Svenska

<p>De var unga, välutbildade och nyfikna. Med tre barn flyttade Marika och CG Wachtmeister till Wanås och fick ansvar för ett sovande medeltida slott och ett gods skött enligt föråldrade principer. De kom att ägna sig åt Konst och Kor.</p><p>Här berättar de personligt om hur arbetet med förändring ledde till både glädje och maktkamp inom familjen. I framgång och motgång följer vi tre generationer från ett förlegat arrendejordbruk till högteknologisk stordrift. Under 30 år byggde de upp en internationellt välkänd institution för samtida konst och ett ekologiskt uthålligt skogs- och jordbruk.</p><p><b>Marika Wachtmeister </b>är juristutbildad och advokat, hon grundande konstverksamheten på Wanå 1987 och var VD för konstinstitutionen Stiftelsen Wanås utställningar tom 2010. Marika har varit styrelseledamot i Millesgården och National Musei Vänner, PS1 Contemporary Art Center, New York och MNAC i Spanien mfl. Hon är curator och skribent och hon har curerat flera utställningar med samtidskonst internationellt.</p><p><b>CG Wachtmeister</b> har byggt upp en modern mjölkproduktion på det miljöcertifierade godset. Tidigt såg han potentialen för sunda och ekoodlade livsmedel.</p>

Bo Nilsson var arton år när han 1956 slog igenom vid en konsert i Köln i den västtyska radion med ett radikalt modernistisk debutverk. Men väl på plats vågade siggeniet från Malmberget, helt enkelt inte in i konsertlokalen. Bo Nilsson har haft en osedvanlig förmåga att väcka häpnad. Inte bara sina kompositioner utan också genom sin personlighet, uttryckt i till exempel slagkraftiga debattinlägg och provokativa svar på enfaldiga intervjufrågor. Hans anvisningar hur hans musik skulle framföras fick ibland orimliga drag, han drev med både musiker och förståsigpåare. Han gjorde ett slags skandal genom att i ett offentligt inlägg hävda att han själv var en bluff. Med tiden övergick Nilsson till en mer traditionell, folktillvänd, stil. Han har komponerat populära sånger, han har skrivit musik till film och TV. Musikern, forskaren och tonsättaren Gunnar Valkare har skrivit en initierad och roande biografi över Bo Nilsson. Boken ingår i Kungl. Musikaliska Akademiens och bokförlaget Atlantis serie Svenska Tonsättare.

<p>"Björn af Kleen är en briljant reporter" Expressen</p><p>"Med bara några få meningar, gärna tre meningar, tecknar han elegant det yttre och får läsaren att faktiskt se." Dagens Nyheter<br/></p><p>Zlatan är ingen riktig svensk, säger Sverigedemokraterna. Vad säger han själv? Men alla vill att Silvia ska vara svensk. Vad vill hon själv vara? </p><p>Björn af Kleen, reporter på Dagens Nyheter, har mött dem och ställt frågan. Ingen svensk journalist får just nu bättre svar än han. Så han frågar vidare: Varför pratar kulturministern så mycket om sin man? Vad har Horace Engdahl lärt sig av sina nederlag? När slutade Lena Andersson att åka skidor? Därtill: den svenska skallmätningens historia, folkhemska nazister i Dalarna, den nya nationalismen och den gamla högern.</p><p></p><p></p>

Omdömena om Sven-David Sandströms musik har varit många under de runt femtio år som han varit verksam som tonsättare. Han har beskrivits som kontroversiell och chockerande men också som naiv och gripande. Kolleger har kallat honom avfälling. Storslagna verk som rekviemet De ur alla minnen fallna, operan Staden och High Mass har skapat feta rubriker och hätska debatter, men han har också verkat i det lilla formatet med korta kompositioner, såsom hans många verk för Svenska kyrkan. Per F. Broman har skrivit den första utförliga skildringen av Sandströms liv och verk. På ett inträngande vis lyckas han komma nära både tonsättaren och människan, en person som tillhör de mest inflytelserika i svenskt musikliv. Han är tonsättaren som inte lämnar någon oberörd.

