Svenska

<b>De senaste årens stora franska romansuccé</b><br/><br/><b>»E<i></i>n underbar överraskning.« Elle</b> <br/><br/>Tjugosexåriga Émile har drabbats av en tidig demens-sjukdom och förväntas bara ha två år kvar att leva. I stället för att tillbringa resten av sitt liv instängd på sjukhuset bestämmer han sig för att bryta sig loss och åka på en sista resa. I en annons på internet söker han efter någon att dela resan med, och till sin förvåning möter han några dagar senare Joanne framför den husbil han i hemlighet skaffat sig. Den unga kvinnan i den stora svarta hatten, med en ryggsäck som enda bagage, ger ingen förklaring till varför hon är där.<br/>Det blir början på en fantastisk resa, där varje avstickare innebär nya möten och nya självinsikter. En resa som rymmer sin beskärda del av rädsla, men också glädje, vänskap och kärlek. Och bit för bit mjuknar deras skal.<br/>I översättning av Evelina Ivarsson. <br/><br/>MÉLISSA DA COSTA [f. 1990] är en fransk författare, vars debutroman <i>Allt det blå på himlen</i> har blivit en enorm succé med över 1 miljon sålda exemplar, 2023 var Da Costa Frankrikes bäst säljande författare och boken har hyllats av såväl läsare som kritiker världen över.<br/><br/>»Ett mycket vackert slut.« L'Obs

<i>Permafrost </i>är en berättelse om systerskap, lesbisk kärlek och den mörka kampen mot depression. <b>Eva Baltasars</b> romandebut har blivit en katalansk bästsäljare och hyllats och prisats internationellt.<br/><br/>Berättaren är desperat att lämna Barcelona, och genom resor, självmordstankar och mängder av kvinnliga älskare försöker hon var hon än hamnar att bryta sig loss från de strukturer hennes familj har skapat.<br/><br/>Att hon aldrig kan leva upp till moderns förväntningar och ta hand om sig själv, och än mindre ett barn, på samma sätt som sin syster.<br/><br/><br/><br/><i>"Sprittande, livlig, vaken underbar. Baltasar laddar sin prosa med en livskänsla som känns ursprunglig och ny, och som hämtar mycket av sin kraft ur själva sexualiteten. Den skyddar, håller kvar."</i><br/><br/>Dagens Nyheter<br/><br/><br/><br/><i>"Det är en bok som alla borde nån gång ibland bara för att nollställa sig ... Det är provokativt, det är en sån rytm och det är en sån densitet att det är fantastiskt." </i><br/><br/>SVT Go'kväll<br/><br/><br/><br/><i>"Likgiltig, suicidal och jättekåt."</i><br/><br/>Göteborgs Posten<br/><br/><br/><br/><i>"En rolig och vacker beskrivning av queerhet."</i><br/><br/>Sydsvenskan<br/><br/><br/><br/><i>"Äntligen syns dåliga queers i litteraturen."</i><br/><br/>Svenska Dagbladet

<i><b>Guillou begår som alltid en imponerande historievandring genom ännu ett decennium. ... Ändå lyckas Guillou i denna bok faktiskt skarpare än någonsin syna de decenniespecifika backspegelbilderna. Ypperliga är beskrivningarna av sådant som socialdemokratins självmord; utförsäljningarna och new public management-vansinnet, eller Kalla krigets övergång i Kriget mot terrorismen, där den lede kommunist-fi byttes ut mot nya hotet islam och det kulturkrig vi ser pyra i dag. Hur alltmer, snart väldigt mycket mer, kom att handla om ras och religion.Niklas Wahllöf, Dagens Nyheter</b></i><br/><br/><br/>Efter nära femtio år i exil kommer förre SS-officeren Harald Lauritzen tillbaka från sin tillflykt till Argentina. Hans återkomst vänder upp och ner på tillvaron för släkten Lauritzen. Onkel Harald är nämligen fortfarande nazist. Men han har ett erbjudande som det inte går att säga nej till.<br/><br/>Eric Letangs advokatbyrå ställs ånyo inför en våg av moralpanik. Den här gången är det pedofilskräcken som leder till ännu en häxjakt.<br/><br/>1990-talet är en tid av ekonomiska kriser och socialdemokratins begynnande nedgång. Samtidigt växer främlingshat och högerextremism, en politisk omsvängning som alltför många underskattar. Där 1900-talet slutar inleds en helt ny epok som visar att vi ingenting lärt av historien.<br/><br/><i><b>Slutet på historien</b></i> är den tionde och avslutande delen i Jan Guillous romanserie. Med den är han i mål med sitt gigantiska bokprojekt Det stora århundradet, där han skildrar en släkt som vi får följa genom hela 1900-talet.<br/><br/><i><b>Sammantaget framstår Guillous dekalog som ett imponerande verk, som på ett aktningsvärt sätt förenar folkbildning och underhållning. Helhetsbetyg: 5/5   Bibliotekstjänst</b></i><br/><br/><i><b>Jan Guillou går hur som helst lyckligt i mål med sin uppgift. Romansviten "Det stora århundradet" är en smattrande historielektion, randad på kvällstidningsreporterns skrivmaskin. Förmodligen bättre läsning för svenska elever än vilka skolböcker som helst. ... Jag tvekar inte att utnämna "Det stora århundradet" till århundradets svenska samhällssaga.Bodil Juggas, Arbetarbladet</b></i><br/><br/><i><b> Och även om jag skriver det här som representant för romanseriens verkliga antagonist - Expressen, "den mest avskyvärda av landets tidningar", något man inte ens kan hålla i utan att skita ner sig, romanfigurernas största plåga, långt ondskefullare än den jämförelsevis djupt mänskliga nazisten Harald - vill jag prisa Guillou. Hans romanserie är ett slags politik för folket, ett helt, nästan totalt sätt att se på världen och bedöma den. Kommunikation, ideologi, underhållning; litteratur som vägrar vara fin, fin och fransk, för att använda Guillous terminologi, men utan att därmed göra avkall på ambitioner och pretentioner. Och just därför blir "Det stora århundradet" ett betydelsefullt och säreget tillskott till den svenska litteraturen. Det menar jag som rejält beröm.Victor Malm, Expressen</b></i>

