Svenska

<p><b>Rikt illustrerad, efterlängtad nyutgåva</b></p><p>Du skriver, du har lusten och längtan efter att skriva på riktigt, du vill. Men hur gör man? Den här boken är en lärobok, en handbok med erfarenheter, verktyg, redskap, råd, tips, exempel, goda exempel och avskräckande.<br/>Bodil Malmsten har skrivit många böcker. I <i>Så gör jag: Konsten att skriva</i> delar hon med sig av sin arbetsprocess - inklusive den helvetesperiod som ingår. Hon skriver om hur hon kommer fram till tonen och strukturen. Om jobbet med förstameningar. Om varför hon skulle vilja skriva om inledningen till sin första roman.<br/>I boken ingår kapitel om ord, skiljetecken, korrektur, om att sitta rätt, läsa för att lära, dramaturgi. »Ord, meningar, stycken, får aldrig bara bli. Ett tecken på att en bok är en riktig bok är att ingenting av det som står bara får ha råkat bli.«<br/><i>Så gör jag: Konsten att skriva</i> ges nu ut i en efterlängtad nyutgåva. Boken är rikt illustrerad i färg och innehåller mängder av praktiska råd för det dagliga skrivarbetet - oavsett om du vill bli författare eller bara lära dig skriva bättre. </p><p>BODIL MALMSTEN [1944-2016] föddes i Bjärme i Jämtland. Hon fick sitt genombrott som poet 1984 och har sedan dess - med sina romaner, diktsamlingar och pjäser - blivit en av våra mest lästa och folkkära författare.</p>

Franska Idiom - Cirka 8000 Målande Uttryck Och Ordvändningar Med Översättni [Bok / Kartonnage]

<p>I <b>Göteborgslexikon</b> är det <i>knôkat</i> med göteborgska ord och uttryck. Många är allmänt bekanta, som <i>a-män</i>, <i>bamba</i>, <i>dänka</i>, <i>exter</i>, <i>käckt</i>, <i>la</i>, <i>läska</i>, <i>måckli</i>, <i>svale</i>, <i>talla</i>, <i>tetig</i>, tyken, <i>å hâna</i> och <i>änna</i>. </p><p>Andra är inte kanske fullt så välkända, som <i>bôdi</i>, <i>dôna</i>, <i>flane</i>, <i>gigga</i>, <i>hånka</i>, <i>joggens</i>, <i>môla</i>, <i>parra</i>, <i>rôta</i>, <i>tjingsa</i> och <i>tjottaheiti</i>. En del är sällsynta numera, som <i>apparell</i>, <i>gojla</i>, <i>kallevanser</i>, <i>klissa</i>, <i>kombarris</i>, <i>môla</i>, <i>môsad</i>, <i>snörflôsa</i>, <i>tjala</i> och <i>ånk</i>. </p><p>Annat är så självklart att man inte tänker på det som dialekt, som att man säger <i>tissta</i> för tisdag, jämte för bredvid och <i>mårrfar</i> för morfar. Och när sa du <i>kom å knô</i> senast? </p><p><b>Göteborgslexikon</b> är med bred marginal den mest omfattande ordboken för göteborgskan. Här finns närmare tusen ord och uttryck beskrivna med betydelser, användning, uttal och ursprung. Orden lockar fram bilder och minnen av personer och situationer: Så sa vi när vi spelade boll eller lekte gömme. Så lät det när föräldrarna förmanade oss, eller fastighetsskötaren läxade upp oss. Det ordet använde alltid farmor. Det uttrycket har jag inte hört på 50 år. Och jag som trodde att det bara var i min familj vi sa så. Lexikonet är ett ordalbum för infödda och en vandring i ett nytt språkligt landskap för inflyttade.</p><p></p><p><b>Lars-Gunnar Andersson</b> är professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker, till exempel <i>Göteborgsgrammatik</i> från 2019. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.</p>

<p><b>Krösamos, klabbsaltare och feminina substantiv</b></p><p><b></b> </p><p><i></i></p><p><i>Mysse</i> och <i>bysse</i>, <i>krösamos</i> och <i>klabbsaltare</i> är småländska ord som de flesta känner igen. Men vad betyder <i>vuplann</i>, <i>pixaburk</i>, <i>böstel</i>, <i>snickaren är placered</i> eller <i>träpäran är ong</i>? Och hur låter småländska egentligen? </p><p>  Den här boken presenterar småländsk dialekt, och beskriver bredden i detta stora landskap, skillnader såväl som likheter. Ordboksdelen tar upp småländska ord och uttryck tillsammans med språk­exempel och förklaringar. Grammatikdelen beskriver och exemplifierar uttrycksmedel som man finner i småländska.</p><p>  Men är småländska en enda dialekt? Det låter ju så olika på olika ställen. Här använder författarna småländska som ett samlingsnamn. Att ange hur många dialektvarianterna är eller var man ska dra gränser är inte enkelt, för trots skillnaderna är likheterna stora. Utgångspunkten är en äldre småländska som talades då Småland och resten av Sverige huvudsakligen beboddes av bönder, men här finns också inslag av en mer samtida småländska, som man finner till exempel i litteratur och medier.</p><p>  Boken börjar med ett avsnitt om dialekter i allmänhet och Smålands i synnerhet, beskriver småländskt uttal och hur ord kan bildas och förändras. I bokens sista kapitel ställs frågan om småländskan lever. Svaret är ett entydigt ja. Många smålänningar firar, med stolthet och glimten i ögat, fössta tossdan i mass med massipantååta och hyllar hembygdens egen småländska.</p><p><i>  Kanske är det den mjuka, varma, melodiska prosodin som är den småländska dialektens hjärterytm. Man känner igen en smålänning när man hör en så man gör.</i></p>