<p>2010 fick Wolfgang Herrndorf diagnosen glioblastom, en elakartad och oftast obotlig hjärntumör. Reaktionen blev att skriva så mycket han bara orkade. Han startade bloggen <i>Arbeit und Struktur</i> (<i>Arbete och struktur</i>) där man fick följa både hans arbete med romanen Tschick och hans tankar kring livet, sjukdomen och döden. Bloggen, som blandade allvar med humor, blev snabbt mycket uppskattad och fick tusentals följare. Herrndorf påpekade hur viktigt det var att ha hittat det sociala rum som internet möjliggör, att det inte måste vara en ensam sysselsättning att skriva eller läsa. Och att en text inte måste vara en bok för att vara stor litteratur. Den 26 augusti 2013 gick Herrndorf ner till Hohenzollernkanal i Berlin och sköt sig med en revolver som han skaffat för att själv kunna rå över när och hur han skulle dö. I sitt testamente hade han först skrivit: Spara inga fragment. Släpp inget till litteraturvetarna. Be vänner att bränna brev och liknande. Fördriv journalister med vapen. En vecka innan sin död ändrade han sig och bad vännerna publicera det han skrivit. Ändra, redigera, klistra in textstycken jag strukit men allt utan akademisk litteraturvetarskit. Tre månader efter hans bortgång utkom Arbeit und Struktur i bokform. </p><p></p><p>Röster om boken:<br/><br/>"En bok om vänskap, bokstavligt talat in i döden, och en bok om hur viktigt det är att ta vara på det goda i livet fotboll med vännerna så länge det går, kylslagna simturer om våren Men framför allt är <i>Arbete och struktur </i>en fascinerande skildring av resan mot slutstationen garanterat bland det mest gripande du kommer att läsa i år. Och emellanåt galet roligt."<br/><i>Jönköpings-Posten</i></p><p>"Detaljerad, rörande, humoristisk och äkta. En text om att leva, inte om att dö." <br/><i>Die Zeit</i></p><p>"Det har i dagboksromanens historia aldrig funnits en berättelse med så mycket värme, mörk humor, skärpa och avgrundsdjup fasa."<br/><i>Die Tageszeitung</i><br/><br/>Wolfgang Herrndorf föddes i Hamburg 1965. Han gick på konstskola i Nürnberg och flyttade till Berlin där han skrev och illustrerade för satirtidskriften Titanic. Först 37 år gammal debuterade han med romanen "In Plüschgewittern" (2002). I början av 2010 fick Herrndorf diagnosen glioblastom, en oftast obotlig tumör i hjärnan. Herrndorf reagerade med att skriva som aldrig förr, och samma år kom romanen Tschick ut; den blev en kultroman, översattes till 24 språk och sålde två miljoner exemplar i Tyskland. 2015 utgavs den på svenska. Den 26 augusti 2013 tog Wolfgang Herrndorf sitt liv, han sköt sig vid Hohenzollernkanal i Berlin. Han hade skrivit vad han kunde innan han blev för sjuk</p>

<p>Att få barn är ingen dans på rosor, men att få två barn samtidigt kan kännas övermäktigt. </p><p>Hur ska man klara av det?</p><p>Vad har man att vänta under de första åren? </p><p>Och vad kan man göra för att inte flippa ut helt? </p><p>Det här är tvillingmamman och journalisten Hanna Mellins berättelse om att bli förälder till två små nya liv samtidigt  en ärlig och inspirerande berättelse, full av råd och tips om allt från sömn till semestrar, mental hälsa och parrelationer. En kompis att ty sig till när man behöver uppmuntran och stöd. </p><p>Hannas budskap är tydligt: Det blir bara bättre! Du har ju redan vunnit högsta vinsten och fått två barn samtidigt. Du kommer att klara det. </p><p><b>Du är twinning.</b> </p>

<p>Augustprisvinnaren Marit Kapla som skrev <i>Osebol</i> är tillbaka med ny bok!<i></i></p><p>Kärleken har många ansikten. Förälskelsens berusning, vardagens omtanke och kanske ettliv i gemensam strävan fram till guldbröllopet och förbi. Men också sorgen i att bli lämnad, himmel och helvete i en destruktiv passion och förlusten när en älskad dör.<br/><br/>I <i>Kärlek på svenska</i> berättar en rad människor i olika åldrar och med olika bakgrund öppenhjärtigt om kärleken i sina liv. De bor allihop i Sverige, från Ystad i söder till Karesuando i norr. Deras unika erfarenheter och formuleringar är kärnan i en drabbande skildring av kärlekens villkor i vår tid.</p><p><b>Marit Kapla</b> belönades med Augustpriset för sin debutbok <i>Osebol</i>, som har översatts till flera språk. <i>Kärlek på svenska</i> är ännu ett dokumentärt verk där olika röster tillsammans bildar en lyrisk helhet. Intervjuerna är gjorda av Staffan Julén till dokumentärfilmen med samma namn som boken.</p><p><br/>Röster om OSEBOL (2019):<br/><br/>»Vad gör den här boken så medryckande och så underligt intagande? Det handlar nog just om att OSEBOL vittnar om helt vanliga livsöden.«<br/>NICCI GERRARD, THE OBSERVER<br/><br/>»Jag är smått skakad över hur bra detta är.«<br/>GÖRAN GREIDER, EXPRESSEN<br/><br/>»Det här är helt förtrollande.«<br/>ROOS VAN RIJSWIJK, NRC<br/><br/>»En fantastisk bok, full av liv och dikt.«<br/>PETTER LINDGREN, AFTONBLADET</p>