Svenska

Myntboken 2025 Nr 55 Jubileumsutgåva [Bok / Häftad]

En släktkrönika från östra Värmlands finnmarker och bosättningarna Mortorp och Tannfallet i f.d. Gustav Adolf resp. Rämmens socken. Om hur torparnas skulder till brukspatronerna växer så, att de i praktiken blir livegna under bruket, men också om hur enstaka starka torpare som Per Jönsson i Mortorp har kraft och förmåga att i domstolen framgångsrikt hävda sin rätt mot överheten. Vi får också följa hur sonen, kraftkarlen Anders, som 50-åring i N. Tannfallet tar upp ett nytt torp som han lyckas behålla i egen ägo och arbeta upp till så stort välstånd, så att han vid sin död 1831, 96 år gammal, är smått förmögen. Hans släktingar och grannar i det väsentligt större arrendetorpet i söder blir däremot med tiden uppöver öronen skuldsatta. Vi får också se hur änklingen Anders vid 72 års ålder gifter om sig med 48 år yngre hustru och med henne får 2 söner samt hur släktkonstellationerna avlöser varandra i de tre bosättningarna på Tannfalllet.<br/>Bakgrunden i Mortorp och Tannfallet för släkterna Frykberg, Ahlén, Hellström, Dahlberg, Eriksson och Låås redovisas.

Boken innehåller en beskrivning av tre generationer av familjen de Jounges verksamhet inom cementindustrin samt en beskrivning av kalkstensindustrins uppgång och fall på Gotland med material hämtat från tidigare redogörelser

En aktuell och annorlunda historiebok och samtidigt en geografibok där alla delar av Strängnäs kommun är beskrivna. Med Jan-Erik Anders´ teckningar och massor av färgfotografier är denna faktaspäckade bok både inspirerande och lätt att läsa. Här finns traktens historia genom århundradena, alla viktiga händelser och samhällsförändringar fram till idag samlade i uppslag för uppslag, s k lexivisioner. Det innebär korta texter om händelser, personer, byggnader tillsammans med förklarande teckningar och bilder. Det här är en bok att ha framme, en bok som ger många uppslag till utflykter runt om i strängnästrakten.

Vi får följa bosättningen Yxtjärn i östra Värmlands finnmarker från nybyggaren Philippus (Filip) i början av 1600-talet fram till modern tid.<br/>-Hur gränserna var oklara och hur de första skogsfinska nybyggarna stred inbördes om om de bästa svedjemarkerna.<br/>-Hur även finnmarken drabbades av missväxtåren efter utbrottet på vulkanen Hekla på Island 1693.<br/>-Hur bergsbruket växte fram och hur de skogsfinska ättlingarna under 1700-talet blev livegna under brukspatronerna.<br/>-Hur människor från hela Norra Mellansverige sökte hjälp hos kloka gummorna Lars-Stina och hennes dotter Stug-Lovisa.<br/>-Hur småtorparna och småjordbrukarna blev skogsarbetare fram till traktens avfolkning i mitten av 1900-talet.

Historieämnet är traditionellt sett förknippat med studiet av skrivna källor, inte minst otryckta källor, bevarade till eftervärlden i våra arkiv. Tidigare undersökningar har påvisat en minskande användning av dessa. Historikerna Erik Wångmar och Malin Lennartssons utgångspunkt är att det finns ett stort värde i att kunskap om och förmåga att arbeta med otryckt källmaterial hålls på en hög nivå. Författarna undersöker i denna bok användningen av otryckt källmaterial i doktorsavhandlingar och examensarbeten i Sverige på kandidat-, magister- och masternivå inom historieämnet över ett drygt halvt sekel, från 1959 till 2015.<br/><br/>Frågor ställs om utvecklingen över tid, men också om användningen av otryckta källor kopplat till behandlat ämnesområde, tidsperiod och lärosäte. Avslutningsvis blickar författarna mot framtiden och diskuterar vilken betydelse som den pågående digitalieringen av otryckt källmaterial har för historieämnet i allmänhet och historisk forskning i synnerhet.

En släkthistoria: Om Dalkarlssjön i östra Värmland och dess första finska nybyggare på tidigt 1600-tal och hur de anslöt sig till bergsbruket och själva blev bergsmän och byggde sin egen hytta.<br/>Om hur senare generationer utmanövrerades av brukspatronerna för att sluta som skuldsatta arrendatorer.