Svenska

Förebyggande arbete framhålls ofta som något nytt, positivt och rationellt. Det rättfärdigar insatser som annars skulle ifrågasättas. Samtidigt som statsmakten framhåller brottspreventionens värde har dock en rad verksamheter och förhållanden som förebygger brott skurits ned eller avvecklats. Ingrid Sahlin diskuterar i boken brottspreventionens historiska rötter och uttryck, liksom den människosyn och samhällsvision som dagens brottsprevention bygger på. Hon hävdar att valet av preventionsmodell är politiskt och att det påverkar vår syn på brottslighetens orsaker. Slutsatsen är att brottspreventionen bör betraktas och studeras som en del av samhällets ideologiproduktion, snarare än som rationella åtgärder för att motverka kriminalitet.

Människors typiska beteende är ofta en mask eller ett önsketillstånd - vårt rätta jag visar sig i det som inte är typiskt.<br/> I avvikelsen.<br/> Och ibland hamnar människor i så avvikande situasioner eller blir vittne till så mystiska händelser att inget annat återstår.<br/> Än att ringa polisen.<br/> Lyssna till deras röster.<br/> Våra röster.

Jeremy Bentham (17481832) var en av de mest inflytelserika politiska filosoferna i Europa under 1800-talet och tillhör liberalismens klassiker. Under flera decennier arbetade han med att konstruera ett idealt fängelse, som han kallade panopticon, ett projekt som på senare tid blivit mycket uppmärksammat. Bentham hade nämligen långtgående förhoppningar på det allseende ögat och menade att principerna också borde användas i exempelvis sjukhus, verkstäder och skolor. Det som kan synas vara en byggnadskonstruktion bland andra utgör i själva verket en utopi om den formbara människan och det genomskinliga samhället. Nu utkommer denna fascinerande skrift för första gången på svenska.

Idag förhandlar man inom stat och kommuner om löner och andra anställnings- och arbetsvillkor på ungefär samma sätt som i det privata näringslivet, även om vissa skillnader fortfarande kvarstår. I denna bok behandlas hur arbetsrätten, anställningsskyddet och medbestämmandet har utvecklats inom stat och kommuner. Reformeringen av arbetsrätten knyts till samhälleliga skeenden som den offentliga sektorns expansion och omstrukturering samt den fackliga organiseringen och aktiviteten. Vidare diskuteras betydelsen av faktorer som byråkratisk styrning, professionell makt samt olika lojaliteter hos de anställda.

Ekonomisk brottslighet är ett sentida samhällsfenomen, som på allvar började uppmärksammas i Sverige på 1970-talet. Stora insatser sattes in för att kartlägga dess omfattning och karaktär, mycket av detta arbete havererade dock genom det årgärdspaket mot ekonomisk brottslighet som föreslogs av 1984 års offentliga utredning. Frågan politiserades mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Kartläggningen av fenomenet gick i stå fram till mitten av 1990-talet man nu har frågan åter kommit upp på dagordningen.<br/><br/> Motiv eller tillfälle? är en av de senaste årens mest omfattande studier av den ekonomiska brottsligheten i restaurangbranschen. Undersökningen bygger på ett omfattande intervjumaterial med krögare och myndighetspersoner från Stockholm, Göteborg och Malmö. Titeln syftar på en principiell frågeställning inom forskningen kring ekonomisk brottslighet, nämligen vilken grundläggande syn samhällsvetenskapen skall inta till den ekonomiske brottslingens drivkraft att begå brott. Är det de okontrollerade tillfällena som vägleder denne i brottsgärningen? Författarens kontroversiella slutsats är att den ekonomiska brottsligheten i restaurangbranschen är ett strukturellt beteende, som för många krögare byggts in som en "naturlig" del i deras förhållningssätt till verksamheten. För vissa är det till och med en förutsättning för att få verksamheten att bära sig.

Domstolen är en offentlig institution, men det största delen av det som görs, är okänt för många. Efter nitton år som nämndeman och långt över tusen rättegångar av de mest skilda slag, från mord till snatteri, har Pia Gadd skrivit en bok som beskriver denna okända värld och sina upplevelser. Det är en bok med ett inifrånperspektiv och med journalistiskt öga för detaljer. I boken beskrivs mest det som sker i rättssalarna. Men ibland går författaren utanför och agerar som varje journalist gör: läser på, ringer upp, ställer frågor och intervjuar. Fram träder en bild av domstolar som en institution som upprätthåller och förstärker sociala skillnader. Och tillåter polisens och vakternas kritiserade kultur att leva vidare. Efter många års iakttagelser såg hon, i egenskap av nämndeman, mönster och sammanhang hon inte var riktigt medveten om när de inträffade. Och det var det hon ville beskriva.

Gunnar Lagergren (19122008) var en av världens främsta internationella skiljedomare. Han medverkade framgångsrikt med att lösa en rad politiska och ekonomiska tvister, exempelvis mellan Egypten och Israel, mellan Indien och Pakistan samt mellan Iran och USA. Därtill hade Lagergren flera andra internationella domaruppdrag, bland annat i Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg och i den internationella domstolen i Tanger. Han var även hovrättspresident i Göteborg och riksmarskalk vid hovet. I denna biografi skildras Gunnar Lagergrens liv och gärning. Boken ger en bred bild av hur man genom den internationella rätten kan främja fred, mänskliga rättigheter och internationell handel. Anders Johnson är författare med inriktning på politisk och ekonomisk historia.