"Jag älskar den här dialektalt viga boken, den har en underfundig, varm och vass blick både på det sociala spelet i byn och på kulturvärlden som visst inte var så stor den heller."  Nina Asarnoj, Kulturnytt i P1   <br/><br/>"Man kan inte annat än jubla. Äntligen en berättelse man kan relatera till! (...) Det är nytt, banbrytande och otroligt känsloladdat. Sällan har en debutroman känts så rätt i tiden." Gabriella Håkansson, Sydsvenskan   <br/><br/>"Mattias Timander återger norrbottniskan så tonsäkert att det går att höra den sjunga i huvudet när man läser." Annina Rabe, Expressen<br/><br/><br/>--- <br/><br/>En ung man växer upp i en by där de långa linjerna är allt. Ingen talar om, och minns kanske inte heller, vad konflikten i vägsamfällighetsföreningen faktiskt handlade om. Eller vem som flyttade en gränsstolpe i skogen för sjuttio år sen. <br/><br/>På egen hand, nästan i hemlighet, upptäcker han böckerna. Det skrivna ordets tjusning leder honom hela långa vägen ner till den litterära miljön i storstaden. Bara för att finna att också den är en by.   <br/><br/><i>Din vilja sitter i skogen </i>är en berättelse om ved, nedärvda bykonflikter och om var man hör hemma.   <br/><br/><b>Mattias Timander</b> (född 1998) är uppväxt i Kiruna. Han är verksam som kulturskribent och medverkar i tidskriften Provins. Din vilja sitter i skogen är hans debutroman.<br/><br/>---<br/><br/>"Jag var helt uppslukad... En jättefin debut." Johanna Lundin, SVT Gokväll <br/><br/>"Mattias Timander låter sin unge namnlöse romanfigur känsligt och skickligt hantera musiken i vårt svenska språk med de alldeles rätta orden. (...) En realistisk nutidsberättelse med ett språk som lyfter själen." Lena Kjersén Edman, Västerbottens-Kuriren <br/><br/>"Ganska snart sugs jag in i den tungrott allvarsamma rytmen. Stilen är kongenial med både berättarjaget och innehållet. Det är väl genomfört. (...) Är det något Timander visar, är det att de unga hippa författarna bara upprätthåller en tunn fernissa över något annat: Den säregna svenska ensamheten." Aase Berg, Dagens Nyheter<br/><br/>"Många många har förstås skrivit om avståndet mellan stad och land. Mattias Timanders version är utåt okomplicerad, enkelt byggd kring den förflyttning, i rum och i tanke, som huvudpersonen gör. Men det är något alldeles särskilt i sättet att oförskräckt blanda existentialistiska citat med kangoskaka och mygg, och i beskrivningen av hur Modianos nobelprisade flanerande längs minnets stadsgator blir omvälvande för en norrländsk bybo." Bodil Juggas, Arbetarbladet <br/><br/>"Cirka trettio sekunder tar det för Mattias Timander att locka in mig i stugvärmen, eller godvärmen som han säger. Rösten i hans debutroman är så självklar, så distinkt, att den påminner om en uppläsning." Maria Store, Borås Tidning <br/><br/>"En mycket sympatisk roman som i grunden handlar om vad vi ska göra med den tid vi har fått. Vad är värt någonting i livet? Yttre framgångar, eller att finnas vid någons sida när hon dör?" Kristian Ekenberg, Gefle Dagblad

Bulevarden och andra texter ger läsaren en ny vinkel på Tove Janssons mångsidiga livsverk och det samtida Europa. Författarens känsla för bildsättning och layout kommer till rätta denna vackra bok som sammanställts av Tove Janssonexperten Sirke Happonen.

