Svenska

Myntboken 2025 Nr 55 Jubileumsutgåva [Bok / Häftad]

Under perioden 1570-1660 koloniserades de stora barrskogsområdena i mellersta Skandinavien av skogsfinnar från det inre av Finland. De hade med sig sin speciella kultur och en annorlunda odlingsteknik. De bosatte sig i områden som kom att kallas finnskogar, finnmarker eller finnbygder. Den skogsfinska kulturen levde länge kvar i många områden, där vardagsspråket var den egna finska dialekten och de traditionstyngda släktnamnen ännu användes. Denna kultur och dess folk skulle komma att uppmärksammas av den finske Carl Axel Gottlund. Gottlund företog en resa genom de värmländska och norska finnskogarna under 1821. Resan skulle resultera i en av de främsta källorna till kunskapen om finnskogen som vi känner den idag - hans resedagbok, här i sin oförkortade version. Gottlunds syfte var att beskriva de skogsfinska ättlingarnas utbredning, bosättningar och släktförbindelser för att under resans gång allt mer sätta deras samtida livsvillkor i fokus. Hans resa får därigenom ett politiskt och konkret syfte, till styrelsemakternas oro, då knappt sju år förflutit sedan Norge tvingats till union med Sverige. När Gottlund blir underrättad om den hårda behandling de skogsfinska ättlingarna utsatts för av handelsmän, brukspatroner och ämbetsmän väcks hans önskan att i gränsområdet i Värmland i Sverige och Innlandet i Norge skapa ett skogsfinskt härad. Ett resultat av hans resa och gärning är denna resedagbok som är en för oss idag ovärderlig källa. Under de 200 år som förflutit sedan han företog sina vandringar har intresset för dess kultur varierat men ständigt fascinerat och förundrat. Det är därför en ny återutgivning av dagboken kan främja forskningen och ytterligare uppmuntra till förkovran i det skogsfinska kulturarvet. Redaktörer: Anna Ø. Forsberg Fil. mag. i kultur- och litteraturvetenskap. Tidigare antikvarie vid Torsby Finnkulturcentrum och arkivarie vid Länsmuseet Gävleborg. Aktiv forskare i den skogsfinska befolkningens etnologi. Driver förlaget Veidarvon. Niclas Persson Tenhuinen Fil. kand. i social och etnisk historia med inriktning mot finsk-ugrisk kultur. Tidigare antikvarie vid Torsby Finnkulturcentrum. Aktiv forskare i den skogsfinska befolkningen och dess historia.

<p><b>Den 14 oktober 1066 gick hertig Vilhelm av Normandie till angrepp mot kung Harold Godwinssons styrkor på Senlac Hill i sydöstra England. </b>Vilhelm segrade och kröntes till kung på juldagen. Segern innebar att England knöts politiskt och kulturellt till den franskspråkiga kontinenten och att en ny feodal regim etablerades på Brittiska öarna.</p><p>Dick Harrison skildrar den blodiga uppgörelse som har gått till historien som slaget vid Hastings.</p><p>I bokserien <i>Världens dramatiska historia</i> kombinerar författarna kunskap och berättarglädje. Här ges en fängslande inblick i historiens mest kända perioder och personöden.</p>

En släktkrönika från östra Värmlands finnmarker och bosättningarna Mortorp och Tannfallet i f.d. Gustav Adolf resp. Rämmens socken. Om hur torparnas skulder till brukspatronerna växer så, att de i praktiken blir livegna under bruket, men också om hur enstaka starka torpare som Per Jönsson i Mortorp har kraft och förmåga att i domstolen framgångsrikt hävda sin rätt mot överheten. Vi får också följa hur sonen, kraftkarlen Anders, som 50-åring i N. Tannfallet tar upp ett nytt torp som han lyckas behålla i egen ägo och arbeta upp till så stort välstånd, så att han vid sin död 1831, 96 år gammal, är smått förmögen. Hans släktingar och grannar i det väsentligt större arrendetorpet i söder blir däremot med tiden uppöver öronen skuldsatta. Vi får också se hur änklingen Anders vid 72 års ålder gifter om sig med 48 år yngre hustru och med henne får 2 söner samt hur släktkonstellationerna avlöser varandra i de tre bosättningarna på Tannfalllet.<br/>Bakgrunden i Mortorp och Tannfallet för släkterna Frykberg, Ahlén, Hellström, Dahlberg, Eriksson och Låås redovisas.

N.F.S. Grundtvig religionsdanaren, folkbildningsförkämpen, den danska psalmbokens oomtvistlige härskare. I Sverige finns ingen motsvarighet, och svenskar har ofta svårt att förstå vidden av hans betydelse. Vad kan man lära om Danmark idag genom att läsa Grundtvig? Ett antal danska och svenska forskare genomlyser myten om Grundtvig, hans betydelse för danska katoliker, kyrkans folklighet och främlingsfientliga strömningar som Dansk Folkeparti.

Boken innehåller en beskrivning av tre generationer av familjen de Jounges verksamhet inom cementindustrin samt en beskrivning av kalkstensindustrins uppgång och fall på Gotland med material hämtat från tidigare redogörelser

<p><b>Jesus - historiens mest kända individ - finns det mer att skriva om honom? Ja, anser historikern Dick Harrison, särskilt om man vänder på perspektiven och ställer frågor som är intressanta för nutidsmänniskan. </b></p><p>Alla har hört talas om mannen från Nasaret som var verksam i Galileen, hamnade i bråk med de styrande i Jerusalem och avrättades i relativt ung ålder. I den här boken går Dick Harrison flera steg längre och skildrar inte bara den historiska personen Jesus utan resonerar också kring fundamenten i kristendomen uppståndelsen, himmelsfärden, miraklen. Finns det historiska belägg för detta?</p><p>Jesus är en problematiserande, kunnig levnadsteckning över en av världshistoriens mest omdebatterade människor. Det är upp till läsaren att avgöra om problemen får sin lösning och om författaren bringar nytt ljus över Jesu liv och gärning. Eller som objektet för denna bok själv skulle ha konstaterat, sök, så skall ni finna . </p><p>Boken ingår i serien <i>Världens dramatiska historia.</i></p>