Svenska

Hur och när bluesen kom till Sverige är det första heltäckande verk som skrivits om detta ämne. Inledningsvis beskrivs vad som kännetecknar blues, dess ursprung, historia och spridning. De första besöken av afroamerikanska musiker och deras påverkan på inhemska musiker behandlas. Hur bluesen bemöttes hos oss i början redogörs det för. Fokus ligger dock på utvecklingen från 1960-talets bluesboom fram till i dag. Här behandlas utförligt de afroamerikanska bluesbesöken, men också de viktigaste svenska artisterna, bluesföreningarna och andra bluesarrangörer, bluesfestivaler, svenska bluesproducenter samt bl.a. radio- och tv-program om blues. De svenskar som tidigt reste till USA för att uppleva musiken på plats berättar sin historia. Även musikformerna ragtime, boogie-woogie, cajun och zydeco får sin beskärda del. Boken innehåller många unika bilder och en hel del anekdoter från möten med bluesmusiker. Författaren har på olika sätt varit djupt involverad i den svenska bluesscenen sedan slutet av 1970-talet.

<p>Boken ges ut i samband med Riksskogs­taxeringens 100-års jubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas. Därefter beskriver några forskare hur taxeringens data använts inom olika discipliner. Insamlade data används även av myndigheter, organisationer och näringsliv i sitt interna arbete, vilket beskrivs av företrädare i några kapitel. Att sia om skogen och dess användning i framtiden är svårt, men i ett avslutande kapitel beskrivs vilken trolig framtid taxeringen står inför och hur den kan mötas för att även i fortsättningen bistå med svar till stöd för samhällets ambitioner att bedriva ett hållbart skogsbruk.</p><p></p><p>Medverkar gör Jon Andersson, Svante Claesson, Jonas Dahlgren, Björn Elfving, Andreas Eriksson, Lena Gustafsson, Peter Holmgren, Björn Hägglund, Ola Inghe, Jonas Jacobsson, Jimmy Jönsson, Malin Kanth, Lars Kardell, Göran Kempe, Emma Kritzberg, Mattias Lundblad, Anders Lundström, Johanna Lundström, Annika Moss­ing, Mona Naeslund, Pekka Niemelä, Mats Nilsson, Håkan Olsson, Hans Petersson, Malin Sahlin, Mats Sandewall, Erik Sollander, Göran Ståhl, Tomas Thuresson, Erik Valinger, Mats Walheim, Sören Wulff, Hans Åkesson, Karin Öhman, Lars Östlund samt Jonas Fridman och Kjell Danell som är bokens huvudredaktörer. </p>

<p>Under 1500-talet och början av 1600-talet utvecklades många av de konstruktioner och den verktygskultur som präglar möbelhantverket ännu i dag. Under 1700-talet förfinades teknikerna samtidigt som tillverkningen effektiviserades, arbetet specialiserades och ett nytt system av underleverantörer etablerades. Under industrialismens 1800-tal tillkom fler material jämte en mängd innovationer som lade grund för 1900-talets industrianpassade möbeldesign. Parallellt löper en stilhistoria från renässans till modernism. Hur hänger allt detta samman?</p><p>Denna bok handlar om material, teknik och form i möbelhantverkets historia. Närmare bestämt om förhållandena mellan dem. Kunskaper om råämnen och tillverkning är viktiga för den som ska tolka en äldre möbel och dess gestaltning. Varför ser möbeln ut som den gör? Vad går det att utläsa av spåren efter verktygen, det personliga handlaget och de skriftliga källorna? Vilka val har hantverkaren gjort och vilka har alternativen varit?</p><p>Framställningen rör sig nära föremålen möbler från adliga, borgerliga, allmoge- och kyrkliga miljöer men ställer också allmänna frågor. Några definitiva svar om hur material, teknik och form samspelar går inte att ge men relationen kan i varje fall diskuteras. Samma sak med teman som rationalisering, arbetsfördelning, yrkesidentiteter, färdigheter, kreativitet och ekonomi både förr och i dag. Möbelhantverkets historia lånar sig till ett samtal om det materiella skapandets villkor och om hållbarhet i ordets alla bemärkelser.</p><p><i>Johan Knutsson är professor i möbelkultur vid Malmstens, Linköpings universitet, och Nordiska museet. Peter Segemark är fotograf vid Nordiska museet. </i> </p>

Det är sommar i Mumindalen. Muminpappan sitter på verandan och Muminmamman ordnar snäckskal runt rabatterna. Allting är som vanligt, men en dag upptäcker familjen ett märkligt sken på himlen. Enligt Bisamråttan är det en komet som närmar sig jorden. Det röda ögat på himlen blir större för varje dag, och snart packar alla små knytt ihop sina saker och flyr. Men Mumintrollet och Sniff är nyfikna och beger sig istället rakt ut i farligheten för att ta reda på vad det är som händer.

Farlig midsommar handlar om vad som hände i Mumindalen den magiska månaden juni samma år som det eldsprutande berget vaknade och Mumintrollets mamma gjorde sin vackraste barkbåt. Plötslig en dag stiger vattnet i Mumindalen och allting börjar flyta. En teater kommer drivande och Muminfamiljen kliver in i en midsommarnatt full av trolldom och överraskningar. Farlig midsommar utkom 1954

<p>Älvan hittar en dag ett stort, gult klot i mossan. Hon och djuren i skogen grubblar över vad det egentligen är hon hittat, kan det vara ett ägg från självaste solen?</p>

<p>I 100 år har Elsa Beskows första berättelse om de tre tanterna Grön, Brun och Gredelin bjudit barn på mysiga sagostunder. Här presenteras en jubileumsbok som innehåller tre av sagorna.</p><p>I över ett århundrade har Elsa Beskows bilder och berättelser förtrollat barn och vuxna. Bilderna kan räknas till den svenska kulturskatten. De berättar inte bara magiska sagor utan är också tidsdokument från ett Sverige i början av nittonhundratalet. De fem berättelserna om Petter och Lotta som flyttar in hos Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin fick Elsa Beskow inspiration till ifrån sina egna släktingar.</p><p>I denna lyxiga jubileumsvolym finns tre av de fem bilderböckerna om tanterna, farbror Blå, Petter och Lotta samlade. I Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin får vi veta hur det kom sig att Petter och Lotta flyttade in hos tanterna, i Petter och Lotta på äventyr hamnar barnen alldeles vilse och i Tant Bruns födelsedag vankas det kalas med förhinder.</p>