskap, tillväxt och innovation. Senare års reformer inom den högre utbildningen, främst den så kallade autonomireformen, har formaliserat denna bild av universiteten som självstyrande organisatoriska enheter. I den pågående styrningsdiskussionen är det makten över universitetens funktion och ordning som står på spel. Men vad innebär det att vara självständig och rationell, och hur tar det sig uttryck inom dagens moderna universitet? I denna antologi diskuterar tolv forskare inom företagsekonomi och statskunskap vad självständighet betyder och hur svenska universitet och högskolor organiserar sig för att vara självständiga och rationella organisationer. Svaret söker de genom att empiriskt spåra och analysera några av de organisatoriska uttrycken för självständighet och frihet på dagens svenska lärosäten. Därmed lyfts frågan om styrning av universitet bortom enskilda reformagendor och styrförsök. Författarna undersöker både svårigheterna att styra universitetens olika verksamheter genom policy och övergripande reformer, och de problem som det innebär att tänka sig universitet som i någon mån ostyrda. Kapitlen bygger på forskning om kollegialitet och linjestyrning, mätsystem och utvärderingar för intern organisering, liksom den ökade betydelsen av kommunikation och PR för att visa enhetlighet och sammanhållning mot externa intressenter. Med empiriskt grundad analys ger boken viktiga bidrag till diskussionen om universitetens organisation och styrning, idag och i framtiden. Redaktörerna Linda Wedlin och Josef Pallas är docenter i företagsekonomi vid Uppsala universitet.

<p>Få svenskar vet hur Sverige, som tidigare hade en god utbildningskvalitet, har hamnat i dagens situation med sjunkande PISA-resultat. I denna bok undersöks de politiska beslut som steg för steg har lett skolan bort från kunskaper som mål till att prioritera social samvaro. Från beslutet om obligatorisk sammanhållen grundskola 1962, via Läroplan för grundskolan 1969, SIA-reformen 1976, Läroplan för grundskolan 1980 och Lärarutbildningsreformen LUT 1985 har Sverige steg för steg infört en skolideologi utan att ha bevis på att det som infördes var bra. De personer som stod bakom besluten beskrivs, och det förvånande är att personer utan speciell sakkunskap har fått ha ett stort inflytande över svensk skola. Alla vuxna svenskar i yrkesverksam ålder har formats av de här besluten.</p><p>Inger Enkvist hörde själv till de sista årskullar i Sverige som fick gå realskola och gymnasium som ledde fram till studentexamen. Vid lärarhögskolan fick hon som mycket ung lärarkandidat Läroplan för grundskolan 1969 som huvudbok, och som lärarrepresentant vid ett högstadium satt hon i en grupp och diskuterade med rektor hur SIA-reformen om skolans inre arbete skulle tillämpas vid den egna skolan. Hon har iakttagit på nära håll hur den systematiska förstörelsen av svensk skola gått till.</p><p>Boken ingår i det av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse finansierade forskningsprojektet Arvet efter 1968. I åtta specialstudier, där Enkvists är en, behandlas skilda aspekter av hur 1968 års idéer och individer påverkade svensk politisk diskussion och samhällsinstitutioner i Sverige, som utrikesdepartementet, skolan och kyrkan. Vetenskapliga forskningsledare har varit Lennart Berntson och Svante Nordin, stiftelsens forskningskoordinator Peter Luthersson.</p>

<p>Den här metodhandboken är skriven för dig som jobbar med eller intresserar dig för barn och ungas rätt till litteraturen och den kraft som följer med att känna att man har ett språk som blir lyssnat på. <i>Läsa för integration</i> är ett enkelt och konkret sätt att arbeta med läsfrämjande, högläsning och kreativt skapande tillsammans med barn och deras medföljande vuxna. Metodens mål är att göra varje unge till en läsande individ och att skapa en arena där alla röster kan göra sig hörda. </p><p>Boken innehåller såväl praktiska arbetssätt och verkliga exempel som fakta kring integration och vikten av kultur och ger dig tillgång till konkreta metoder, exempel på övningar och tydliga planeringsmallar.</p>  <p>"Engagemanget hos er och barnen är som en urkraft. Det går inte att ta miste på glädjen och inlevelsen hos alla barn. För att inte tala om alla ledare. Ni har skapat en metod som verkligen är värd att spridas!" //Johan Anderblad, Läsambassadör, 2018 </p><p>"En bild lär säga mer än tusen ord. Men det är först när du har orden, språket, som du kan skapa dina egna bilder. I det ordförrådet, där dörren alltid är öppen, finns stenarna som bygger broar mellan människor och kulturer i samhället." //Ur motiveringen till 5i12priset 2015</p>

Ensamhet Och Gemenskap - En Brevväxling Om Universitetet [Bok / Danskt band]

<p>Teknikens kunskapshistoria är för många en historia om svenska uppfinnare, tillämpad naturvetenskap och ingenjörsutbildning. I den här antologin riktas istället blicken mot de bredare lagren av samhället, mot folkskola, grundskola och yrkesskolor och det tekniska kunskapsinnehåll som behandlats där. Hur har man sett på den tekniska kunskapens roll i dessa utbildningsformer och hur har den förändrats?</p> <p>I boken presenteras forskning om det tekniska kunskapsinnehållet i svensk skola mellan 1842 och 2010 både i form av spridda inslag av teknikinnehåll och som ett ämne med namnet Teknik. Några återkommande mönster i denna utveckling identifieras, vilka alla på ett eller annat sätt kan sägas ha varit styrande för hur aktörer har besvarat grundläggande frågor om teknikinnehållet i skolan under undersökningsperioden. Frågorna har rört motiven för teknisk kunskap och vilken typ av teknik som är viktigast, men också dess gränser, utseende och upptagningsområde.</p>