<p><b>Pennvässaren</b> vänder sig till alla som skriver, och som tar skrivandet på allvar men samtidigt skulle vilja ha lite roligare under det ofta ganska mödosamma arbetet.  </p><p></p><p>Det här är en hjälpreda i fickformat, med inspiration för olika delar av skrivprocessen. Alva Dahl delar med sig av tips om hur man trots skrivkramp och formuleringsvånda kan få ur sig en text, och sedan vässa den så noga och fingerfärdigt att den blir läsvärd och givande för andra. Och det oavsett om det ska bli en fängslande roman, en habil doktorsavhandling eller en lättfattlig informationsbroschyr. </p><p></p><p>När artificiell intelligens åstadkommer alltmer raffinerade uppsatser vänder sig boken också till den som vill skriva som en människa: lekfullt, situationsanpassat och med integritet.</p><p></p><p></p><p><b>Alva Dahl</b> (f. 1985) är författare, översättare och fil.dr i nordis­ka språk med många års erfaren­het av att arbeta med texter i olika roller: som universitets­lärare, redaktör, kritiker m.m. Hon har tidigare givit ut  bland annat <i>I</i><i>nterpunktion: Om skilje­tecken och textens nyanser</i>,  Längtans flöde och <i>Slå rot i förvandlingen: Gunnel Vallquists liv och livshållning</i>.</p><p></p>

Skriver du texter i jobbet? Har du tänkt på vem som är målgrupp? För jo, varje text har en målgrupp om ingen ska läsa den fyller den ingen funktion. Det är alltför lätt hänt att bara utgå från sitt eget perspektiv: en text måste fram, den står med på att-göra-listan och det finns en tidpunkt när den ska vara färdig. Läsaren glöms ofta bort. Men om du inte vet vem texten vänder sig till är det svårt att göra ett bra arbete. Börja därför alltid med att fundera på två frågor: Vem ska läsa texten? Och varför? I <i>Skriv för din målgrupp. Tips för träffsäkra texter</i> lär du dig att göra en målgruppsanalys för din text. Boken visar steg för steg hur du kan använda dina kunskaper om målgruppen genom hela skrivprocessen. Du lär dig att skriva tydligt och begripligt på alla nivåer i texten - från disposition och innehåll till meningsbyggnad och ord. Boken innehåller praktiska tips som hjälper dig att anpassa dina texter efter läsarna. Du får övergripande kunskaper som gör dig väl rustad att skriva de flesta sorters texter som behövs på dagens arbetsplatser. Boken ger även råd om ett antal specifika texttyper som mötesprotokoll, webbtext och säljande text. <i>Jenny Forsberg är författare och examinerad språkkonsult i svenska.</i>

<p><b>Varför säger göteborgaren <i>änna</i>, <i>la</i>, <i>knô</i> och <i>brôte</i>? Svaren finns i grammatiken.</b> </p><p>De svenska grammatikböckerna beskriver det enhetliga skriftspråket. Men dialekterna lever som talspråk, och där finns det variation. En del säger <i>såg honom</i>, andra <i>såg han</i> och åter andra <i>såg en</i>. En del säger <i>skolen</i> och <i>pennen</i>, andra säger <i>skolan</i> och <i>pennan</i>. Verben har sina egna böjningsmönster: <i>slita</i> <i>slet</i> <i>sletet</i>; <i>knyta</i> <i>knöt</i> <i>knötet</i>.    </p><p>Till grammatiken räknas också uttalsmönstren. I göteborgskan kan <i>kors</i> och <i>fort</i> uttalas <i>koss</i> och <i>fott</i>. Fisk och <i>lille</i> blir <i>fesk</i> och <i>lelle</i>. Gata har ett <i></i><i>å</i>-aktigt <i>a</i>-ljud. <i>Kungen</i> kan bli <i>köngen</i>. Detta och mycket annat utreds av professor Lars-Gunnar Andersson, som går igenom ett stort antal språkliga drag som finns i göte­borgsdialekten men inte i standardsvenskan. </p><p>Göteborgskan är en central del av många göteborgares identitet. Den är dessutom en av landets mest välkända och älskade dialekter bland svenskar som inte själva talar den. <i>Göteborgsgrammatik</i> erbjuder alla som är intresserade av dialekter i allmänhet och göte­borgskan i synnerhet en djupgående, lärorik och underhållande läsning. Och dû, läser du denne här boken får du dessutom kunskaper i grammatik på köpet.</p><p></p><p><i>Lars-Gunnar Andersson växte upp på Guldheden i Göteborg. Han är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.</i> </p>