"Det går rakt in i hjärtat" - Titti Schultz, Gokväll i SVT <br/><br/>"En omvälvande roman, med en omsorg om detaljerna, ett stillastående betraktande och en stilistiskt skenbar lätthet..." - BTJ, betyg 5/5 <br/><br/>"En stillsam roman som berör och är svår att lägga ifrån sig." Kommunalarbetaren <br/><br/>"Lågmält och finstämt om minnen..." Femina, betyg 5/5  <br/><br/>En kvinna besöker Japan med sin åldrande mor. De går på konstmuseer, äter middagar och tar skydd undan regnet. De samtalar om livet, om banala saker, och mellan samtalen råder en svårtolkad tystnad. Under ytan tar en berättelse form, om migration, avstånd och den eviga gåta som en familj innebär. <br/><br/>"Kallt nog för snö" är den australiensiska författaren Jessica Aus andra roman, och innebar hennes stora genombrott. Boken har hyllats av kritiker och författarkollegor, och vann även Novel Prize som delas ut av förlaget Fitzcarraldo. Nu kommer boken på svenska i översättning av likaledes prisnominerade Amanda Svensson.<br/><br/>"Jag har sällan blivit så berörd av en bok. Jag älskar romanens lågmälda skönhet och hur Jessica Au, mitt i det enkla lugnet, döljer en otrolig kraft." Èdouard Louis

<br/><br/>Ester Nilsson är tillbaka. Även denna gång handlar det om kärlek, vänskap, relationer - och hopp. När Ester dök upp förra gången delades läsarna i två läger: de som tog henne till sig, och de som undrade vad hon höll på med. <br/><br/>Tiden har nu gått. Ester och väninnorna tar fortfarande kärleken på största allvar. När Ester möter en ny man vårdar hon ömt deras kärlek fastän hon vet att inget världsligt består. Lotta däremot vet inte vad hon vill med sitt förhållande. Även övriga deltagare i den berömda väninnekören brottas med kärlekar, vänskap och familj. <br/><br/>Här träder också männen fram, med sin vånda, längtan och undran inför kvinnornas konstigheter. <br/><br/><i>Män och kvinnor</i> är en brett upplagd roman om liv och kärlek i vår tid, en tid som man kan stå oförstående inför men är dömd att leva i.   <br/><br/><b>Lena Andersson</b> fick sitt publika genombrott med romanerna om Ester Nilsson och kärleken. Därefter har hon skildrat det svenska kollektiva medvetandet i en folkhemstrilogi med titlarna <i>Sveas son</i>, <i>Dottern</i>, och <i>Koryféerna</i>. Med skärpa och humor tar hon sig an det lilla livet och de stora frågorna. Hennes förra bok var relationsskildringen <i>Studie i mänskligt beteende</i>. <br/><br/><i>"De sista sidorna i Män och kvinnor är en storartad skildring, helt utan sentimentalitet, av en smärta som egentligen saknar ord. Men Lena Andersson lyckas förmedla den." </i>Expressen   <br/><br/><i>"Detta gör ont att läsa och betänka. Men mer berättar jag inte. För här finns känslomässiga överraskningar! (Precis som i livet.)"</i> Västerbottens-Kuriren   <br/><br/><i>"Hon är något så ovanligt som en författare man lär sig något av." </i>GP   <br/><br/><i>"Det är underhållande, och som alltid när Lena Andersson är inblandad, fullt av träffsäkra elakheter om vår moraliskt osäkra samtid." </i>SR Kulturnytt <br/><br/><i>"En roman som utmanar intellektet och väcker frågor."</i> BTJ   <br/><br/><i>"Ps</i><i>ykologisk topografi utförd med skarp passare." </i>SVT Kulturnyheterna     <br/><br/><i>"Verkligheten överträffar dikten, men den här dikten lyckas skildra verkligheten i all sin prakt, fulhet och absurditet." </i>Barometern   <br/><br/><i>"Dialogen är växelvis otroligt kvick och träffande omständlig. Och man behöver inte vara politiskt enig med Andersson för att njuta av hennes skeptiska demonterande av maktanalyser."</i> Aftonbladet   <br/><br/><i>"Varje mening känns betydelsefull." </i>Socialpolitik